Bismillah.

Nedan är en berättelse ur boken “Ar-ruuh” som jag ville dela med er.

Abu ‘Amr berättar att Hisham ibn ‘Ammar talar om Sadaqa ibn Halids ord:

” ‘Abd al Rahman ibn Yazid ibn Jabir har berättat att ‘Ata al Horasani har sagt att Shemmasa, dotter till Sabit ibn Qays, har berättat:

“När versen Troende! Dränk inte med era röster Profetens ord och höj inte rösten när ni talar med honom (Qor’an, XLIX : 2), uppenbarades, stängde sig min far inne i sitt hus och ville inte gå ut. Profeten Muhammed, s.a.w.s, såg inte honom under en längre tid, så han frågade efter honom. Min far, Sabit ibn Qays, kom till Profeten Muhammed, s.a.w.s. och förklarade: ‘Jag har ovanligt genomträngande röst och är rädd att mina goda handlingar går om intet på grund av den’. ‘Du är inte en av dem’ svarade Profeten, s.a.w.s, ‘tvärtom. Du skall leva som en god muslim och du skall dö på ett bra sätt’.

Senare uppenbarades versen Gud är inte vän till de överlägsna, de som vill vara förmer än andra! (Qor’an, XXXI : 18) och Sabit ibn Qays drog sig återigen tillbaka till sitt hus och började gråta. Återigen frågade Resulullah, s.a.w.s, efter honom ‘Å Resulullah’, sade Sabit ibn Qays ‘jag tycker sannerligen om prakt; och jag tycker om att leda mitt folk!’ ‘Du är inte en av dem som Allah beskriver i denna vers’ svarade Profeten Muhammed, s.a.w.s, ‘utan du skall liva ett tacksamt liv, du skall dö som shahid och träda in i Jannah!’ 

Och verkligen - under striden i Al-Yemam”, fortsätter Sabit ibn Qays dotter,”gick min far med Halid ibn al Walid till Museylima och när armeér stötte samman och muslimer visade svaghet, sade Sabit ibn Qays och Salim (Abu Huzeyfas skyddsling), Det var inte så här vi stred med Resulullah Muhammed! och de grävde var sin qabur, fortsatte kämpa och kämpade tills de stupade”.”

                           

Hur ofta rannsakar du dig själv och dina handlingar i ljuset av Qor’anen och Sunnah? När senast var det som du grät i medvetande om din ofullständighet, svävande mellan rädsla och hopp?

Lycklig är den som anammar det till en vana, att vara sin strängaste kritiker, sin själs rättvisa utforskare, för - bland alla människor - är det bara man själv som vet vad som ens hjärta döljer : om det är levande, om det håller på att insjukna eller är på väg att vissna bort.

Jag söker skydd hos Allah från ett dött och ett ostadigt hjärta.

Bismillah.

              

Igår hade troende kvinnor (kristna och muslimer) ett första möte, vars syfte är att överbrygga klyftor, okunskap och fördomar om varandra, genom att lära känna varandra -  som människor, men också att kunna från en direkt kontakt få svar på sina funderingar om ‘den andra’.

Jag tycker att det är ett bra initiativ och kommer fortsätta med att deltaga, insha’Allah, när jag än kan.

Efter en första gemensam fika, delades vi upp i mindre grupper och diskuterade om hur vi skulle kunna gå tillväga i framtiden. Vi kom fram till att vi delar oss upp efter stadsdelar, och formar grupper som skall träffas på några olika stadsdelar (för Göteborg är i och för sig ingen stor stad, men den är så pass spridd geografiskt, att detta behov att dela upp sig i fler grupper är helt berättigat). Dessa är: Frölunda, Hisingen och Hjällbo. Man är inte bunden på något sätt med vat man är skriven, utan man deltar i den gruppen som passar en bäst. Vi har till exempel systrar som bor i Hjällbo och är med i Frölunda gruppen.

En sak som jag tyckte var synd, är det faktum att från muslimska ’sidan’ hade vi mellan 10 och 15 frivilliga systrar, som genom att dyka upp visade sitt intresse att överbrygga broar och bygga på det som är gemensamt, medan från kristna sidan var det exlusivt där som är anställda av svenska kyrkan, och var där, såledels, på uppdrag, i tjänsten. Ett undantag är en katolsk svenska, som var där som privat person, av egen nyfikenhet och vilja att möta ‘den andra’.

