Bismillah.

Abu Musa Jabir ibn Hayyan, en utomordentlig personlighet och en av de största medeltida vetenskapsmän, kallas ibland för Al-Harrani eller A-Sufi. I medeltida Europa var han känd under namnet Geber. Man tror att han kommer från Sabi-sekten i Harran - därav namnet Al-Harrani, men reverterade till islam. Han fördjupade sig ivrigt i sin nya religion. Fader George Qanouati påstår att, efter sin fars död, när Jabir var ung, så skickades han till Arabiska halvön för att studera Koran och matematik. Han tillbringade större delen av sitt liv i Kufa. Ibn Hayyan är född i Taous runt 721 (102 h) och dog år 815 (199 h).

I sin ungdom prakticerade han medicin under patronage av Vizir Jabfaar al-Barmaki under khalifa Harun al-Rashid. När Barmaki störtades, slängdes ibn Hayyan i fängelse, där han blev kvar tills han dog.

Hans bidrag till vetenskap

Huvudbidrag som Hayyan gav till vetenskapen överhuvudtaget, var hans bidrag till kemi. Han anses vara moderna kemis grundare, eftersom det var han som började med vetenskapliga experimentella undersökningar i alkemin och uppfann alkalis, som även idag, i modern kemi, kallas efter sitt arabiska namn - alkali. Han har också upptäckt silvervatten. Man måste erkänna även att all ära för att Europeerna senare upptäckt ammoniak, guldvatten, kalium och svavelsyra tillhör just ibn Hayyan. I sina böcker beskrev han oädla metaller, deras oxider och salter, salpetersyror och svavelsyror, samt destillations-, filtrerings- och förädlingsprocesser.

Bland Jabir ibn Hayyans största vetenskapliga bedrifter är säkerligen det faktum att det var han som introducerade experiment och labbarbete till kemi. Han rekommenderade precision och noggranhet i forskningsarbetet, samt att basera arbetet på experiment och att ha tålamod. Han är en av pionjärerna i tillämpad vetenskap. Hans bedrifter inom detta fält är bland annat förädling av olika metaller, tillagning av stål, betsning, läderblekning, impregnering av tyg och användning av mangan dioxyd i glastillverkning.

Jabir klassificerade ämnen (substanser) utifrån deras karaktäristik till tre tydliga kategorier:

alkoholer, dvs. sådana som förångas i värmen, t.ex. kamfer och ammoniumklorid;

metaller, så som guld, silver, bly, koppar, järn; 

sammansättningar, som kan konverteras till pulver.

Som Sarton har sagt - fulla värdet av Jabir ibn Hayyans bidrag kan bli värderade bara om alla hans verk skulle kommenteras, redigeras och publiceras.

Hans största verk

Hayyans berömmelse kommer från hans många verk, vi anger några:

• Kemins grunder 
• Sjunde fördragets bok (översatt till latin av Gerard av Cremonia år 1187)
• Visdomens låda
• Gifter och deras motgifter

Jabir Ibn Hayyan har skrivit många böcker: förutom kemi, sammanställde och kommenterade han flera andra verk, som t.ex. Platon och Aristotelles, filosofi, astronomi, matematik och medicin. I sin bok “Framstående personer och personligheter” skriver Zarkali att Hayyan hade skrivit enorm samling av mellan 232 och 500 böcker, men att de flesta av dem hade försvunnit. Vissa av dessa böcker har blivit översatta från latin till engelska år 1678. Under flera sekel förlitade sig Européerna  på hans böcker, som hade väldigt stor inflytande på moderna kemins utveckling. Max Mayerhaff säger i detta sammanhang att “Utveckling av kemi i Europa kan spåras tillbaka direkt till Jabir ibn Hayyan. Bevis är balnd annat i det faktum att flera namn präglade av Jabir existerar kvar i flera europeiska språk idag.“

Bismillah.

ISESCO (Islamic Educational Scientific and Cultural Organization) gav för några år sedan ut boken “Architects of the Scientific Though in Islamic Civilization - Hallmarks from the Biographies of Muslim Scholars in Various Ages“, skriven av Halima Al Ghrari.

I bokens förord skriver dr. Abdulaziz Othman Altwaijri, generaldirektör av ISESCO, bland annat, följande:

“Professor Halima Al-Ghirari har framgångsrikt kastat ljus på 40 framstående och utomordentligt lysande muslimska lärda som hade levt och blommat under olika tidsperioder; som verkade inom olika ämnesområden och som bidrog till mängden av olika vetenskap. Alla de hade dock en sak gemensam: alla var de inspirerade och ledda av islams kallelse till att söka kunskap och till att behärska vetenskap. De var alla produkt av Islamisk Civilisation i vilken de föddes i, och under vilken de uppfostrades, växte upp och skolades. Alla sökte de inspiration i Islamisk Civilisation i vilken de föddes i, och under vilken de uppfostrades, växte upp och skolades. I detta avseende kan de anses som grundare av dagens moderna civilisation.“

Jag har funnit läsningen intressant och informativ, och har motiverats till att försöka sprida vetskap om den viktiga, avgörande rollen som islamiska vetenskapsmän hade spelat i utvecklingen av moderna Europa (det hade inte varit någon europeisk renässans, som anses moder till moderna vetenskapsutvecklingen i Väst, utan Islamisk Civilisation). Jag finner den här lätta formen mycket lämplig till bloggartiklar och börjar med att översätta artikeln om Ibn Sina, eller Avicenna, som han är känd i Väst.

Introduktion 

Ibn Sina (370 - 428 h / 980 - 1037 AD), eller Avicenna som han är känd i Väst, var med största sannolikhet den mest framstående bland muslimska vetenskapsmän, och en av världens mest kända vetenskapsmän genom historien. Han var filosof, läkare, matematiker och astronom (Sarton, “Introduction to the History of Science”, s.709).

Hans fulla namn är Abu Ali al-Hussain ibn Abdallah ibn Sina. Han var känd som den tredje läraren, efter Aristotelles och al-Farabi. Ibn Sina är född i Uzbekistan, nära Bukhara, år 370 h (980 AD) och dog i Hamadan år 428 h (1037 AD). Sin första utbildning fick han i Bukhara, där han studerade Koranen, språk, grammatik, litteratur, filosofi, logik, geometri, astronomi, medicin och naturvetenskap. Han själv blev en auktoritet inom medicin, astronomi, matematik och filosofi innan han blev 20 (The Simplified Arabic Encyclopedia, s.19). Tack vare hans goda rykte inom medicin, sökte dåtidens härskare upp honom för att behandla dem. Han botade prinsen av Bukhara, Nuh ibn Mansur; princen av Hamadan, Shams ad-Dawlah; och princen av Asphahan, Alaa ad-Dawlah. De gav honom därför tillgång till sina bibliotek, vilket gjorde att han kunde bredda ut och vassa sina kunskaper ännu mer (Tawkan: Arabian Scientific Heritage in Mathematics and Astronomy, s. 323).

Ibn Sina var inte “bara” intresserad av vetenskap - han var även politiker och deltog i statens administrativa angelägenheter. Princen av Hamadan som han hade botat hade utnämnt honom till vizir, men princens son fängslade honom. Ibn Sina lyckades fly från fängelset efter flera månader och fly till Asphahan, där han tillbringade sista delen av sitt liv, under skydd av princen av Asphahan som han också förut hade botat. Han dog i Hamadan (The Simplified Arabic Encyclopedia, s.19).

Ibn Sinas förtjänster inom medicin

Ibn Sina behärskade i synnerhet medicinen. Han bidrog med flera viktiga upptäckter: t.ex. var han först som beskrev masken som han kallade “rund mask” som är idag känd som “ankelstoma”. Han studerade också neurologiska disfunktioner och kunde upptäcka fakta inom patologi och psykologi genom psykoanalys. Han trodde på växelverkan mellan psykologin och den fysiska hälsan. Han beskrev även hjärnans apoplexi som resultat av överskott i blodflöde.

