Bismillah.

“Salighetsfolk”
Från boken “Ar-Risaalatut-Tabukiyyah” av Ibn-ul-Qayyim Al-Jawziyyah

Till skillnad från olyckliga människor (som var ämnet i bokens förra kapitel), skall vi nu fokusera vår diskussion på de lyckliga människor av salighet. De kan delas upp i två kategorier.

Försa gruppen av de lyckliga

Den första gruppen består av dem som är intellektuellt självständiga; Allah Den Upphöjde beskriver dem på följande sätt:

Föregångsmännen, de första av dem som utvandrade och de första hjälparna, och de rättsinniga människor som (på bästa sättet) följde i deras spår - Gud är nöjd med dem och de är nöjda där de njuter Hans gåvor…
(tolkningen av Koranen, IX:100)

Det är de lyckliga för vilka Allah har bekräftat att Han har accepterat deras goda gärningar. Det är Sändebudet Muhammads följeslagare r.a. och de som på bästa sätt följer dem fram till Domedagen.

Det konventionella uttrycket Taabi’oon avser följeslagarnas anhängare, troende som personligen hade träffat följeslagarna r.a. Men beskrivningen här avser inte bara dem, utan omfattar var och en som rättfärdigt följer deras exempel, och varje människa som uppfyller det villkoret är en av dem med vilka Allah Den Upphöjde Är Nöjd och som är nöjda med Honom.

Att följa bästa exempel med ihsaan

Det finns ingen tvetydighet i sättet på vilket man skall följa följeslagarna som nämns i denna ayah. Allah har uttryckt det i klara uttrycket: på bästa sättet (“bi ihsaani”).

Detta åstadkommer man inte genom bara önskningar, eller genom att följa dem i vissa frågor men att avvisa dem i andra. Att följa följeslgarnas exempel bör alltid göras med ihsaan (förträfflighet, på bästa sättet, så fullkomligt som möjligt för människan), med rättfärdighet och på bästa sättet; och det är villkoret att förtjäna Allahs ta’ala acceptans och Hans trädgårdar i Paradiset.
Han (Ta’ala) sade:

Det är Han som har sänt ett Sändebud till de olärda ur deras egna led för att framföra Hans budskap till dem och lära dem renhet och undervisa dem i Skriften och profeternas visdom - de hade förut helt uppenbart gått vilse - och till andra folk, som ännu inte kommit i beröring med dem - Han är den Allsmäktige, den Vise. Sådan är Guds nåd, och Han skänker den till den Han vill. Guds nåd är en outsinlig källa.
(tolkningen av Koranen, LVII:2-4)

Första gruppen av människor som nämns här är de som träffade Sändebudet och var med honom. De andra är de som inte har träffat den första gruppen; detta avser var och en som kommer efter dem och håller fast vid deras sätt, ända fram till Uppståndelsen. Denna grupp faller bakom den första (följeslagarna) både i tid och i ställning, även om båda grupperna tillhör de lyckliga.

(Fortsättning följer snart insha’Allah)

Bismillah.

حَيَوٰةً۬ طَيِّبَةً۬‌ۖ

Den man eller kvinna som gör gott och lever rättskaffens och som har tron skall Vi skänka ett gott liv och Vi skall bestämma deras slutliga belöning efter deras bästa handlingar.
(tolkningen av Koranen, XVI:97)

“Ett gott liv” av shaykh Muhammad Mukhtar Ash-Shinqiti

Livet är antingen för eller emot människan. Dess timmar och sekunder, dagar och år passerar bredvid henne och leder henne (genom hennes handlingar) mot Allahs Kärlek och Behag, ända tills hon träder in i Jannahs trädgårdar, tillsammans med människor som har uppnått yttersta framgång.
Eller är de emot henne och leder henne (genom handlingar hon utför) till jahannams eld och till Den Ende, Rättvise Domarens vrede.

Livet skall antingen få dig att skratta och glädjas för en stund över det, på grund av vilket du skall gråta i all evighet i det nästkommande livet.
Eller skall det få dig att gråta för en stund över det som skall vara anledning för din glädje och fröjd i all evighet i det nästkommande livet.

Livet är antingen en stor välsignelse för en människa, eller en fientlig plåga emot henne.

Detta är liv som de tidigaste generationerna levde, liv av våra förfäder, och av alla dem som hade levt före oss.
Alla de har gått tillbaka till Allah med sina handlingar.

“Livet” avser varje enstaka ögonblick som du lever inom det, och varje enstaka timme av det som du förbrukar. Och inom allt detta lever vi ett liv som antingen är för oss eller emot oss.

Därför är den framgånsrike den som ser livet och känner igen dess verklighet och dess sanna natur. För, vid Allah - livet orsakar ofta vissa människor att gråta, deras tårar torkar aldrig; och ofta gör livet andra skratta - aldrig får de tillbaka sitt skratt och glädje igen.