Samtalet gick lätt, vilket är inte ovanligt när det bara är kvinnor som kommunicerar. Vi är överens om att vårt umgänge inte skall gå ut på att missionära för andra, utan att se det som är gemensamt, och att lära sig om andras religion från dem själva, med syfte att förebygga egna fördomar och missuppfattade meningar man kan ha om något man inte känner.

Vad tycker ni om detta initiativ (som är en gemensam ansträngning mellan Svenska kyrkan och Studieförbundet Ibn Rushd)? Kommentera gärna.

Om du är en troende kvinna - muslim eller kristen -  som bor i Göteborg, och som vill bidra med sitt deltagande i detta goda och intressanta arbete, om du vill överbrygga gapet av okunskap och förutfattade meningar våra religioner emellan, är du välkommen att uttrycka den önskan i en kommentar, så får du detaljerna om plats och tid för nästa mötet.

 

Imorse, på vägen till jobbet, råkade jag se titeln i Metrotidningen hos passageraren bredvid mig : “Svärfar sa att Martin var al-Qaida-terrorist”

Och jag ville läsa vad det var frågan om (konstiga känslan i magen hade redan sagt mig vad historien skulle gå ut på).

Japp, konstiga magkänslan stämde: det falska tipset till FBI fick amerikanska myndigheter att kasta svensken Martin Norén rakt in i en blodig cell med avföring, i bara tofflor och shorts, misstänkt för terrorverksamhet. Han hörde medfångar misshandlas.

Martin är inte ens muslim och gjorde en affärsresa till USA när han greps (direkt efter landningen).

Tänker på Yusuf Islams kommentar angående hans gripande (ironiskt nog, fick Yusuf Islam fredspris kort efter den händelsen) vid hans resa till USA: “Mitt namn innehåller min religion - de trodde kanske att de fångat islam när de fängslade mig?”

Jag kan inte ens börja beskriva mina känslor.

Var slutar vansinnet ..? Var tar vanföreställningar om islam slut..?

Man finner tröst endast i Guds fridfulla ord, i Hans löfte till rättfärdiga troende. Read the rest of this entry »

 

Resulullah Muhammad, s.a.w.s, älskade Al-Miqdad Ibn ‘Amr, r.a, tack vare hans vackra egenskaper, goda ahlak och hans moraliska egenskaper. Profeten, s.a.w.s, insåg Al-Miqdads (r.a.) stora insatser för islam, hans djupt rotade islam och hans själs renhet och därför visade Profeten, s.a.w.s, sitt tycke för honom. Allah, s.w.t.a., älskade Al-Miqdad - därför älskade Profeten Muhammad, s.a.w.s, honom också!

Muhammad, s.a.w.s, har sagt: “Sannerligen har Allah beordrat mig att älska fyra av er och upplyst mig om att Han älskar dem.” När muslimerna frågade vilka det var, svarade han att det var ‘Ali, Abu-Zarr, Al-Miqdad och Salman.

‘Ali Ibn Abu Talib, (r.a) berättar att Resulullah Muhammad, s.a.w.s, har sagt : “Gud har gett till alla Sina sändebud 7 medhjälpare och medföljare av ädel härkomst. Gud har gett mig 14 sådana följeslagare: Hamza, J’afar, Abu Bakr, Omar, ‘Ali, hasan, Hussain, Ibn Masud, ‘Ammar, Huzeyfe, Abu Zerr, Al-Miqdad och Bilal.”

Al-Miqdad Ibn ‘Amr, r.a, var bland de första mujaheeds och tjänade Guds deen hela sitt liv, sedan han tog emot islam. Al-Miqdad följde Resulullah Muhammad, s.a.w.s. i varje strid.

Han ägnade hela sin tillvaro till att sprida islam. Han var ständigt vid Resulullah Muhammads, s.a.w.s, sida. Själv var han anspråkslös, men  skötte mycket väl om sin häst Sabha, eftersom den var till stor hjälp i striden.