Ibn Sina gjorde genuina bidrag till medicin. Sina slutsatser drog han från observationer. Han grundade sina slutsatser på experiment och på så sätt upptäckte nya fakta, t.ex. att tuberkulos var en smittsam sjukdom, samt spridning av sjukdomar genom vätskor och smuts. Han beskrev utförligt även sjukdomar som överförs via hud eller könsumgänge. Ibn Sina beskrev också hur man farmakologiskt föreberder vissa läkemedel.

Ibn Sina var också först som beskrev hjärnhinnans irritation och därmed kunde han urskilja den från andra kroniska irritationer. Han utarbetade den första klara diagnostiken av skleros i nacken och av meningitis. Han beskrev också ansiktsparalys och dess orsaker; och han gjorde åtskillnad mellan paralys orsakad av hjärnans disfunktion, och paralys orsakad av lokal disfunktion (Hunkah, Arab’s Sun Shines on the West, s. 272).

Vetenskapliga bidrag inom andra vetenskap

Ibn Sina hade stora och viktiga bidrag även inom fysik, genom sina studier av flera naturfenomen, så som rörelse, krafter, vakuum, oändlighet, ljus och värme. Det var han som kom till slutsatsen om att ljuset hastighet är begränsad: om vår förmåga att uppfatta ljus beror på utstrålning av partiklar från en ljuskälla, då måste ljusets hastighet vara begränsad.

Ibn Sina bidrog även till geologi med sin avhandling om hur berg och bergkedjor formades en gång i tiden. I sin handling diskuterar han effekt av jordbävningar, vatten, temperatur, sediment, fossilisering och avvittring (Arnold, The Heritage of Islam, s. 476).

Ibn Sina var också en enastående matematiker och astronom. Han studerade oändlighet utifrån religiöst, fysiskt och matematiskt perspektiv. Hans upptäckter hjälpte Isaac Newton och den berömde tyske matematikern Gottfried Leibnitz att på 1600-talet utveckla oändlig räkning med integraler och differentialer (Hunkah, Arab’s Sun Shines on the West, s. 162).

Hans viktigaste verk

Ibn Sina skrev mer än 200 verk, som inkluderar både böcker och avhandlingar. Vi tar upp här bara några av hans messt kända verk:

• Al-Qanun, i Väst känd som “Canon”, ett av Ibn Sinas viktigaste och mest originella verk. Han kan tacka sitt goda rykte inom medicin den här boken, som blev mycket berömd i Europa och i Väst. Al-Qanun blev översatt till latin av Gerard av Cremonia under 1100-talet. Under 1400-talets sista 30 år blev den utgiven 16 gånger - 15 utgåvor var på latin och en på hebreiska. Al-Qanun blev omredigerad mer än 20 gånger under 1500-talet. Den förblev textboken för medicinsk undervisning i Europeiska skolor ända fram till 1800-talet. 1996 omredigerades Al-Qanun av Institute of the Arab and Islamic Science, ansluten till University of Frankfurt, inom struktur av samling av Islamisk medicin, utförd av Fuad Sizkine.
• Kitab al Shifa’ (Bok om läkande) var filosofisk encyklopedia som täckte stora områden inom logik, naturvetenskap och filosofi.
• Kitab al-Najat’ (Bok om räddning) är en mindre komplicerad sammanfattning av Kitab al-Shifa’.  
• Kitab al-Isharat wa Tanbihate’ innehåller studier i naturvetenskap, teologi och etik.

Ibn Sina har skrivit många andra verk inom medicin, filosofi, musik, språk, teologi, psykologi, logik, naturvetenskap, matematik och astronomi. (more…)

Bismillah.

Efter artikelserien om Domedagens fysik, känner jag att jag bör dela med er ett citat ur M. Asads bok “Islam vid skiljevägen”. Du kan läsa mer om Muhammed Asad i ett tidigare inlägg på bloggen, “Hur Leopold Weiss blev Muhammed Asad och vilka lärdomar kan vi ta, insha’Allah”, som hittas under länken: http://www.turban.se/?p=70

“Det vi kallar religiös inställning är, så klart, efterdyning av människans intellektuella och biologiska konstitution. Människan kan inte själv förklara livets, födelsens och dödens hemlighet, oändlighetens och evighetens hemlighet. Hennes resonemang tar slut vid oöverkomliga väggar. Hon kan därför göra endast en av två saker.

Den ena är att avstå från alla försök att förstå livet som en sammantagen enhet. I det fallet förlitar sig hon på bevis från yttre erfarenhet och begränsar sina slutsatser till den sfären. På så sätt kommer hon kunna förstå livets olika isolerade fragment, med förståelsen som växer mer eller mindre snabbt, i takt med ökning av människans ‘kunskap’ om Naturen, men den kunskapen skall alltid förbli bara fragmentarisk - förståelse av själva helheten skall alltid stanna utanför människoförståndets metodologiska ekvationer. Det är naturvetenskapens väg.

Andra möjligheten – som kan existera parallellt med den vetenskapliga – är religionens väg. Den leder människan, med hjälp av inre, främst intuitiva erfarenhet, till att acceptera enhetlig förklaring av livet, under antagandet att Den Högsta Kreativa Makten finns och att Den Makten styr hela universum enligt en meningsfull plan bortom människans uppfattningsförmåga och hennes förstånd. Som jag sade – detta koncept utesluter inte att människan undersöker fakta och livets fragment som erbjuder sig till yttre beskådning.

Det finns en inherent antagonism mellan den yttre (vetenskapliga) och den inre (religiösa) perceptionen. Den senare är i själva verket den enda spekulativa möjlighet till att förstå livet som enhetlighet av varelsen och drivkraften, eller med andra ord, som en välbalanserad, harmonisk enhet. Uttrycket ”harmonisk”, fast ofta missbrukat, är exceptionellt viktigt, eftersom det implicerar motsvarande förhållande i människan själv. Den religiösa människan vet att allt som händer henne och inom henne aldrig kan vara resultat av ett blint spel mellan krafter som varken har medvetande eller syfte; hon tror att hon är bara resultat av Guds medvetna vilja och, därmed, utgör en organisk enhet med universella planen. På så sätt kan människan lösa den bittra antagonismen mellan sitt mänskliga ”jag” och den objektiva värld av fakta och företeelser som kallas ”Naturen”. Människan, med sin själs alla invecklade mekanismer, med alla sina önskningar och sin rädsla, sina känslor och sin spekulativa ovisshet, ställs inför Naturen, där godhet och grymhet, trygghet och faror blandas på ett förunderligt och oförklarligt sätt, helt olikt strukturen och metoden i hennes förstånd. Ren intellektuell filosofi eller experimentell vetenskap har aldrig kunnat lösa den konflikten. Det är just här religionen har sin plats.

I ljuset av religionens erfarenheter och iakttagelser kommer mänskliga självmedvetna ”jag” och stumma, till synes oansvariga Naturen i en andlig harmoni eftersom bägge, människans individuella medvetande och Naturen som omringar henne och är inom henne, är bara koordinater, fast olika; bägge är manifestation av En och samma Kreativa Vilja. Religion ger människan en oerhörd nytta i insikten att hon är - och aldrig upphör vara det – en välplanerad enhet i Skapelsens eviga rörelse, en bestämd del i universella ödets oändliga organism. Psykologisk konsekvens av detta koncept är en djup känsla av andlig trygghet – den balans mellan hopp och rädsla som skiljer den positivt religiösa människan, oavsett vilken hans religion är, från den ickereligiösa.

