Muslimska bloggare från hela landet gör sina röster hörda (Drivs av Hikmainstitutet)
Bismillah.
Jag önskar alla våra troende läsare ramadan mubarak, att vi fullkomligar vår fasta i år och fortsätter insha’Allah som bättre människor, bättre muslimer tills nästa ramadan, fria från själens gamla smuts, renade och närmare Allah subhanahu wa Ta’alaa.
Till mig själv, och till alla som är mottagliga för nasiha: missa inte att fasta med hela väsen: med kroppen och med själen, med hjärtat - med ren avsikt, med fast tro i, med enormt hopp om, och med stor längtan efter, Allahs Förlåtelse, Rahmah och Skydd från elden.
Missa inte att tillbe Herren, Den Givmilde, Den Nåderike, Den Barmhärtige Allah, medan du är i sajdah, och innan du bryter fastan.
Jag avslutar med att önska er och mig själv en hos Allah accepterad fasta, och en bättre själ - som vi styr över och inte tvärtom - efter Eid, insha’Allah.
Bismillah.
Under Allmaktens natt är det rekommenderat att tillbe Allah om förlåtelse med den bön (duaa) som Hans sist Sändebud
lärde ut till sin älskade hustru Aisha
:
Det återberättas från Aisha
att hon hade frågaat Rasulullah
: “Om jag skulle finna vilken natt som är Allmaktens natt, vad skulle jag behöva säga då?” Han
svarade: “Säg: Allahumme inneke ‘afuwwun, tuhibu el-’afwe, fa’fu ‘anni” (Å, min) Allah! Du är Den Som förlåter mycket, Du älskar förlåtelse, så förlåt mig!
(Ahmad och Tirmidhi, som säger att haditen är hasan-sahih).
Han
brukade också be Allah: “E’udhu bi ridake min sehatik, we bi mu’aafatike min ‘ukubetik!” Jag söker skydd hos Din Nöjdhet från Din vrede, och hos Din förlåtelse från Ditt straff!” (sahih: Muslim, 751; Malik, 448; Abu-Dawud, 879; At-Tirmidhi, 3493; Nessai, 169; Ibn-Maje, 1179; och andra)
Bismillah.
100 råd till de fastande (från Minber)
Av: Shaykh Muhammad b. Hasan Yaqub
översättning till bosniska: Sead Kumro (Islamiska universitetet i Madinah)
1 Fasta uppriktigt för Allahs subhanahu wa ta’alaa skull, för utan uppriktigheten i avsikten, missar man belöningen.
2 Niyyah måste vara fast förankrad i hjärtat.
3 För de goda handlingar som du gör, ha hopp om belöningen från Allah subhanahu wa ta’alaa.
4 Vänd dig uppriktigt tillbaka till Allah, i ånger över alla synder innan ramadan börjar.
5 Känn glädje för den nalkande ramadan.
6 Ditt beteende bör vara värdigt en som fastar för Allahs skull, till exempel: gör duaa när du ser nymåne, gör avsikt att fasta nästa dag innan du lägger dig, vänta med sehur till liteföre fajr, skynda dig med iftar, bryt fastan med dadlar, gör duaa före iftar, förbered iftar och bjud andra osv.
7 Fastans resultat är gudsfruktan, därför - gör ditt bästa att det du säger och det du gör under fastan blir till anledningen att din gudsfruktan ökar, och att dina offentliga handlingar liknar dina handlingar som du gör i avskildhet (ensamhet).
8 Om du fastar hela ramadan med uppriktighet, skall du veta att du är en av de uppriktiga och en av martyrer - gör din fasta värd dessa grader.