Resulullah Muhammad, s.a.w.s, gav honom styre över en provins. När Al-Miqdad kom tillbaka från den, frågade resulullah, s.a.w.s, honom hur han mådde som emir (härskare). Al-Miqdad svarade: “Det styret (emiratet) gjorde att jag ägnade mig helt åt mig själv - jag härskade över dem, men jag visste inget om dem! Jag ber dig att befria mig från den (bördan, ansvaret) att styra över så mycket som 2 människor!”

Detta belyser hans uppriktiga ödmjukhet och anspråkslöshet - han ville inte vara ‘över’ andra människor, han ville undvika styrande poster för att han ville undvika att makt och egenmäktighet tar över hans hjärta. Al-Miqdad, r.a, brukade ofta upprepa Profetens, s.a.w.s, ord ‘lycklig är den som är besparad fitnah’. Att undvika höga poster var hans sätt att undvika fitnah.

Vid striden i Badr (berömda första striden som Resulullah, s.a.w.s. deltog i med sahaba, r.a.) verkade situationen i början mycket svår för muslimer. När Resulullah, s.a.w.s., fick veta att Quraysh hade förberett stor armé , gått ur Mekka och kommit till Badr, samlade han muhajeers för att rådgöra med dem.

Abu Bekr As-Sidiq, r.a, stod upp och sade: “Det bästa är att vi går in i strid och, samlade och enade kring Profeten, a.s, bekämpar mushriks.”

Sedan stod Omar Ibnul Hattab, r.a., upp och sade liknande ord som Abu Bakr.

Då trädde Al-Miqdad fram till Muhammad, a.s, och sade: “Ya Resulullah! Utför det som Allah befaller dig, vi är med dig! Wallahi, vi säger inte som Banu Israil sagt till Musa ‘Å, Musa, gå du med din Herre och ta strid, vi stannar här’, utan vi säger ‘Gå du och din Herre, och vi skall kämpa med er’. Jag svär vid Honom Som sänt dig med Sanningen, om vi måste åka till de mest avlägsna platser för att kämpa med dig, skulle vi åka och kämpa med dig tills segern var vår!”

Informationen är hämtat ur boken “Profetens följeslagare”.

Bismillah.

Jag fick höra en vacker och sann berättelse i helgas - det var en reportage på bosnisk TV om en ung muslim på 20 år, och hans största önskan. TV programmet går ut på att tittare skriver och ber om att få en önskan uppfylld, så följer TV teamet hela storyn.

Den unge mannen är faderlös (pappan stupade i kriget när han försvarade muslimernas trygghet i bosniska kriget). Han växte upp i mycket enkla förhållanden med sin mor och syster i en liten bosnisk stad - enda inkomsten de hade var pensionen efter fadern, 650 SEK i månaden. Det är nästan lika dyrt i Bosnien som det är i Sverige, men Allah har gett dem barakah i det lilla de har, och Han har ingjutit kärlek, ömhet och respekt till varandra i deras hjärtan. Sonen studerar nu - tänk, vad hans mor och syster måste ha offrat för att han skulle kunna studera!

Nu skrev den unge mannen till TV med sin största önskan - att hans mor skulle  få en tvättmaskin, för hennes leder och händer är ömma och hon lider av ständig ont, efter att i 15 år ha tvättat kläderna för hela familjen i kallt vatten. Det var så rörande att få höra denna berättelse återberättad, den går rakt till hjärtat och värmer det. Bilder man får - knappa förhållanden, kallt vatten (och vi alla vet hur skinande rent det är i varje muslimskt hushåll), och en mor som offrar allt för sina barn. Men den bästa gåvan denna ensamstående mor (som alla vi känner stor ömhet för medan vi läser detta) givit sina barn, och sin son, är ju egentligen - en god muslimsk uppfostran. 

Jag känner även andra muslimska barn som för första pengar de tjänat eller fått, köpt just tvätt- och diskmaskin till sina mödrar, för att skona deras händer, händer som burit dem, matat dem, badat dem, bäddat dem, strukit dem… det är något speciellt med föräldrarnas rätt i islam, den är enorm och har stor betydelse i ett samhälle. Att lyda sina föräldrar, att visa dem ömhet, kärlek och tålamod är en av bästa handlingar som närmar människan till hennes Skapare, en av handlingar som Allah gillar som mest. Lydnad till föräldrar är ett begrepp som är nära till tawhid, och en av anledningar till att människan skall träda in i Jannah.