Detta grundantagande är gemensamt för alla världsreligioner, oavsett deras olika doktriner. Gemensamt har de även den etiska kallelsen till människan att överlämna sig till Guds uppenbara Vilja. Men det är bara Islam, och endast Islam, som fortsätter vidare från denna teoretiska förklaring och råd. Den lär oss inte bara att hela livet i sin innersta natur är enhetligt – eftersom det härstammar från Guds Enighet – utan den också visar praktiska vägen som varje individ kan förverkliga inom gränser för sitt individuella jordliga liv; homogenitet av Idén och Verkan i både sitt väsen och sitt medvetande.

För att uppnå det högsta syfte med livet måste människan i Islam inte avstå från världen, inga stränga krav finns för att hemliga dörren till andlig rensning skall öppnas, det krävs inga påtryckningar på förnuftet att acceptera oförståeliga dogmer för att uppnå frälsning. Sådana krav är helt främmande i Islam eftersom den varken är en mystisk doktrin eller filosofi. Islam är helt enkelt levnadssätt i harmoni med naturlagar, som Gud påbjudit till Sin Skapelse; dess högsta landvinning är den fullständiga koordinationen mellan andliga och materiella aspekter i människans existens. I Islams troslära är dessa två aspekter inte bara ”försonade” med varandra, i meningen att det inte finns kvar någon inherent konflikt mellan människans kroppsliga och hennes etiska väsen, utan det insisteras på det faktum att livets naturliga grund baseras på deras koexistens och oskiljaktighet i verkligheten.

Den är, tror jag, anledning till den specifika formen av bönen i Islam, där andlig koncentration och vissa kroppsliga rörelser är koordinerade. Islams fientliga kritiker väljer ofta detta sätt att be i Islam som bevis för att Islam är en religion av formalism och yttre manifestationer – när i själva verket människor från andra religioner, som är vana att klart separera ”det andliga” från ”det kroppsliga” på nästan samma sätt som mjölkbud separerar grädde från mjölk, har svårt att förstå att i Islams näringsrika mjölk koexisterar och yttrar sig samtidigt båda dessa beståndsdelar, fast innehållsmässigt olika. Med andra ord: bönen i Islam består av mental koncentration och kroppens rörelser, eftersom själva livet består av det själsliga och det materiella och eftersom vi förväntas närma oss Gud med alla våra förmågor i sin helhet, som Han skänkt oss.

Vidare illustration av denna inställning ser vi i ritualen av tawwaf, ceremoniell kretslopp kring Kaba i Mekka. Den som träder in i Mekka har för en sträng plikt att sju gånger gå omkring Kaba, och plikten att hålla sig till den bestämmelsen är en av de tre viktigaste punkter i pilgrimsfärden, så vi kan med all rätta fråga oss: vad är syftet med denna handling? Är det nödvändigt att uttrycka sin fromhet på ett så formellt sätt?

Svaret är helt uppenbart. Om vi kretsar omkring ett föremål, utröner vi därmed föremålet som mittpunkten av vår handling. Kaba, mot vilken varje muslim vänder sitt ansikte under bönen, symboliserar Guds Enighet. Pilgrims kroppsliga rörelser vid tawwaf symboliserar aktiviteter i människolivet. Tawwaf, därmed, inkluderar inte bara våra fromma tankar, utan även vårt praktiska liv, våra handlingar och strävanden måste ha ideén om Gud och Hans Enighet som sin mittpunkt – precis som det står i Qur’anen:

Jag har skapat de osynliga väsendena och människorna endast för att de skall [känna Mig och] dyrka Mig.

(Qur’an, LI : 56)

Begreppet ”dyrka” i Islam skiljer sig därför från begreppets innebörd i alla andra religioner. Här är det inte begränsat till rentav fromma handlingar, t.ex. bönen eller fastan, utan breder ut sig över människans hela praktiska liv. Om meningen med livet som helhet bör vara att dyrka Gud, då måste vi nödvändigt anse detta liv, i alla dess aspekter sammantaget, vara ett komplext moraliskt ansvar. Alla våra aktiviteter, till och med dem till synes mest triviala, måste vi därför utföra som en handling av dyrkan, dvs. utföra dem medvetet som något som utgör en del i Guds universella Plan. Sådant läge är för en genomsnittligt begåvad människa en avlägsen ideal: men är inte religionens syfte att förverkliga ideal?

Islams ståndpunkt i denna fråga är klar. Den lär oss först, att kontinuerlig dyrkan av Gud i livets alla allehanda aktiviteter är just livets mening och sedan, att det förblir omöjligt att uppnå detta mål så länge vi delar våra liv i två delar, en andlig och annan materiell: de måste vara sammanflätade i en harmonisk helhet i vårt medvetande och i våra handlingar. Vårt begrepp av Guds Enhet måste avspeglas i våra strävanden efter att koordinera och ena olika aspekter i våra liv.”

Bismillah.

För att lättare kunna följa detta inlägg, rekommenderas läsarna att läsa hela artikelserien om Domedagens fysik från början:

Första artikeln
Andra artikeln
Tredje artikeln
Fjärde artikeln

När skall Domedagen komma?

Man frågar dig om Yttersta stunden. Säg: “Ingen utom Gud har kunskap om denna stund.” Och hur skall du kunna veta om inte den Yttersta stunden är nära!

(Koran, XXXIII : 63)

 

Och de låtsas önska att du skall skynda på straffet som redan skulle ha drabbat dem om inte Gud hade utsatt en frist. Men det kommer med säkerhet att drabba dem och det skall ske plötsligt, när de minst anar det.

(Koran, XXIX : 53)

Vid första ögonkastet, kan det se ut som om - om vi visste med vilken hastighet universums utvidgning håller på att saktas ner - då skulle vi kunna beräkna tidpunkt för början av Domedagen. Men, om tiden står i samband med utvidgning av rummet, då kan vi inte yttra oss om hur utvidgningen av universum saktas ner. Det skulle vara samma som om man försökte mäta bilens hastighet med en klocka som är fäst vid bilens hjul, så att tidens hastighet skulle bero på bilens hastighet. Om bilen färdades med en lägre hastighet, skulle tiden också flyta saktare. Utvidgningens hastighet skulle alltid verka densamma. Precis som utvidgningen av universum håller på att saktas ner, håller vår tid och rörelse också på att saktas ner - därför skall utvidgningens hastighet alltid se samma ut (och kan inte mätas).

Till och med den mest utvecklade civilisationen i universum skulle alltid konstatera att universum håller på att utvidgas med jämn hastighet sedan början. Paradoxalt, kan det till och med verka som om utvidgningen i universums avlägsna delar är ännu snabbare, när mätningar utförs med vår nedsaktade tid. Tidens natur är sådan, att man inte kan begripa att den saktas ner. Allt detta betyder naturligtvis att vi inte kan förutse när Domedagen skall börja, och att den kan komma när som helst. Bara Gud, Som är oberoende av tiden, känner till när Domedagen skall börja.

Väntan i gravarna på att Domedagen skall börja

Den Dag Han skall samla dem åter [kommer det att förefalla dem] som om deras liv på Jorden inte hade varat mer än en timme av en dag, och de kommer att känna igen varandra. Förlorarna är de som ansåg att mötet med Gud var en lögn och som avvisade Guds vägledning.

(Koran, X : 45)

I Koranen jämförs själen med medvetandet, och döden med tillståndet av sömn. När döden en gång kommer, skall vi inte längre bli medvetna om hur tiden flyter, och nästa sak vi kommer se, skall vara Domedagen.

När den Yttersta stunden är inne, skall de obotfärdiga förnekarna gå ed på att deras liv på Jorden inte varade mer än en timme; på detta sätt lät de sig alltid vilseledas.

Men de som har fått kunskap och tro skall säga: “Ni har dröjt till Uppståndelsens dag med att bejaka Guds uppenbarelse. Detta är Uppståndelsens dag, men om den ville ni ingenting veta.” 