9 Mitt råd är att du inte umgås så mycket med människor och att du träffar dem i mindre grad.
10 När du träffar människor, var rädd om vad din tunga uttalar, vad dina ögon tittar på och vad dina öron lyssnar på.
11 Tänk på Allahs välsignelser som Han överösar dig med, när Han har skänkt dig gudsfruktan, mat och dryck.
12 Ansträng dig till att inte missa en enda god gärning.
13 Dina andetag är ditt liv - försök därför att med varje andetag nämna din Herre.
14 Fly från tidsslöseri och dagdriveri.
15 Din hörsel, din syn, din tunga, dina fötter och dina händer bör ansluta sig i fastan till din mage (när den fastar).
16 Ditt hjärta bör fasta (avstå) från synder och dåliga tankar.
17 Dagar när du fastar bär skilja sig från dagar när du inte fastar.
18 Fastan är föreskriven så att du skall känna hunger - försök därför att känna den, och klaga inte.
19 Glöm inte att göra duaa vid iftar, för den duaa accepteras.
20 Be Allah ‘azza wa jall att befria dig från elden.
21 Håll fast vid Rasulullah Muhammads SAWS sunnah, och håll dig borta från innovationer i religionen.
22 Ansträng dig att desto mer ge sadaqah.
23 Ansträng dig att ge mat till desto fler fastande.
24 Ansträng dig att desto mer beordra det goda och avvärja det onda.
25 Var medveten om att tungan är ett vilt djur: om du låter den fri, kommer den förstöra för dig.
26 Tala inte förutom med gudsfruktan (medveten om att Allah subhanahu wa ta’alaa ser och hör dig)
27 Var rädd om att inte falla in i baktal, för det förstör fastan.
28 Om du baktalar någon, be Allah om förlåtelse, eftersom istighfar förbättrar fastan.
29 Ansträng dig att vårda dina familje och släktskapsband.
30 Ansträng dig att göra desto mer gott till dina föräldrar. (Om de är muslimer, bryt fastan tillsammans med dem).
31 Ansträng dig att skänka glädje till desto fler troende hjärtan.
32 Ansträng dig att hjälpa muslimer desto mer.
33 Ansträng dig att göra desto mer gott till dina grannar: bjud dem in till iftar.
34 Skratta inte för mycket, för för mycket skratt fölamar hjärtat. Det är inte värt en fastande att skratta mycket.
35 Delta inte i diskussioner (dispyter) och bli inte arg. Öpnna inte dörren som skall bringa skada till dig och som du inte kommer kunna stänga.
36 Utför ibadah så som det är föreskrivet, gör det utan att brista i det.
37 Läs Koranen desto mer, för ramadan är Koranens månad.
38 Missa inte att be alla böner i jamaah, missa inte den iledande takbir, var i första saff, bakom imamen.
39 Be salat-ul-tarawih i moskeer, och lämna inte tarawih före imamen, utan avsluta den med imam; så att belöningen lik den som om du bad hela natten blir skriven för dig.
40 Be i nattens sista tredjedel, den bästa salaah är den i vilken du står som längst.
41 Be dina böner i moske där du kommer att känna din salaah.
42 Ha ödmjukhet i salaah och låt hjärtat vara ödmjukt i all dyrkan du ägnar dig åt.
43 Tänk på ödmjukheten inför Allah Den Upphöjde, och gråt om du kan, eller försök att gråta.
44 Ansträng dig att vistas mycket i moskeer.
45 Utför desto fler nawafil böner.
46 Systrarna bör be hemma eller i den närmaste masjid.
47 När de lämnar sit hem, bör de hålla fast vid sharia föreskrifter.
48 Systrar som är i hajz eller nifath får inte komma in i moske, beröra Mushaf, fasta eller be salaah.
49 Systrar som är i hajz eller nifath bör inte sluta för den delen att minnas Allah Den Upphöjde.
50 Gör duaa i situationer när duaa accepteras.
51 Be om förlåtelse innan fajr.
52 Gör ditt bästa för att utföra ‘umrah i ramadan.
53 Var ihärdig i att utföra goda gärningar, även om de är små.
55 Överge dåliga egenskaper och vanor som du brukade praktisera.
57 Höj inte rösten medan du fastar och undvik dispyter.
58 Var barmhärtig och mild.
59 Om någon tilltalar dig på ett dåligt sätt, besvara honom inte, utan säg bara: ”Jag fastar”.
60 Beblandas inte med människor av motsatt kön.
61 Ge råd till muslimer på ett vackert sätt.
62 Pryd dig med god akhlaq.
63 Öka ibadah under ramadans sista 10 dagar och väck din familj för nattbönen.