Allah har skapat människan och inrotat i henne kärleksfull aktning till hennes föäldrar. Denna aktning till föräldrar är människans naturliga egenskap, som alla monoteistiska religioner talar om. Denna egeneskap pryder Allahs alla sändebud och alla rättfärdiga människor. 

På flera ställen i Koranen talar Allah om hur vi skall behandla våra föräldrar - Han har beoradrat oss att visa godhet mot våra föräldrar, direkt efter beordran om att inte göra shirk!

Tillbe Gud och sätt ingeting, vad det än kan vara, vid Hans sida. Och visa godhet mot era föräldrar (4:36)

Allah säger också i Koranen : Säg : “Kom, så skall jag läsa [för er] vad det är som Gud har förbjudit er: Sätt ingeting vid Hans sida; gör aldrig annat än gott mot era föräldrar…” (6:151)

Allah säger i Koranen : Er Herre har befallt att ni inte skall dyrka någon annan än Honom. Och [Han har anbefallt er] att visa godhet mot [era]föräldrar. Om en av dem eller båda uppnår hög ålder i din vård, var då inte otålig eller sträng mot dem, tillrättavisa dem inte och tala alltid hövligt och vänligt till dem. Och sänk odmjukt [ömhetens] vinge över dem och be: “Herre! När jag var liten, vårdade och fostrade de mig [med kärlek] ; förbarma Dig [nu] i Din nåd över dem!” (17: 23-24)

Lydnad, godhet, ömhet, tålamod, kärlek och aktning mot våra föräldrar som Allah beordrar oss och som Han värderar så högt har oändligt många uttryckssätt och omfattar hela vårt förhållningssätt till dem.

http://www.youtube.com/watch?v=PInPedCLGFo&NR=1

Många gånger när jag föreläser så brukar jag avsluta med en frågestund där åhörarna får fråga om precis vad de vill. Detta är utmanande och det får mig att försöka lära mig mer om Islam.
Det som har slagit mig, och jag tycker det är skrämmande, är att de flesta frågor som ställs till mig handlar om vad som är haram. Alltså om olika lagar och bestämmelser.
Jag vet, det är viktigt att kunna om det som Islam säger om detta, men ofta har vi glömt bort det som är ännu viktigare: Att lära känna Allah.

I en hadeeth så säger Profeten Muhammad (fvmh): ‘ Allah har 99 Namn, hundra minus ett, den som lär sig dessa kommer till Paradiset.’

Så det här betyder väl att om jag bara kan lära mig att rabbla dessa namn utantill så är jag säkrad en plats i Jannat? Eller?

Om det var så enkelt så finns det ju ingen mening med att be eller att följa det som Islam påbjuder.

Är det kanske så att denna hadeeth har en annan betydelse? Är det kanske så att om jag lär mig betydelsen och innebörden av Allahs Attribut, om jag lär känna Allah på alla de sätt som Han beskriver Sig Själv så kommer jag att höja min Gudsmedvetenhet till den grad att det blir lätt för mig, som Muslim, att följa det som Allah SWT påbjudit? Ja, jag tror att innebörden av denna hadeeth är precis detta.

Koranen uppenbarades under en period av 23 år. Dessa 23 år brukar delas in i två perioder: Mekka och Medina perioden, varav Mekka perioden varade i 13 år och Medina perioden i 10.

Under Mekka perioden, alltså de första 13 åren av Koranens uppenbarande så vill jag fråga följande: Hur många lagar kom det då?

Svaret är: INGA. Under denna period så handlade uppenbarelserna om Imans alltså trons grunder, om Allahs enhet, om det efterkommande livet, om den Muslimska karaktären, om Allahs Egenskaper och om Muhammeds (fvmh) Profetskap.

Varför då? Varför inga lagar? Och varför uppenbarades Koranen under 23 år? Varför sände inte Allah ned den i sin helhet på en gång?

Om Allah hade gjort detta, hur många hade då kunnat följa den? Inga, eller väldigt få.