(Koran, XXX : 55, 56)

På Domedagen kommer akhiras och den Sanna trons (islams) verklighet stå absolut klar för alla. De som förnekade Sanningen, följde ondskan, gjorde illdåd och dåliga handlingar, skall då önska att de aldrig föts; men de kommer oundvikligen stå för svars för sina handlingar.

Guds är herraväldert över himlarna och jorden, och den Dag då den Yttersta stunden närmar sig skall de som ville dra sanningen i Våra budskap i tvivelsmal, vara förlorade. 

(Koran, XLV : 27)

Sammanfattning

Med 1900-talets enorma utveckling och framgång har människan lämnat över lösningen av alla våra problem till teknologin och vetenskapen. I en människa, förblindad av teknologins förmåga att producera snabba resultat, har tro på Allah försvagats. Våra aktiviteter förminskades till strävanden efter jordliga framgångar, trots att vi skulle bli mycket bättre människor om vår tor i Allah var starkare och om vi fruktade ansvaret för våra handlingar på Domedagen. Vi kan se följd av saknaden av dessa värden i moraliskt förfall i mänskliga samhällen världen över.

Allah sände vägledning till människor enligt historiska omständigheter som de levde i. Under Pharaos styre var magi en populär underhållning. Därför var Musa (Guds frid vare med honom) sänd med Allahs under, och vann över hovets magiker. Under Isa (Guds frid vare med honom) tid på jorden, var människor djupt intrasslade i magi, och Isas liv var fullt med olika mirakler. När Profeten Muhammed (Guds frid och välsignelser vare med honom) levde, hade arabiskt språk och poesi nått sin höjdpunkt - därför blev Koranen med sitt klara budskap uppenbarad i den vackraste språkstilen, utan sin like (som ingen annan människa tidigare eller senare kunnat härma).

Koranen är Allahs under och vägledning för all framtid, och det är därför lämpligt att tro att den är källa för de mest spännande vetenskapliga upptäckter. Vetenskapen, med Koranenes hjälp, kan upptäcka det som religionen alltid hade stått för: att uppståndelse från graven kommer utan tvekan att ske.

Det finns många teorier om universums framtid. Trots vår stora vetenskapliga kunskap, kan vetenskapsmän inte bestämma vilken av dessa teorier som är korrekt. Tron att universum har ett syfte och tron på kunskap som är skriven i Koranen, kan vara bästa vägledningen i vår sökning efter sanningen. Jag hoppas att muslimer kommer ha ledande roll i sådana vetenskapliga upptäckter.

Många av Koranverserna beskriver Domedagen. Vi lever i ett universum som håller på att expandera sedan sin tillkomst, för billioner år sedan. Både universums tillkomst genom ‘Big Bang’ och dess utvidgning är beskrivna i Koranen. Vetenskapsmän vet inte om utvidgningen kommer fortätta i all oändlighet, eller om universum kommer endag börja att dra ihop sig. Koranverserna antyder att universum inte kommer att utvidgas i all evighet, och att Domedagen skall börjanär universum börjar dra ihop sig. Det verkar som om tiden och gravitationen skall bli omvända när sammandragningen av universum börjar. Tidsomkastning (inversion) skall leda till människors uppståndelse från graven. I den baklängesutvecklande tids verklighet kommer vi stå inför alla våra handlingar, goda som onda, som vi hade begått under vår liv på jorden. Omkastning av gravitation skall förorsaka en enorm, slutlig jordbävning, som det står i Koranen. Detta skall även ha för följd att Jorden genomgår inversion, och blir till en gigantisk, tom sfär, med himmel i sitt centrum. Denna omkastade gravitation, riktad mot Jordens inre himmel i dess centrum, skall ha sugande effekt gentemot rymden. Rummet i inre himmel skall bokstavligt talat bli sönderriven, och därmed skall öppningar eller portar i himmelen mot högre dimensioner, bortom detta universum, skapas. Genom dessa öppningar skall vi förflyttas från det kollapsande universum.

Alla skall förflyttas från det kollapsande universumet för att undvika effekten av tidsinversionen som annars skulle leda till att vi återvände till ingeting, innan vi blev till i mors mage. I den högra dimensionen kommer alla människor, från alla tider och platser i historien, bli samlade för att möta sitt öde, räkningen av sina handlingar, och slutliga Jannah eller jahannam.

Det är värt att nämna att Yaum-ul-kiyama är en universell händelse och skall hända i varje himlakropp i universum. Inga krig, atombomber, kollision med kometer elelr meteorer kommer leda till yaum-ul-kiyama.

Det är klart skrivet i Koranen att tiden för början av Domedagen aldrig kommer att bli avsllöjad för människor, och att den kan ske när som helst. Vi bör vara medvetna om att Domedagen är mycket nära var och en av oss, eftersom när vi dött, kommer vi inte ha känsla för tidsförlopp.

När du, människa, ligger på ditt yttersta, skall dödskampen hjälpa dig att se sanningen i hela dess klarhet, och allt det som du ville skjuta ifrån dig.

Och när det blåses i basunen, äe den Dag inne som Vi har varnat er för. 

(Koran, L : 19-20) 

När vi går genom vår vardag, bör vi vara medvetna att varje steg vi gör skrivs ned i tiden. Om vi själva inte ser till att skydda oss mot det onda vi kan begå (dåligt uppförande) då riskerar vi att, förutom det bittra straffet, bli även offentligt förnedrade på Domedagen, när vårt livs film börjar spelas upp. Tidsinversion skall avslöja alla våra hemligheter.

Jag hoppas att denna artikel (serie av artiklar på bloggen - anm. Hanumica) kommer att vara källa för varning och uppmuntran till de troende. De kommer att inse att Yaum-ul-kiyama, Domedagen är ett vetenskapligt och mattematiskt faktum, vilket alla vi måste uppleva; samt att våra handlingar i denna värld är det som bestämmer vårt öde och vår framtid i det eviga livet. Givetvis och utan tvekan, tillhör all kunskap om Domedagen endast Allah, Skaparen och Upprätthållaren av allting.

Författare: Dr. Mohammad Humayoun Khan. Illinois USA

Boken som behandlar samma ämne, “Resurrection of Mankind Through the Reversal of Time“, kan köpas på www.amazon.com och på www.islamcity.com

Bismillah.

För att lättare följa detta inlägg, rekommenderas läsarna att läsa alla artiklar ur serien om Domedagens fysik:

Första artikeln
Andra artikeln
Tredje artikeln

Kommer tidsinversion innebära att vi går tillbaka till tillstånd av ingenting?

För en undersökande själ kan det verka som om tidsinversion kan leda till uppståndelse från graven. Om denna process förblev ohejdad, då skulle vi fortsätta bli yngre, gå igenom vår barndom och återgå tillbaka till tillståndet av ingenting inann vi var i mammas livmoder. Detta är, också enligt tidsinversionteorier, meningslös övning. Men, det stämmer inte riktigt.

Tanken på den enorma slutliga jordbävningen kan ingjuta fruktan i våra hjärtan, men dess sanna syfte är att göra högre dimensioner tillgängliga för vår flykt från det sammanbrytande universum. Gud har skapat universum med största precision. Flykten till bortom detta universum, flykten från den hänsynslösa tidsinversionen är planerad att ske efter uppståndelsen:

Den Dag Han skall samla dem åter [kommer det att förefalla dem] som om deras liv på Jorden inte hade varat mer än en timme av en dag, och de kommer att känna igen varandra. Förlorarna är de som ansåg att mötet med Gud var en lögn och som avvisade Guds vägledning.