Min älskade! Allah har skapat detta liv som en prövning, ett test, ett prov, genom vilket blir (visas) Hans tjänares sanna natur klar och tydlig. Därför är den lycklige den som med Allahs Barmhärtghet klarar framgångsrikt av detta prov. Medan den eländige, den från räddningen förvisade, är den vars prov resulterar i att Allahs Behag blir förbjudet för honom.

Var medveten om att varje timme som du lever, är Allah antingen nöjd med dig i den timmen (genom dina handlingar) eller inte - vi söker skydd hos Allah från det. Och därför, genom den (här) timmen kan du antingen närma dig Allah, eller irra längre bort från Honom.

Därför är det möjligt att man lever ett enda ögonblick av kärlek och underkastelse till Allah (genom dina handlingar), och att de blir anledning till att man blir förlåten orättvisor man begått, och ett helt liv av synder… och det är också möjligt att man lever ett enda ögonblick när man medvetet avviker från Allahs Väg och tar avstånd från underkastelsen till Honom, vilket då blir till anledningen för lildande, bedrövelse och elände så länge man lever. Vi ber Allah om Hans Skydd och Förlåtelse!

I detta liv finns två olika daiier.
Den första föreställs av allt (vare sig tankar eller synliga handlingar) som kallar till Allahs Barmhärtighet, Behag och Kärlek.
Den andra är allt som kallar människan till det motsatta: lustar och begär som eggar upp människan till att utföra onda handlingar, eller ett plötsligt syndigt infall som kanske resulterar i ett ont slut (att man dör medan man begår synd).

Således kan det vara så att en människa i ett ögonblick i sitt liv gråter tårar av ånger och sorg över sin försumlighet mot Herren; och genom dessa tårar ändrar Allah hennes onda handlingar till goda.

Men hur många människor fortsätter inte att synda?
Hur många människor som fortfarande ger efter för synder?
Hur många människor som fortsätter att vandra längre bort från Allah, och har för vana att ofta glida längre brot från Herren (genom att utföra onda handlingar)?

Därför är de långt bort från Allahs Barmhärtighet, dem okänd, därför är Allahs Behag främmande för dem. Och då överrumplas de av den stunden, det exakta ögonblicket av botfärdighet och ånger, vilket är vad vi menar med “ett gott liv”, för att de skulle fälla tårar av ånger och samvetskval, och att anledningen till ångest i deras hjärtan kan tändas, och att de kan förstå hur lång deras fjärmande från Allah har varit, och hur länge de har varit långt ifrån Herren, och att de då kan säga: “Sannerligen, nu vänder jag ångerfullt till min Herre, och med hopp om Hans Barmhärtighet och Behag!”.

Denna tid av ånger är människans nyckel till lyckan och tillfredsställelse - tid av ånger. Det är så som de lärda har sagt: “Sannerligen syndar männisan mycket, men om hon är uppriktig i sin ånger, då skall Allah förändra hennes synder till goda handlingar.” Och på så sätt blir detta liv också rent och gott, genom renhet och uppriktighet av den ånger och sorgsna insikt, och genom uppriktigheten i själva kval och sorg som människan känner inombords. Vi ber Allah Subhanahu wa ta’ala om att i våra hjärtan ge liv till den här välsignade daiin (ånger) som kallar till Hans Barmhärtighet, och att ge liv till smärtan i våra hjärtan när när vi är vårdslösa mot Allah och mot Hans Order. Amin!

Min älskade! Var och en av oss behöver ställa en fråga till sig själv, dag och natt.
Hur många nätter tillbringar vi vakna men utan att dyrka Allah? Och hur många sådana timmar har gått? Hur många har skrattat mycket i detta liv? Och det viktigaste av allt - var Allah nöjd med deras skratt? Hur mycket av den tiden var tillbringad i detta livs underhållning och nöjen? Var dessa nöjen sådana som Allah är nöjd med? Hur många nätter tillbringades i vaket tillstånd, utan att dyrka Allah? Var Allah nöjd med ditt vakna tillstånd dessa nätter, och det du gjorde under dessa nätter? Och så vidare, och så vidare.

Dessa är frågor som man bör fråga sig själv, men en person kan undra varför han bör ställa dessa frågor till sig själv (dvs. vad är meningen med dem).