64 Ansträng dig att tillbringa denna tid i itikaf.
65 Låt inte Laylatul-qadr gå förbi dig utan att du har tillbringat den i ibadah.
66 Ansträng dig att sova mindre, det räcker med 4 timmar.
67 De som spiller sin rikedom är saytans bröder.
69 Ge sadaqatul-fitr.
73 Lyd inte allt din nafs kräver/begär, för det leder till ditt fördärv (var herren över din själ, och inte tvärtom).
74 Akta dig från shaytan i människoform: “På jahannams dörr står de som kallar/bjuder in folk in i elden; de skall föra i elden den som besvarar deras kallelse/inbjudan.” (Muttefekun alayhi)
75 Akta dig från synder under ramadan, under dagtid och under nattetid.
76 Akta dig från att titta på tv, lyssna på musik, tobak, att titta på kvinnor, dagdriveri på gatorna. Akta dig från olydnad till Allah Den Upphöjde.
77 Gör ditt absolut yttersta för att uppfylla alla anledningar som leder till förlåtelse i denna månad.
78 Fasta från dunya och gör din död till iftar. Hela dunya är månaden ramadan: de gudsfruktiga fastar under den (avstår) från lustar och synder. Döden är för dem en glädje för de ser fram emot sin Eid.
79 Var tålmpdig, för sabr är hälften av fastan.
83 Var tacskam och nämn Allahs väldignelser: ”…i o blagodati Gospodara svoga kazuj” (meningen av Ad-Duha:11).
84 Fastan har tre nivåer:
första: att avstå från mat, dryck och köttets lustar;
andra: att dessuotm avstå från att synda med hörseln, synen, tungan, händer, fötter och andra organer;
tredje: tawakkul, att sätta sin tillit bara i Allaha subhanahu wa ta’alaa, och att vända hjärtat ebdast till Honom.
85 Avstå från lögner (falskt tal).
87 Fasta inte så att du avstår från det som annars är halal, för att sedan bryta fastan med det som annars är haram.
88 Ät inte för mycket under iftara. Resultatet blir att du blir sömnig och knappt kan be tarawih-bönen.
89 Ditt hjärta måste nödvändigtvis vara mellan hopp och fruktan. Hoppas på att din fasta blir accepterad, och frukta att den inte kommer att accepteras.
90 Sabr i att utföra ibadah är lättare än sabr i att stå ut med straffet.
92 Händernas fasta är att inte strecka ut dem till det som är förbjudet, och fötternas fasta är att de inte går till det som är haram.
94 Håll fast vid det som stärker iman.
95 Be Allah Den Upphöjde att acceptera dina goda handlingar, för Allah accepterar inte förutom från de gudsfruktiga.
96 Ramadans Herre är Herren även över andra månader. Gå därför inte tillbaka till gamla synder efter (att du hade övergett dem under) ramadan.
97 Skynda dig att ta in dagar som du missat fasta.
98 Efter att du tagit de missade dagarna, fasta 6 dagar i shawwal, belöningen är som om du fastat året om.
99 Ansträng dig att hela ditt år blir ramadan. Sluta inte recitera Koranen, vårda familje och släktskapsband, be nattbönen, ge sadaqah, beöska varandra för Allahs skull bara osv.
100 Glöm inte, innan du gör ibadah, att du gör det uppriktigt för Allahs skull. Kom ihåg att förnya din avsikt: att din fasta blir bara för Allahs skull, för bara Han belönar för den, att du inte känner hur stor belöning är, att dina synder kommer att förlåtas, att fastan skall medla för dig på Domedagen, att Allah och Hans änglar gör salawat över dig, att fastan avlägsnar dig från elden med varje fastedag för 70 år, att du skall träda in i Jannah genom dörren Ar-Rayyan (de är bara för de fastande), att om du dör som fastande, då träder du in i Jannah, att duaa före iftar accepteras (avslås inte), att 2 glädjen väntar på dig: första när du äter under iftar, andra när du möter din Herre, att doften från fastandes mun är mer kär till Allah än moschusdoften, att Allmaktens Natt är värd som 1000 månader, att för varje tarawih som du ber med imam får du belöning som om du bad själv hela natten, att du skall vara med de uppriktiga och martyrerna.
Vår sista duaa är: all tacksamhet tillkommer Allah, världarnas Herre!
Bismillah.
Vi tillhör Allah och till Honom är vår återvändo.
Som en del av mina egna förberedelser för ramadan har jag skickat ett mail där jag bad om förlåtelse de muslimer som jag varit i kontakt med under det gånga året. Man vet aldrig om något man säger eller gör upplevs som sårande, oavsett hur man menar och varför man säger och gör det man säger och gör. Och man vill försöka få sin bok av onda handlingar renad innan ramadan - det är en handling som varje muslim bör ha för vana inför ramadan, åtminstonde då - att be om förlåtelse dem som man kan ha sårat - medvetet eller omedvetet; att till och med be om förlåtelse dem som har sårat dig. Min mottagarlista var inte kort.