(Koran, X : 45)

Högre dimensioner

Matematiskt sett, finns det oändligt många dimensioner. Men vi lever i ett tredimensionellt rum. Varje objekt i vår vardag har en längd, bredd och höjd. Det är omöjligt att föreställa sig konceptet om fler än (dessa) 3 dimensioner (som vi är vana vid). Men högre dimensioner finns, eftersom intensiva gravitationen nära Solen förorsakar att rummet böjs i en extra högre dimension. Einstein var först som tog hänsyn till detta, och kunde därmed exakt beräkna planeten Merkurs kretsbana. Einsteins teori om generell relativitet baseras på konceptet om högre dimensioner.

Vi kan få en viss insikt om konceptet om högre dimensioner genom att studera problem som människor mötte förr i tiden. En gång i tiden trodde människor att planeten Jorden var platt. Möjligheten att falla ner från Jordens kant om de reste alltför långt, skrämde dem. Detta kan dock inte ske eftersom Jordens yta är böjd och kontinuerlig* (* kontinuerlig i matematisk mening, anm. Hanumica), som en sfär. För att ’stiga av’ Jorden behöver vi bara förflytta oss i en dimension (riktning) som är vinkelrät mot Jordens yta. Och detta är rakt upp, var än på Jordens yta vi befinner oss.

Vi träffar på samma begreppsmässiga problem när vi skall förstå högre dimensioner. Vi kan föreställa oss att vi kan lämna universum bara genom att resa mycket, mycket långt - men detta stämmer inte heller. Om vi reste miljarder och miljarder mil, skulle vi ändå fortfarande vara begränsade av vårt tredimensionella rum.

Men vi har insett att vi inte kan trots Guds vilja på Jorden och inte heller komma undan den genom att fly.

(Koran, LXXII : 12)

Det enda sättet att lämna universum, att gå bortom det, är att förflyttas till en högre dimension i riktningen som är vinkelrät mot vårt tredimensionella rum, rakt från där vi befinner oss. I vårt existerande utvidgande universum är detta inte möjligt eftersom vårt rum är inte kontinuerligt i högre dimensioner. För att det skall hända, måste vårt rum boksavligen bli först sönderriven och sedan anknuten till de högre dimensionerna. Kan detta hända i centrum av Svarta Hål?

Svarta Hål: “blockerande portar” till högre dimensioner

och himlen skall öppnas som om den varit försedd med portar

(Koran, LXXVIII : 19)

Öppnande av himlens portar är ett koncept snarlik svarta hål konceptet. Sådana öppningar kan vara ingångar genom högre dimensioner till bortom universum. Massiva stjärnor, som kollapsar inåt under sin egen vikt, kan bilda svarta hål. Gravitation i sådana objekt är så stark, att inte ens ljuset kan läcka ut - och de blir därför osynliga. Därav, namnet svarta hål. Vissa fysiker tror att rum-tid dimensionen kan vara sönderriven inom Svarta hål och skapar portar till bortom detta universum. Dock blockeras öppningarna av Svarta håls krokighetsbildande massa och på så sätt förhindras att någonting flyr till högre dimension.

Men i ett sammandragande universum finns inte detta problem. Omkastning av gravitationen i den sammandragande fasen skall ändra alla himmlakroppar till massiva, ihåliga, tomma strukturer som det är beskrivet i Koranen. Dessa ihåliga strukturer skall ha tomma himlar i sitt centrum, där även den bakvända gravitationen av relativt lättare objekt (som t.ex. Jorden) skall ha skenande (sugande) effekt. Detta skall förorsaka att rum-tids system rivs sönder, och att portar till högre dimensioner bildas. En fysiker kan fråga sig, hur detta kan ske? Vad är det som då skall vara så mycket annorlunda?

På Domedagen skall tiden vara kopplad med sammandragningen av rummet (rymeden). Snabbare tid i innerhimmelen skall förstärka den omvända graviationen, och därmed ännu mer accelerera sammandragningen av rummet, vilket i sin tur kommer att ännu mer accelerera tiden. Denna självförstärkande process av en snabbare tid och starkare gravitation kommer slutligen leda till att rum-tid smäller och bildar ingångar till bortom detta universum.

Och himlen - som har blivit skör - skall brista.

(Koran, LXIX : 16)

Det är fascinerande att Koranverserna är så korta, men samtidigt så minutiöst noggranna oh precisa. Verserna ovan säger oss att himmelen skall smälla och spricka, eftersom den kommer vara uppluckrad (skör) på Domedagen. Detta betyder uppenbarligen att den inte är skör just nu, medan universum håller på att udvidgas. Kom också ihåg att kosmologer tror att Svarta hål har bildats från gigantiskt massiva himlakroppar. Gravitationen borde öka i takt med att objektets massa komprimeras till mindre och mindre area. Tidsinversionsteori (teori om tillbakavridningen av tiden) sätter här en begränsning, eftersom en stark gravitation också förminskar utvidgning av rummet och saktar ner tiden. När utvidgningen stannar av, kan inte gravitationen som är tidsmässigt annorlunda förstärkas längre. Därför finns inte oändlig gravitation. Detta är en skyddsmekanism som hindrar stora objekt från att göra hål i rummet och försvinner från universum. Det bekräftas i Koranen att svarta hål inte kan bilda utgång från vårt universum medan det håller på att utvidgas (dvs. himlen är inte skör nu, men skall vara det på Domedagen.)

Mänskligheten skall se många konstiga saker i det sammandragande universum, vilket kommer kunna skapa förvirring (när blickarna grumlas). Ett av dessa konstiga fenomen är Solens uppgång från väst som vi får veta om från en autentisk hadith. Detta fenomen, som beror på tidsomvändning, kommer bli synlig under en kort tid i början av Domedagen, varpå slutliga jordbävningen kommer att ske. Jorden skall bli en ihålig struktur, inifrån vilken varken Solen eller Månen kommer kunna synas (månförmörkelse). Portar till bortom universum skall bildas i inner himlen och kan framstå som klara ljusstrålar som alltjämnt skiner rakt uppifrån. Detta kan leda oss till att undra om inte Solen och Månen blivit förenade till ett och samma objekt. Detta dilema nämns antagligen i följande verser:

Den dag då blickarna grumlas av fruktan

och månen mister sitt sken

och solen och månen förenas

(Koran, LXXV : 7, 8, 9)

Stjärnorna skall sluta skina när ljus färdas tillbaka i den omvända tiden. De skall också vara osynliga inifrån den ihåliga Jorden.

när stjärnorna förlorar sitt ljus

(Koranen, LXXVII : 8 )

Änglarna sänds ned genom himlens grindar

Och den Dag då himlen och dess molntäcke rivs upp och änglarna sänds ned i våg efter våg

(Koran, XXV : 25)

När grindarna i Jordens inner himel öppnas, kommer en spektakulär syn att finnas till åskådning. Tusentals änglar skall stiga ner till Jorden för att uppfylla sin uppgift på Domedagen.

Och den Dag skall komma då Vi sätter bergen i rörelse och du får se jordens yta bar [utan det som har täckt den]; en Dag då Vi samlar in dem alla och inte lämnar någon kvar.

(Koran, XVIII : 47)

Kollapsande universum skall slutligen bli förstört i en gigantisk eldklota som fysikerna kallar för ‘Big Crunch’. Alla människor, in till den sista, skall samlas innan den här slutliga stunden. Änglarna av det stora nedstigandet skall utföra samling och förflyttning av människor till “det bortom”. Om någon skulle lämnas kvar i sammandragande universumet, skulle han återgå till ingenting, eftersom tiden skulle fortsätta färdas baklänges. Koranen bekräftar att ingen kommer lämnas kvar:

så måste även ni, människor, gå från ett tillstånd till ett annat

(Koran, LXXXIV : 19)

I vår slutliga resa genom grindar som skall öppnas i Jordens inner-himlen är det möjligt att vi skall passera många plan eller dimensioner.