Så de första tretton åren var till för att få Muslimerna att närma sig Allah, att lära känna Honom på det sätt som Han beskriver Sig Själv, att de skulle bli övertygade om det Efterkommande, att de skulle få stå till svars för de val de gjort i sina liv - belöning eller straff - att de skulle utveckla en kärlek till Allah, Hans Profet och Islam.

När människan - Muslimen - utvecklat denna närhet, denna Gudsmedvetenhet, så blev det naturliga valet att följa det som Allah påbjudit och då var man också redo att kunna ta till sig de lagar och föreskrifter som Islam har.

Detta är mycket viktigt att komma ihåg och framförallt praktisera. För idag gör vi precis tvärtom. Vi koncentrerar oss på den Islamiska lagen eller på Fiqh, men handen på hjärtat, hur många av Allahs Attribut känner vi till och förstår? Vad känner vi i våra bröst när Allahs Namn nämns? Hur nära står vi egentligen Allah?

Idag lägger vi energi på frågor om vilken fot vi ska använda när vi går in på toaletten, eller hur långa byxorna skall vara, eller om man får göra det eller det…missförstå mig inte..självklart är dessa saker viktiga…MEN…har ni tänkt på en sak?

Medan de flesta av oss ställer dessa frågor så har vi knappt någon Khushoo’ (hängivenhet, koncentration)i vår Salaat, vi känner knappt någonting i våra bröst när vi nämner Allahs Namn. ja, faktiskt är det så att en del av de som ställer alla dessa frågor inte ens gör Salaat.

Om man släpper en sten i vattnet så rör sig ringarna i vattnet inifrån och ut..de rör sig aldrig utifrån och in…Så låt oss se hur Islam utvecklades under Profeten Muhammads (fvmh) tid och ta exempel därifrån.

Lär känna Allah så kommer resten att bli så mycket enklare.

Må Allah förlåta mig om jag sagt något fel…

Ibrahim Blicksjö

Bismillah.

 

Akhlak är plural form av arabiska khuluk, som betyder människans natur eller karaktär. Akhlak underförstår människans inre egenskaper - såväl positiva som negativa.

Människans inre egenskaper avspeglar sig mest i hennes yttre handlingar, hennes beteende, alltså i hennes yttre liv. Dessa handlingar och beteenden kallas för människans adab. På arabiska betyder adab (adab, plural) uppfostran, gott uppförande, anständighet. Den innebär även människans kunskap, hur välutbildad hon är (i nyttig kunskap). Precis så som akhlak avspeglas i adab, så deltar adab i formningen av människans ahlak. Dvs, akhlak och adab är sinsemellan sammanhängande och påverkar varandra. Ibland, med ordet ahlak menas adab, och tvärtom.

Därför gör islam båda, akhlak och adab, till en plikt för muslimer:

1 - Islamisk akhlak strävar efter att bygga upp ädla inre egenskaper i människan, samt att undvika dåliga inre egenskaper. En sådan ahlak hjälper människan att stanna på den raka vägen, att utföra goda, och avvärja orätta handlingar.

2 - Islamisk adab: en viktig plikt i islam är att göra och uppmana till det goda, samt att avvärja och undvika det som är orätt. En sådan adab hjälper människan att bevara en god ahlak, eftersom människans natur, hennes (infödda, rena) inre kvaliteter förstörs av dåligt uppträdande och orätta handlingar. Adab omfattar adab mot Allah, (som är viktigast eftersom den formar, färgar och bestämmer allt annat i människans totala adab), adab mot sig själv och adab mot andra (människor).

Islamisk akhlak och adab är en mängd av moraliskt ädla, goda och positiva förfaranden, och, som sådana, omfattar de i en bredare mening hela din ul islam.

Vi kan förstå detta från berömda hadithen om islam, ihsan och iman. När ängeln Gibril frågade Rasulullah Muhammad () om ihsan (gott beteende, välgärning, uppriktighet i tro), svarade han: “… att dyrka Allah som om du ser Honom, för även om du inte ser Honom, sannerligen ser Han dig“.

Explicit sagt, eller hur? Ihsan, eller bra uppträdande och välgärningar speglar människans dyrkan av-, fullständig lydnad av-, och hennes starka tro i- Allah, subhanehu wa ta’ala. 