En av dem som var på mottagarlistan svarade så sent som igår med ett kort men värmande meddelande, som började och avslutades med samma hälsning som jag skickade i mitt meddelande; och dessutom stod i korta svaret, bland annat: “Må Allah skänka dig allt gott (khayr) i ramadan, och under hela livet, amin.”
Den människan har nu gått bort; bara timmar efter att hon skrev dessa ord subhanAllah… föreställ dig, försök leva dig in i tanken: den människa kommer inte kunna fullfölja sina planer för ramadan 1431 hijri… den människa skrev om “hela livet”, inte ens anandes om att hennes liv var på väg att ta slut just inom några timmar…
Man vet sannerligen inte om man kommer att leva fram till nästa ramadan, och om man har missat alla sina möjligheter… en skrämmande tanke.
Nyheten om denna människas död har slagit hårt på ett konstigt sätt, för jag känner inte henne personligen. Men tanken på meddelandet i min inkorg, och på orden som står där… vet man någonsin vilken av hans salaah kommer att vara sista, vilken av hans ramadan kommer att vara sista…?
Inna lillahi wa inna ilayhi rajioon.
Vi tillhör Allah och till Honom är vår återvändo.
Bismillah.
Vindarna krossar kroppen, bekymmer tynger den
men jag står rakryggad, trogen Den Ende Herren.
Känner mig ensam - vänder ansiktet mot Honom,
närmar mig Honom genom bönen, den rena tron stärker hjärtat.
Du Är min stolthet, min sanning, mitt ljus bland alla mörker,
kärleken över alla andra, min Ende Herre.
Du Är bot för alla sår, Du Är tröst när tårar faller,
för troende själen, Du Är frälsningen. Vi älskar Dig, å Allah!
Tårar rullar nedför kinder, vemod spricker inombords
prövningar - en gåva från Dig, eller kallelsen till Dig? Å Allah!
Du, Som känner alla hemligheter, Du Som skyddar de uppriktiga,
Du Som Är glädje för de tålmodiga - jag behöver bara Dig.
Du är min stolthet, min sanning, mitt ljus bland alla mörker,
kärleken över alla andra, min Ende Herre.
Du Är bot för alla sår, Du Är tröst när tårar faller,
för troende själen, Du Är frälsningen. Vi älskar Dig, å Allah!
Bismillah.
Välsignad Han Som har allt herravälde i Sin hand och Vars makt övervinner allt!
Han Som har skapat döden och livet för att sätta er på prov och låta er visa vem av er som i sitt handlande är den bäste. Han är Den Mäktige, Den Som ständigt förlåter.
(Tolkningen av Koranverserna LXVII:1-2)
Al-Fudayl sade om den här versen: “Med ’i sitt handlande den bäste’ menas de mest uppriktiga och mest korrekta gärningarna. För Allah skulle aldrig acceptera en gärning som är uppriktig, men inkorrekt utförd; och inte heller en handling som är korrekt utförd, men är inte uppriktig. En uppriktig handling är den som är utförd endast för Allah Den Upphöjdes skull, och korrekt handling är den som är utförd enligt Rasulullah Muhammads
sunnah.”
Bloggarens kommentar: Ren niyyah (uppritighet i avsikter) räcker inte. Korrekt utförande kompleterar den rena niyyahn. Det uppenbara är solklart och människor behöver knappast påminnas om den, för varje människa vet och känner mycket väl vad som hennes bröstkorg gömmer. Den som bara utför hanbdlingar till dess yttre goda form utan att reflektera över meningen med dem, eller åt Vem de hon ägnar dem, varför hon gör det hon gör, känner aldrig någonsin av någon andlig sötma, aldrig känner hon inre tillfredsställelse. I mina ögon är det motsatta båda vanligare och farligare tillstånd: att man tror sig göra det goda och det rätta, och ha en uppriktig avsikt att göra det goda och det rätta - men att hitta på egna sätt och därmed förklara sig själv för Domaren som lagstiftaren, nauthubillah. Det tillstånd är svårare för människan själv att inse, och därmed svårare att åtgärda, arbeta på, korrigera - för människan tror hela tiden att hennes sätt är det rätta sättet. Så fortsätter hon rakt in i fördärvet. Medan den som utför till synes goda handlingar utan att förnya sin niyyah (den goda, den rena avsikten), har förmodligen bara fallit i tillstånd av ghaflah och kan skakas om genom att påminnas om att återvända till att dagligen läsa och begrunda Koranen, samt fundera om Allahs storhet. Detta är bara mitt intryck från möten med muslimer över hela landet, om vilket av problemen som är dominerande bland vår ummah i Sverige. Och Allah vet bäst.