Efter att vi lämnat universum, kommer vi samlas på en väldig slätt i en annan dimension, alla skall komma dit från sin tid och rum i historien, för att se domen av sina gärningar i ögonen, och Jannah och jahannam.

När skall Domedagen komma?

Man frågar dig om Yttersta stunden. Säg: “Ingen utom Gud har kunskap om denna stund.” Och hur skall du kunna veta om inte den Yttersta stunden är nära!

(Koran, XXXIII : 63)

 

Och de låtsas önska att du skall skynda på straffet som redan skulle ha drabbat dem om inte Gud hade utsatt en frist. Men det kommer med säkerhet att drabba dem och det skall ske plötsligt, när de minst anar det.

(Koran, XXIX : 53)

Vid första ögonkastet, kan det se ut som om - om vi visste med vilken hastighet universums utvidgning håller på att saktas ner - då skulle vi kunna beräkna tidpunkt för början av Domedagen. Men, om tiden står i samband med utvidgning av rummet, då kan vi inte yttra oss om hur utvidgningen av universum saktas ner. Det skulle vara samma som om man försökte mäta bilens hastighet med en klocka som är fäst vid bilens hjul, så att tidens hastighet skulle bero på bilens hastighet. Om bilen färdades med en lägre hastighet, skulle tiden också flyta saktare. Utvidgningens hastighet skall alltid verka densamma.

Fortsättning följer, insha’Allah.

Bismillah.

Detta är den tredje artikeln i serien om Domedagens fysik. Läsarna rekommenderas att läsa artikelserien från början, innan ni ger sig på den här tredje artikeln i artikelserien om Domedagen:

Första artikeln
Andra artikeln

Universums framtid som den beskrivs i Koranen

Låt oss nu uppmärksamma de Koranverser som behandlar tillkomst, utvidgning och eventuell ihopdragning av univresumet. Det finns präglande likhet mellan Koranverser och nyliga upptäckter inom kosmologi. Koranverser är dock mycket längre framskridna i sin beskrivning av Universums framtid, än senaste vetenskapliga upptäckter. Koranen ger oss inblick i universums lagar som är för oss att upptäckas i framtiden - det ihopdragande universums lagar.

Big Bang

Universum tillkom för många billioner år sedan som resultat efter en stor explosion, ‘Big Bang’. Detta är klart uttryckt i Koranversen nedan:

 Inser de inte, de som vill förneka sanningen, att himlarna och jorden en gång utgjorde en enda, sammanhållen massa och att Vi skilde dem åt? Och vet de inte att Vi har låtit allt liv uppstå ur vatten? Har de då ingen tro?

(Koran, XXI : 30)

Det är icke-muslimer (’de som vill förneka sanningen‘) som har vetenskapligt upptäckt ‘Big Bang’ och ‘vattnet, som ursprung för allt liv’.

I början av universum var all materia och allt rum (’himlarna‘) i en enda punkt (’en enda sammanhållen massa‘). Sedan har ‘allt skilts åt‘ genom det som fysikerna kallar för Big Bang. Bevis att universum tillkom som resultat av den här ’Big Bang’ är så överväldigande att vi idag anser den teori vara ett faktum (inte längre bara en teori).

Utvidgning av universum

Universum håller på att utvidgas ända sedan sin uppkomst. Detta viktiga faktum upptäcktes av fysiker Hubbell för cca100 år sedan. Detta förutses också i Einsteins generella relativitetsteori. Universums expansion är klart uttryckt i följande Koranversen:

Vi har byggt världsalltet och gett det en fast struktur och förvisso är det Vi Som utvidgar det.

(Koranen, LI : 47)

Ihopdragning av Universum och tillbakavridning av tiden

Tiden är en av universums mest svårfångade mysterier. Ingen vet vad tiden egentligen är. Einstein har förklarat den genom att säga att tiden är något som människor mäter med klockor.

Tiden går sakta inom objekt som rör sig med hastigheten som är nära ljushastighet - och den stannar helt av vid ljushastigheten.

Tiden saktas ner även i närhet av väldigt stora objekt, som Jorden, Solen och väldigt tätt komprimerade stjärnor - neutronstjärnor. Den stannar nästan helt av inom supermassiva stjärnor, kända som Svarta Hål.  

Tiden har en riktning och rör sig alltid i samma riktning, mot framtiden. Vi ser hur regn faller ovanifrån, föremål går sönder, människor åldras och dör. Vi ser inte att ett glas ‘går tillbaka’ och blir helt igen ur splittrade bitar (efter att ha gått sönder), inte heller att människor återkommer från döda.

Detta kunde hända endast om tiden ändrade sin riktning och vändes om. Vissa fysiker, som Michael Berry, Thomas Gold och Steven Hawking anser att tiden skulle vridas tillbaka när universum börjar dras ihop. Koranverserna antyder att universum sannerligen kommer att dras ihop, och detta skall sammanfalla med Domedagen och tillbakavridningen av tiden.

Den Dagen skall Vi rulla ihop himlensom en fullskriven pergamentrulle. Liksom Vi grep Oss an med den första skapelsen skall Vi förnya den - för detta löfte borgar Vi och Vi haar makt att göra det! 

(Koran, XXI : 104)

I versen ovan betecknar ordet Dag - Domedagen, och universums kontraktion jämförs med ihoprullningen av papper. Då kan tillbakavridning av tiden ske. Tidens inversion skall förorsaka att människor återuppstår ur sina gravar, varje händelse skall återspelas (i motsatt riktning) eftersom allting förblev nedtecknat i tiden.

Detta är Vår Bok som säger den fulla sanningen om er; allt vad ni gjorde har Vi låtit nedteckna.

(Koran, XLV : 29)

 

och ingeting av det som är dolt i himlen och på jorden saknas i Guds öppna Bok*.

(Koran, XXVII : 75)

* (i tiden?)

När mänsklighetens historia vecklar upp sig bakåt i tiden, kommer nationer uppstå återigen, ena efter den andra. Individers, och nationers, alla goda och alla onda handlingar skall aslöjas när tiden blir tillbakavriden.

Och den Dagen skall du få se alla samfund ligga på knä inför Domaren och varje samfund kallas frm till sin bok: “Idag skall ni få lönen för era handlingar”

(Koran, XLV : 28)

Genom att tiden omkastas i riktningen, kommer alla människor få se allt de hade gjort under sitt liv på jorden. Vi kommer inte ha kontroll över sina händer, fötter, tungor, ögon - allt det goda och det onda vi har begått kommer att återuppspelas inför oss. I den meningen kommer våra händer, fötter, tungor och ögon bli vittnen mot oss inför änglarna och Allah, och vi kommer inte kunna förneka eller dölja ett enda fel som vi gjort under vårt liv på jorden.

Den Dag då deras tungor och deras händer och fötter skall vittna emot dem om vad de gjorde.

(Koran, XXIV : 24)

 

Vi har varnat er för ett straff som är nära förestående och som kommer att drabba er den Dag som människan ser klart vad hon har sänt framför sig till Domen, och då den som förnekade sanningen skall säga: ‘Ack, om jag nu hade varit mull och jord!’

(Koran, LXXVIII : 40) 

 

och timmen slår då sändebuden kallas fram för att vittna

(Koran, LXXVII : 11)

Allahs Sändebud, en efter en, kommer komma tillbaka så som tiden kommer veckla ut sig.

I ihopdragande universum finns ingen fri vilja

Människan har fått fri vilja för att kunna välja i ett expanderande universum, dvs. då alla hennes handlingar skall nedteckans (ristas in i tiden). Men i ett kontrakterande universum kommer fri vilja inte att finnas, och ingen kommer kunna hjälpa eller skada andra , eller att förändra det som är gjort under livte på jorden.