Det är klart att människans akhlak och adab beror på hur stark hennes tro, övertygelse och Gudfruktighet är. Det är solklart, eftersom den som tror på Gud, den som tror på Domedagen, den som tror att:

“den Dagen skall människorna stiga fram i spridda skaror för att se sina handlingar, och den som har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av gott skall se det, och den sam har gjort så litet som ett stoftkorns vikt av ont, skall se det.” (Qor’an, XCIX: 6-8),

den som fruktar att pga sina onda handlingar hamna i Jehennem, och längtar efter att tack vare Allahs förlåtelse träda in i Jannah - ja, i en sådan människa är starka krafter som uppmuntrar och motiverar henne till att utveckla sin goda natur och att vara god mot andra.

Allt detta leder till samma slutsats: akhlak och adab är en muslims spegel att spegla sig i - om dennes akhlak och adab är goda, är dennes iman god, och tvärtom. I en annan känd hadith förklarar vår älskade Rasulullah Muhammad () att “Bland er är de bästa, de som har bäst akhlak.” (Bukhari) och “Sannerligen, den muslim som har bäst akhlak, är den muslim vars iman är bäst” (Tirmidhi, hasen. Hakim säger att den är sahih).

Islam betonar oerhörda vikten av god ahlak bland annat genom att uppmana människor till att rena sin själ. Allah säger:

“Helst visst skall det gå den väl i händer som [i detta liv] strävar efter att rena [sin själ], men den som begraver den [i synd och mörker] skall gå mot fördärvet.” (Qor’an, XCI: 9-10)

Islamiska regler och bestämmelser är just i harmoni med god akhlak. Om Rasulullah Muhammad () och hans ahlak och adab säger Allah, subhanehu wa ta’ala:

“Ditt liv och ditt handlande är ett lysande exempel” (Qor’an, LXVIII: 4)

och vår Herre (Rabb) förpliktar oss att följa Hans sista Profets () exempel.

Källa: “Adab och akhlak”

Då var det dags igen! Nu är turen kommen till Stockholm. 2 dagars seminarium med fullspäckade föreläsningar om islam. Detta kan du bara inte missa.

Själv kommer jag inshallah att föreläsa utifrån rubriken “Uppmana till det goda och avvärja det onda”. Att påbjuda det goda och avvärja det onda är en viktig princip i den islamiska tron och en plikt för varje muslim. Detta är särskilt viktigt när vi ser runt omkring oss att det goda förlöjligas och det onda förhärligas. Jag ska inshallah inte avslöja mer utan överlämnar överaskningen till seminariet som har sin start den 26 januari.

Fler intressanta föreläsare som kommer till seminariet är:

Ibrahim Blicksjö, svensk konvertit och aktiv i Uppsala;
Daniel Lillman aktiv på SILOM och Alternativmedia.net;
Bror Aso personen bakom IslamGuiden.com;
Osman (svensk konvertit)

För mer information, surfa till:

http://www.hikma.se/aktivmuslim.html

Vi behöver också din värdefulla hjälp med att föra ut detta budskap. Vi har inte någon dyr reklambyrå som kan hjälpa oss att föra ut vårt budskap. Men din hjälp är ännu värdefullare för oss. Maila dina vänner och email listor och berätta för alla om detta gyllene tillfälle. Må Allah belöna dig för all din hjälp! Amin.

 

A’ is for Allah, nothing but Allah;

Ba is the beginning of Bismillah;

Ta is for Taqwa, bewaring of Allah; and

Tha is for Thawab, a reward;

Ja is for Janna, the Garden of Paradise;

Ha is for Hajj, the blessed pilgrimage;

Kha is for Khaatem, the seal of the prophethood given to the Prophet, Muhammed (Sallallahu Alayhi Wa Salam);

Da is for Deen, Al-Islam, religion with Allah since time began;

Dha is for dhikr, remembering Allah; and

Ra is for the month of Ramadhan;

Za is for Zakat to pure our greed, when we give our money to those in need;

Sa is for Salamu alaykum, peace be with you wa’alaykum assalam;

Sha is for shams, the shining sun, which Allah placed for everyone; and

Sua is for salat, for when we pray facing Him, everyday facing Him, till we meet our Lord, Allah.