För alla strävar väl efter det bestående goda, efter Jannah och Allahs Behag?
Det är upp till dem som kallar människor till islam att förklara helheten och inte falla in i fällan att ge större vikt åt handlingarnas ena sida, och bara nämna dess andra sida - för båda är nödvändiga för att en god handling skall insha’Allah bli accepterad hos Allah som god.
Alla föds vi goda och rena, med ren niyyah, med en lätthet i vida vidder inom bröstkorgen. Ikhlas, uppriktigheten - den är en medfödd gåva som varje, precis varje människa kan komma tillbaka till om hon informeras om sin ursprungliga godhet och det behov hon måste känna: att underkasta sig Allah, Ljuset, Friden… att vara lycklig… att underkasta sig Den Godes Vilja och Hans Kärlek.
Den andra biten : att få lära sig hur man utför handligar på korrekt sätt, är medfödd bara delvis (som till exempel att äta eller klä på sig med höger hand, att vara mild i kontakt med människor, att hålla sig ren, att tro det bästa om andra tills de bevisar det motsatta), resten måste bli inlärt.
Så låt oss inte försumma den ena eller den andra aspekten av goda handlingar.
Låt oss förnya vår rena avsikt och låt oss fortsätta lära oss, för Allahs skull, Hans sista Profets
tradition för att kunna implementera den och vara de bästa av människor, att uppfylla vår högsta potential som vi som skapelsen människan har fått från Den Givmilde, Den Kärleksfulle Herren!
Bismillah.
En gång i tiden, någonstans i världen, hade det kunnat inträffa:
Var inte en människa som kallar andra till det goda och varnar mot det onda - men direkt efter att du avslutar talet, är du satt på prov med att vara om en exakt sådan sådan situation som du precis beskrev, och förklarade för andra hur de bör handla under sådana omständigheter. Men du blir underkänd och klarar inte av provet: själv handlade du motsatsen till dina egna råd - orden har inte ens torkat i människors öron, medan du själv handlar på det sätt som du precis varnade andra ifrån.
Och här tar denna korta berättelse slut.
Ja, det är så denna berättelse hade kunnat utveckla sig, någon gång i tiden, någonstans i världen… oavset om, oavsett var, oavsett när den hände - om den alls har hänt - är lärdomen tidlös:
Troende! Varför säger ni ett och gör ett annat?
Det är djupt förhatligt för Gud att era ord inte överensstämmer med era handlingar!
(tolkningen av Koranen, LXI:2-3)
och dess visdom riktas till mig själv innan jag riktar den till dig.
Bismillah.
Inledande ord: En syster som vill förbli anonym har skickat detta inlägg till oss. Må det vara till bästa nytta till alla som läser det, insha’Allah.
Detta inlägg är en kort påminnelse till mig själv (som behöver den mer än någon annan, subhanAllah), och till alla som är mottagliga för att bli påminda.
Umar
berättade att Rasulullah
sade: ”(…)Belöningen beror på avsikten; och var och en skall belönas enligt sin avsikt (…)”
(Sahih Al-Bukhari, “Kitab-ul-iman”, hadith 51)
Avsikten kan inte vara ren om inte hjärtat är rent, om inte förhållandet mellan hjärtat och Herren är renat.
Hur renar man sin avsikt, hur förbereder man sig inför ramadan (med tanke på de enorma välsignelser som den för med sig)? En bra början är att rannsaka sig själv vid dagens slut, efter att man lagt sig, samt att koncentrera sig på att förnya sin avsikt varje morgon efter att man stigit upp, eller efter fajr bönen.
Påminn dig själv om varför du finns, att livet i dunya är bara en kort etapp till slutmålet i dte eviga livet, i ‘aakhira…
… och be Allah dagligen om att Han låter dig leva till ramadan, och du vid nästa Eid bönen är förlåten dina synder och under Hans skydd från helvetes eld.