 

Det är den dag då ingen människa kan hjälpa en annan; den Dag då det blir uppenbart att all makt och all myndighet tillhör Gud.  

(Koran, LXXXII : 19)

Omkastningen av gravitationen

När Jorden skälver i sitt sista skalv 

(Koran, XCIX : 1)

En aspekt av gravitationen är små tidsskillnader vid olika höjder över havet. På ett bergstopp flyter tiden något snabbare jämfört med tiden som går vid havets nivån. Den här tidsskillnaden, trots att den är omärkbar för oss, räcker till att ting faller på marken och kan mätas med hjälp av atomiska klockor. Om tiden vrids tillbaka under universums ihopdragande fas, kommer denna skillnad i tidens förlopp också att omvandlas (kastas om, dras ihop, ändra riktning). Detta skall ha för följd att gravitationen ändrar riktning (kastas om) så att ting kommer falla upp och samtidigt orsaka jordbävningar av oskådade proportioner. Jorden och bergen skall plötsligt lyftas upp (flyga) mot himmelen, för att sedan falla ner och smulas sönder till stoft.

Och när Domedagsbasunen ljuder - en enda gång 

och jordytan och bergen lyfts upp och krossas i en enda stöt

den Dagen har det kommit som måste komma.

(Koranen, LXIX : 13, 14, 15)

Gravitationens inversion skall göra att jorden bokstavligt talat exploderar och vänds inifrån utåt. Bergen skall vittras sönder. Het röd lava skall sprutas mot himmelen som smält koppar.

Den Dagen skall himlen likna smält koppar 

(Koran, LXX : 8 )

Jorden: inifrån tom, med himmelen i sitt centrum

och när Jordens yta slätas ut

och den kastar upp allt vad den bar inom sig och ligger tom 

(Koran, LXXXIV : 3, 4)

Inversion av gravitationen skall förorsaka att Jorden utvidgas utåt, och kastar upp allt vad den bar inom sig. Ändå skall Jordens massa inte spridas - tidens inversion skall rikta all materia mot dess föregående position i tiden.

På så sätt kommer tiden och gravitationen bli två motsatta krafter i det kontrakterade universum. Balansen mellan dessa krafter skall göra att Jorden transformeras till en stor, inuti tom, sfär. Himmelens position skall ändras också, och den skall vara i den uttömda Jordens centrum.

Hans löfte skall infrias den Dag då Jorden förvandlas till en annan Jord och och himlarna till andra himlar och då alla skall stiga fram inför den Ende Guden, Som härskar över allt med oinskränkt makt.

(Koran, XIV : 48)

När tiden vrids tillbaka, skall den uttömda Jordens inre yta vara samma som (en kopia av) Jorden som vi känner den idag. Jordens yttre yta skall, dock vara flytande lava som hade kastats inifrån Jordens inre - på så sätt skall jordens yta bli glatt, utan berg, gärden, dalar eller andra ojämnheter.

Och de frågar dig vad som händer med bergen på Uppståndelsedagens Dag. Säg: “Min Herre skall förvandla dem till fin sand som vinden blåser undan

och Han skall lämna Jordens yta utslätad och öde

utan dalar eller höjder.”

(Koranen, XX : 105, 106, 107)

Följande Koranverser beskriver Domedagen på ett omfattande sätt. Domedagen skall börja med en slutlig jordbävning som följd av inversion av gravitationen. Den skall ge upphov till att jorden kastar upp allt från sitt inre och därmed blir tömd. Den tomma Jorden skall ha himmelen mot sitt centrum. De återuppståndna människorna skall börja gå ur sina gravar, de ena efter de andra, i spridda grupperingar. Historia skall väcklas ut bakåt. Mänskligheten skall vara totalt hjälplös, fångad i tiden som väcklar ut sig bakåt. Vi skall hjälplöst repetera och vittna våra egna handlingar från förr. Dramat skall fortsätta tills den sista människan återuppstår och väjer till en annan dimension.

När Jorden skälver i sitt sista skalv

och Jorden kastar upp sina bördor

och människan ropar: “Vad har hänt med den?”

 Den Dagen skall Jorden berätta vad den har bevittnat av människornas handlingar

det gör den på din Herres ingivelse.

Den Dagen skall människorna stiga fram i spridda skaror för att se sina handlingar.

Och den som har gjor så lite som ett stoftkorns vikt av gott skall se den,

och den som har gjor så lite som ett stoftkorns vikt av ont skall se den.

(Koran, XCIX, 1-6)

Fortsättning följer, insha’Allah.

Bismillah.

Detta är andra artikeln i serien om Domedagens fysik. För att kunna följa läsandet rekommenderas läsarna att läsa alla artiklar från serien:

För att lättare följa detta inlägg, rekommenderas läsarna att läsa artikelserien om Domedagens fysik från början:

Första artikeln

För att kunna förstå hur universums framtid sammanhänger med Domedagen, är det nödvändigt att vi har baskunskaper inom kosmologi. Denna artikel behandlar universums tillkomst, dess utseende idag, samt dess möjliga framtida utsikter.

Vårt solarsystem består av planeten Jorden och åtta andra planeter som roterar runt stjärnan, Solen. Solen, tillsammans med TVÅ HUNDRA BILLIONER andra stjärnor, utgör vår galax (vårt stjärnsystem), Vintergatan. Galaxerna är formade ungefär som diskusar, med stjärnor som kretsar i sina orbiter på olika avstånd runt en gigantiskt enorm centralmassa.

Ljusår

Universum är så oerhört stort att avstånden mellan stjärnor och galaxer måste mätas i ljusår. Ett ljusår definieras som det avstånd som ljus, färdandes med tre hundra tusen km per sekund, avverkar under ett år. Avståndet mellan Jorden och Solen är bara åtta minuter, mätt i ljusår. Jämförelsevis kan vi säga att, oss närmsta stjärnan förutom Solen, ligger på ett avstånd av fyra ljusår!

Vår galax, Vintergatan, har ett diameter på etthundra femtio tusen ljusår! Det betyder att det skulle ta oss 150 000 år för att resa från Vintergatans ena ‘ända’ till dess andra ‘ända’ om vi färdades med ljusets hastighet (300 000 km/s)! 

Avstånd mellan galaxerna är i genomsnitt runt 10 millioner ljusår! Många hundra billioner sådana galaxer utgör det ofantligt gigantiska universumet.

Himlarnas och jordens skapelse är något vida större än skapelsen av människan, men de flesta människor inser inte att det förhåller sig så.

(Koranen, XL : 57)

Andra galaxer är på väg från Jorden

Andra galaxer rör sig i riktningen från oss med enorma hastigheter. Vi kan konstatera detta genom att spektroskopiskt analysera ljus som dessa galaxer utstrålar. Ju mer avlägsen en galaxi är, med desto större hastighet rör den sig från oss. Denna rörelse beror på att universum håller på att expanderas (utvidgas).

Universum tillkom för cirka 15-20 billioner år sedan, som resultat av en enorm explosion, känd som “Big Bang” och håller fortfarande på att utvidgas.

Universum är inte bara en sfär av galaxer som håller på att ’springa ifrån varandra’ i ett oändligt tomrum, utan kan jämföras med en balong som har många punkter på sin yta - varje punkt föreställer då en galax i den ‘modellen’. Balongens yta föreställer det tredimensionella rummet (rymd) som vi lever i och som expanderar till en högre dimension, bortom vår befintliga föreställningsförmåga.

Universums framtid

Vi vet inte idag om universum kommer utvidgas till oändlighet, eller om det en dag skall börja dra ihop sig (engl. ‘contract’). Hur som helst: universums alla invånares framtid skulle kunna vara mycket kall och mörk. Om utvidgningen fortsätter, kommer Solen och andra stjärnor bli länsade av all energi, varför allt levande kommer att frysa ihjäl. Det som återstår skall vara expanderande tomrum. 