There’s only one God and Muhammed is His Messenger.

Allah, La ilaha illa’allah.

Dua is for duha, the morning light, the sun has turned from red to white;

Tua is for tareeq, the path to walk upon; and

Dhua is for dhil, a shadow; and

Aa is for ilm, the thing to know, to make our knowledge grow in Islam;

Gha is for ghaib, a world unseen and that we know is not a dream;

Fa is for the Opening, Al-Fatiha; and

Qua for the Qur’an, the book of God; and

Ka is for kalima, a word we’re taught to teach us what is good and what is not; and

La is for the beginning of La ilaha illa’allah;

Ma is for the Messenger Muhammed-ur-Rasoolillah.

La ilaha illa’allah, Muhammed-ur-Rasulilllah.

Allah, there’s only one God and Muhammed is His Messenger.

Allah, la ilaha illa’allah.

Na is for nawm, the sleep God gave to give us rest after the day;

Ha is for the Hijra, the journey that, the Prophet made; and

Wa for wudu before we pray to help us wash our sins away; and

Ya for Yawm-mid-Deen.

Allah, there’s only one God and Muhammed is His Messenger.

Allah, La ilaha illa’allah.

Allah, there’s only one God and Jesus was His Messenger.

Allah, La ilaha illa’allah.

Allah, there’s only one God and Moses was His Messenger.

Allah, La ilaha illa’allah.

Allah, there’s only one God and Abraham was His Messenger.

Allah, La ilaha illa’allah.

Allah, there’s only one God and Noah was His Messenger.

Allah, La ilaha illa’allah.

Allah, there’s only one God and He created Adam, and we are the children of Adam.

Allah, La ilaha illa’allah.

Allah, there’s only one God and Muhammed is His Messenger. Allah, La ilaha illa’allah.

 

 

“I look, I see” live:

http://www.youtube.com/watch?v=ZfQHOj-0RPs&feature=related

Assalamu ‘alaykum wa rahmetullahi,

Imorse fick jag ett samtal från muslimernas ombudsman på DO som informerade mig om aktiviteter de håller på med och frågade om jag skulle kunna ställa upp på mötet där problem som muslimska kvinnor möter i Sverige kommer tas upp. Det är “högsta DO“, “pressekreteraren på DO” som uttryckte sig, som kommer till Göteborg för att ta upp detta arbete.

Först, som vanligt, gäller det att definiera problem (för att senare kunna utarbeta en handlingsplan och lösa problemet), och DO pressekreteraren vill därför själv träffa muslimska kvinnor för att få input från oss, från första hand.

Förutom mig har två andra systrar lovat att inhsa’Allah ställa upp. Han har bett mig kolla med mina medsystrar om någon av dem skulle kunna tänka sig vara med - det uppskattas (framför allt är det ett jobb för ummahs bästa i dessa hårda tider; och därmed är det högt upskattat hos Allah subhanehu wa ta’ala när det görs för Hans ajur).

Just nu har de på DO fullt upp (”frågan ligger högt på agendan” som ombudsmannen uttryckte det) med att jobba med just problem som muslimska kvinnor i Sverige möter i sin vardag.

Jag har kontaktat flera systrar i Göteborg, men alla jobbar de som sjuksköterskor eller lärare, och är beroende av arbetsschema och ingen kunde i förväg lova att vara med, men de förstår hur viktigt initierande mötet blir och kommer dit i mån av tid. Därför är det mycekt viktigt att vi får fler systrar som skulle kunna komma och tillföra mötet något positivt, insha’Allah.

Mötet hålls insha’Allah den 8:e januari med början kl. 17:30, i Römosseskolan i Angered utanför Göteborg. Det kommer behövas fler systrar för bättre input, diskussion och för att kunna ta upp fler problem / frågor, insha’Allah.

Om du är en av dem som skulle kunna vara med, eller känner någon som skulle vilja vara med på mötet, är det viktigt att du hör av dig under onsdagen, 19. december. Jag skall nämligen meddela DO ombudsmannen senast på torsdag, den 20. december, hur många systrar som har lovat att insha’Allah vara med.

Wassalam,

Hanumica