Jag vill också ge mig själv först, och sedan alla som vill ta emot dem på allvar, några konkreta tips på hur man kan förbereda sig inför ramadan, månaden av Allahs Barmhärtighet, Förlåtelse och Skydd från elden; allt i syftet att få ut det mesta av den utmärkta möjligheten, insha’Allah:
1. koncentrera dig hårdare på att kontrollera din tunga och dina ögon
2. (fortsätt med att) läsa och begrunda Koranen - dagligen
3. se på skapelsen, begrunda och beundra Allahs Storhet
4. begrunda djupt Hans Vackra Namn och Attribut, studera dem så att du känner “subhanAllah!” när du gör det
5. gör regelbundet morgon och kväll zikr, samt missa inte zikt efter varje salaah
6. om du redan inte utför sunnah böner, utför dem ju oftare du kan enligt sunnah, och tänk på prioriterinsordningen (salaah som är bekräftad sunnah, eller den som Rasulullah Muhammad
gjorde bara ibland )
7. om du inte redan gör det, fasta vita dagar* (de är redan över)
8. om du redan gör det, fasta måndagar och torsdagar (i andra hälften av shabaan)
9. om du redan gör det, fasta varannan dag (i andra hälften av shabaan)
10. fasta inte dagen precis före första ramadan
11. om du inte fastar någon av ovan angivna fastan för övrigt, fasta då inte andra hälften av shabaan, men minska mängden intag av mat och dryck så gott du kan
12. sluta äta sötsaker, eller minska mängden till ett minimum, och ät inte ens det minimum varje dag, utan så sällan du kan (ha i tanken att det är en del av förberedelser för ramadan, så går det mycket bra insha’Allah)
13. fundera och förbered böner (duaa) som du vill be Allah med under hela ramadan, så du inte missar några mål som du vill be Allah om: ramadan är speciell tid då bönen accepteras
14. sluta titta på tv och lyssna på radio, förutom nyheterna och vädret
15. gör ditt yttersta för att - för Allahs skull, för att komma närmare Allah - förlåta i ditt hjärta andra som förorättat dig, som du har något otalt med (det är en handling mellan dig och Allah, och du behöver inte berätta det till personen i fråga)
16. be om förlåtelse dem som du tror känner sig sårade pga något du sagt eller gjort, avsiktligen eller inte
17. var alltid i tillstånd av religiös renhet (för systrar som inte kan vara det, gäller att vara desto mer ihärdiga i sin zikr och duaa insha’Allah).
Bismillah.
Ett försummat hjärta som väntar med att rena sig tills första tarawih bön börjar, har väntat för länge och har medvetet försumpat sina möjligheter till att tvättas med Allahs förlåtelse under förlåtelsens och barmhärtighets månad av Allahs skydd. Nu är det hög tid att implementera några - fem, till att börja med - konkreta förslag på hur jag kan stärka bandet mellan hjärtat och Det Vackra och befria det från en del av jordlig smuts, med avsikten att förbereda mig inför ramadan och få Allahs Förlåtelse, Barmhärtighet och Skydd från elden:
Jag bestämmer mig att för Allahs skull överge alla dispyter och tjafs med människor som inte har bättre för sig än att förlora värdefulla tiden på att bevisa sin rättighet till skapelsen - det gör bara hjärtat bittert och som i ett tillstånd av spasm.
Jag bestämmer mig att för Allahs skull inte hoppa över morgon- och kvällsåminnelser, och medan jag gör dhikrullah i form av de korta böner som Rasulullah SAWS har efterlämnat till oss i autentisk sunnah, är jag fokuserad på meningen i orden jag uttalar i det tysta. När jag ber Allah om förlåtelse, lovar jag att mitt hjärta skall vara med, tillsammans med mitt förnuft, min tunga och mina händer.
Om jag har något olöst dispyt med en muslimah, antingen förlåter jag henne för den orättvisa som jag lidit på grund av henne; eller ber jag henne om förlåtelse om jag har gått över Allahs gränser och stulit hennes rättighet som Allah hade gett henne.
Så bestämmer jag mig att fasta vita dagar i månaden shabaan. De inträffar söndagen, 25.juli; måndagen, 26. juli och tisdagen 27.juli. Ännu bättre: om jag har tänkt på den nalkande ramadanen i flera månader nu, om jag kännt hur jag behöver dess barmhärtighet, då har jag redan infört den vanan, och jag fastar även måndagar och torsdagar, när jag än kan.