Alternativet är att, om det finns tillräckligt med massa i universumet, då kommer utvidgningen en dag att stoppas av gravitationen, och ihopdragningen (‘contraction’) av den utspridda materian skall påbörjas. Det ihopdragande universumet skall så småningom sluta i ett mycket varmt och ihopträngt tillstånd, ‘Big Crunch’. Den skall också tillintetgöra alla levande former som vi känner.

Förutom dessa två deprimerande, mållösa och meningslösa framtidsscenarier, finns en annan möjlighet. Vissa fysiker tror att tiden skulle kunna drivas tillbaka (kastas om), när universumet börjar dras ihop. Den här möjligheten har en chokerande likhet med Koranens beskrivning av Domedagen.

Fortsättning följer, insha’Allah

Bismillah.

Texten är en översättning av delar av Dr. Muhammad Humayoun Khans verk “Domedagens fysik”. Avsikten är att fördela och lägga ut översättningen i flera blogg-artiklar, insha’Allah. Jag tror att du kommer finna resan genom de här texterna mycket givande, gode bloggläsaren. Vi måste öppna våra sinnen och våra hjärtan och börja tänka! När vi väl kommit till insikt, återstår bara att, i största ödmjukhet och kärlek, falla ner i sujud inför Skaparen av allt det oändligt underbara, inför Källan av all kärlek och barmhärtighet, inför Försörjaren av allting, inför vår Herre - Allah den Upphöjde.

Skulle vi, sedan vi dött och förmultnat, uppstå till nytt liv?

(Koran, L : 3)

Tror människor att Vi inte förmår sätta samman hennes ben på nytt?  Vistt förmåt Vi det! Vi förmår till och med återställa hennes fingerspetsar i deras forna skick!

(Koran, LXXV : 3-4)

Den Yttersta stunden kommer - detta är höjt över allt tvivel - och Gud skall låta alla som vilar i sina gravar återuppstå.

(Koran, XXII : 7)

Livet efter döden

Tro på livet efter döden är universell och avspeglas i världens största religiners trosläror, den genomsyrar tid och kultur. Trots den enorma utvecklingen av vetenskap och teknologi som skett under 1900-talet, vet vi fortfarande ytterst lite om livet efter döden. Vad händer med oss efter döden? Vad är själen? Lämnar den kroppen och träder in i en andlig verklighet, bortom mänsklig uppfattningsförmåga, i en annan dimension? Genomgår själarna reinkarnationen för att återfödas på nytt, så som vissa religioner i Fjärran Östern tror? Är själen fångad och bevarad på en plats fram till Domedagen, för att då återförenas med kroppen, som kommer bli uppstånden från graven? Hur kan kroppen, som har ruttnat och försvunnit i stoftet, återgå till sin ursprungliga form? Vi lever i en värld som kräver bevis och nöjer sig inte med enbart tro. Men tro, och även bevis, är endast för troende - och tron kommer från våra hjärtan. Inte ens det mest tunga beviset kommer nöja en icke-troende, medan den minsta lilla bevisningen kan vara en stor källa av tillfredsställelse för en troende. Låt oss, i detta sammanhang, se på berättelsen om Sändebud Ibrahim (Guds frid vare med honom) som det står i Koranen:

Minns också Ibrahim som sade: “Herre! Visa mig hur Du återuppväcker de döda.” Gud frågade: “Tror du då inte?” “Ibrahim svarade: “Jo, jag tror, men jag vill att mitt hjärta skall få ro.” Och Gud sade: “Tag fyra slag av fåglar och lär dem att känna din röst. Sätt så ut dem, några på varje berg runt omkkring, och ropa sedan på dem, så skall de genast återvända till dig. Och var förvisad om att Gud är allsmäktig, vis.”

(Koran, II : 260)

Ibrahim ville få veta hur Allah ger liv till en död, dvs. hur de döda kan återuppstå. Han hade tro av en man som hade varit beredd att offra sin son för Allahs skull, ändå ville även han få förklaring och bevis - och han fick det i form av ett stort under. Vanliga människor, som du och jag, behöver också bevisning i en värld där vetenskap och teknologi fått större betydelse än religion. Muslimer är mycket “lyckligt lottade” i detta avseende, eftersom de har Guds slutliga uppenbarelsbok, Koranen - ett under för all tid.

Det finns bara en version av Koranen och det är den enda religiösa bok för vilken även islamkritiker erkänner att den aldrig hade ändrats sedan den uppenbarades till Profeten Muhammed  för 1400 år sedan. Vetenskapliga upptäckter har försett oss med mycket bättre förståelse av många Koranverser som tidigare hade verkat ganska oklara. Koranen beskriver på ett exakt sätt olika vetnskapliga fakta som upptäcktes under senaste 100 år. Detta är en av anledningar till att Koranen i sin auktoritet överträffar alla andra religioösa böcker, som den Sanna, av Gud uppenbarade, Boken.

Koranen beskriver i många verser universums framtid och Domedagen. Verserna verkar beskriva stora slutliga katastrofer som kommer påverka hela universum. Många kapitel beskriver den slutliga jordbävningen, öppnande av himmelens grindar och “tiden” då människor skall skåda vad de gjort under sitt liv på jorden och skall därmed vittna mot sig själva.

Denna artikel undersöker likheter mellan Koranens beskrivningar av Domedagen (Yaum ul kiyama) och vissa kosmologiteorier som förutsäger omkastning av tiden (tidens inversion) i framtiden, i början av universums kontraktion fasen (jämfört med den pågående ‘expansionen’, dvs. utvidgning av universumet). Ni kommer bli förvånade över att det religiösa påståendet om människors uppståndelse från graven inte är någon myt eller önskningar, utan ett faktum som baseras på verkliga vetenskapliga principer. Jag vill dock varna läsaren om att vetenskaplliga idéer ändras och att denna presentation absolut inte betyder att detta är det enda sättet för människor att återuppstå. Allah har den absoluta makten, när Han att någon skall hända, säger Han bara: “Var!” och det blir.

Är återuppståndelse en fysisk process?

Det är Gud som sänder ut vindarna och driver samman molnen och låter dessa komma in över dött land för att med dess vatten ge nytt liv åt den döda jorden. Så skall också Uppståndelsen ske.

(Koranen, XXXV : 9)

Sammandrivningen av molnen, samt växternas växt efter regn verkade förr i tiden vara förunderligt. Idag ser vi allt detta som ett naturlagsfenomen. I Koranen jämförs uppståndelse med olika fysiska processer som växternas växt efter regn; vilket suggererar att uppståndelse efter döden också är baserad på vissa fysiska lagar som Allah har skapat.

Nedan är huvudteman som är beskrivna i Koranen med anledning av Domedagen:

(1) Den slutliga jordbävningen och Jordens (och planeternas) transformation till en tom sfär

(2) Uppståndelse från gravar

(3) Tiden när våra händer, fötter och tunga skall vittna mot oss

(4) Öppnandet av grindar i himmelen, genom vilka skall alla bli överförda till en annan, högre dimension bortom det döende universumet.

Alla dessa händelser kan förklaras med tidsomvändning (eller tidsinversion) och medföljande omkastning av gravitation (eller gravitationsinversion), vilket fysikerna tror att måste ske för att tiden skall kunna vridas tillbaka. I framtiden är det möjligt att kunskapen om Domedagen, som den är beskriven i Koranen, blir allmänt känd och accepterad.

Vi skall visa dem Våra tecken vid horisonten och inom de själva, ända till dess uppenbarelsens sanning står klar för dem! Är det inte nog för dem att veta att din Herre är vittne till allt som sker?

(Koran, XLI : 53)

——————————————– 

Fortsättning följer, insha’allah.