Till slut - eller en av de första ‘Action Points’ i mina konkreta förberedelser för Allahs Förlåtelse som jag behöver så mycket, som jag längtar efter och hoppas på, men fruktar att min tawbah inte kommer att accepteras - så inför jag en vana att dagligen göra en introspektion, en hisaab, en räkning med mig själv för mina handlingar under den gångna dygnet. Rannsakar mig själv, inför mig själv, i all ärlighet, i all min fulhet, i allt mitt högmod - blilden är inte vacker om jag är uppriktig med mig själv… men förhoppning om Allahs Storhet och Förlåtelse för Hans strävande tjänare som strävar efter uppriktighet i ibadah, den förhoppningen belyser alltid hjärtat tillbaka till glädjen, efter att det frusit i darrat i fruktan inför insikten som sina brister och fel. Ge bara aldrig upp ibadah, uppriktighet och återvändo till Ljuset, Den Kärleksfulle Friden, Den Levande Allah Som förlåter mycket men straffar hårt.
Bismillah.
Mu’awiyah al-Qushayri berätade:
Jag gick till Allahs Sändebud
och frågade honom: “Vad säger (beordrar) du angående våra hustrur?” Han
svarade: “Ge dem samma mat som ni äter, och klä dem med kläder av samma kvalitet som ni själva har, och slå dem inte, och förnedra dem inte.” (Sunnan Abu Dawud: bok 11 #2139)
At-Tirmidhi har nedtecknat följande hadither:
“Den bäste av er är den som är bäst mot sin familj och jag är bäst mot min familj”.
At-Tirmidhi har också nedteckant att Rasulullah Muhammad
sade: “Ingen, förutom en ädel man behandlar kvinnor hederligt, med respekt. Och ingen annan, än en okunnig man behandlar kvinnor på ett skamligt sätt (respektslöst, aggressivt)”.
Bloggarens kommentar/tankar kring dessa underbara hadither: Sådan är lära och arvet från den bäste mannen som någonsin gått på denna jord, Sändebudet Muhammad
.
Vill du också följa i hans
fotspår? Visa barmhärtighet, tålamod, vänlighet, rättvisa, hänsyn och kärlek mot din mor, din hustru, din syster, dina döttrar och mot alla kvinnor i ditt hushåll.
Visdomen med dessa uttalanden är en av följder av en av islams kännetecken: är man stor & stark, måste man vara snäll.
Mannen är ansvarig för kvinnorna, han är deras beskyddare.
Att vara ädel, betyder att undertrycka sin vrede när man har möjlighet att uttrycka den - och mannen, som familjens huvud och försörjare, har möjlighet till att göra det av ödmjukhet mot Herren, och av underkastelsen till Honom - inte för att han är tvungen, för att han är svag eller förtryckt. Om han har möjlighet att förtrycka sin hustru - som är hans räddning från elden! - men, av ödmjukheten och underkastelsen till Den Barmhärtige, Den Kärleksfulle Allah, väljer han själv att behandla henne med respekt, omsorg, tålamod och överseende, medveten om att han är en av dem som Allahs Sändebud
beskrev som de bästa av troende människor - då har han dubbel glädje att se fram emot och njuta av: glädjen som en mild natur känner i detta liv, för den som ger kärlek och mildhet till sina nära och kära, får den tillbaka från dem; och den sanna glädjen, hoppet om Jannahs högsta grader, föreredda för de bästa troende! Tänk bara hur stor glädjen blir för den troende man som, inför sin Herre, får glädjande nyhet om Jannahs höga grader, för att han hade behandlat sin familj med bästa akhlaq, med tålamod, rättvisa, kärlek, omsorg och mildhet…!
Medan bara en ignorant (och i islam är tillstånd av okunnighet - tillstånd av icketro) skall utnyttja den makten till att förtrycka eller förnedra den människa som Allah har anförtrott honom med för att älska ooch beskydda.
Princip av vänlighet, omsorg, kärlek, hänsyn och barmhärtighet gäller båda sidor, inte bara för mannen: dessutom blir det också lättare för mannen att visa tålamod, mildhet och hänsyn till sin hustru eller dotter när han blir behandlad med tålamod, mildhet och hänsyn av dem.