Ja! Du måste ställa dessa frågor till dig själv, för inte ens ett ögonblick går förbi, eller en flyktig stund av ditt liv, utan att du lever, erfar och avnjuter Allahs oändliga välsignelser! Därför är det från den stora respekt och ödmjukhet mot Allah som den personen ständigt förblir medveten om hur enorma välsignelser Allah har skänkt honom. Av den ödmjukheten är att uppriktigt känna och erkänna att maten vi äter tillhör Allah och att det är Han Som försörjer oss med den. Och att vi släcker vår törst med en klunk av det som Allah har skapat, och att Ha har skänkt oss taket över vårt huvud att skydda oss, och att vi går på jorden som Han har gett oss, och att bortom tvivel lever vi och erfar Hans Barmhärtighet och Givmildhet. Så vad skulle vi erbjuda Honom i gengäld?! Det är därför som det är viktigt att varje person ställer dessa frågor till sig själv.

Till exempel, säger läkare att det finns substans i en människas hjärta som, om den skulle variera åt ena eller andra hållet med bara 1%, skulle människan dö ögonblickligen… Fundera därför på vilken tillmötesgående och vänlighet, vilken barmhärtighet och förbarmande från Allah som mänskligheten avnjuter, erfar och lever i! Även om personen skulle fråga sig själv bara om Allahs Barmhärtighet, när han vaknar upp på morgonen, med sitt hjärta i behåll, med sin syn och sin fysiska styrka - vem är den som säkrar hans hörsel? Vem är den som säkrar hans syn? Vem är den som säkrar hans intellekt? Vem är den som säkrar hans själ? Han måste fråga sig själv, vem är den som skyddar allt detta? Vem är den som har skänkt honom god hälsa och välstånd? Tänk på dem som är sjuka, som ligger på en vit säng (på sjukhus), dem som suckar och lider av smärtor i sin sjukdom… Vid Allah, genom dessa enorma välsignelser, uttrycker och visar Allah Sin Kärlek till oss. Underbara välsignelser och gåvor av god hälsa, välstånd, trygghet och säkerhet. Allt detta skänker Han oss bara så att vi kan leva ett gott liv.

Allah, Prisad och Upphöjd Är Han, vill två saker från Sina tjänare: för det första, att vi utför våra förpliktelser (dvs. salaat) och för det andra, att vi överger allt som Han har förbjudit. Vad gäller den som påstår att närhet till Allah innebär ett liv av lidande eller begränsningar - den personens av Allah är utan tvivel så långt borta från den riktiga! För, vid Allah, om du inte renar dig och gör ditt liv gott genom närhet till Herren, kommer du aldrig kunna närma dig Honom genom något annat (än det). Och om du inte renar och smyckar ditt liv med att utföra dina förpliktelser mot Honom och med att överge allt som Han har förbjudit, då svär jag vid Allah att du aldrig kommer kunna rena och smycka ditt liv med något annat! (Dvs. det finns inga andra sätt att rena sig, göra sitt liv gott, rent och smyckat, än det sätt som Han Som har skapat det livet, har föreskrivit - bloggarens kommentar) En person kan erfara livets alla nöjen, men - vid Allah - kommer han någonsin att erfara en större nöje, en större skönhet, än underkastelse till Allah, genom att utföra sina förpliktelser mot Honom och genom att samtidigt överge allt som Han har förbjudit.

I dett liv har du två valmöjligheter, när än du bemöter något, har du möjlighet att antingen göra det eller inte. Om du tar beslut att fortsätta och göra något i detta liv, fråga dig själv: “Har Allah tillåtit dig att göra det eller inte?” Eftersom själva människan ägs av Allah, tillhör alla hjärta till Allah också, och alla själar med. Därför bör människan, när än hon önskar göra något eller låta bli att göra det, fråga sig själv om Allah skall vara nöjd med det? Om svaret är positiv, bör man fortsätta med att utföra den handlingen; eller om Allah är inte nöjd med en sådan handling, då avstår man från att utföra den handlingen för Allahs skull. För, vid Allah, kommer inte människa att utföra något eller låta bli något för Allahs skull, sökandes Allahs Barmhärtihet och Vägledning i sitt beslut, utan att Allah blir nöjd med honom.

Därför kan man finna sann lycka och ett gott liv i närheten till Allah. Närhet till Vem? Till Kungen över Kungar, Den som styr över himlarna och jorden, till Vilken tillhör högsta Makt, hela skapelsen och den fullkomliga måttet och ordning i allt som finns.

Därför kan du se att människan alltid är i tillstånd av ängslan och olustig trötthet. Du kan se en människa som till synes verkar ha allting hon önskar, men - vid Allah - du kommer att se att de flesta av dem som har allting de önskar lider av mentala och psykologiska problem, allt från oro och depression, de flesta av dem är ytterst olyckliga och missnöjda med sitt liv. Gå och hitta den rikaste människan och du kommer med stor sannolikhet att se att han också är en av de mest olyckliga i detta liv.

Allah har gjort så att sötman och njutningen i detta liv kan finnas i närheten till Honom. Han har lagt nycklarna till det mest behagliga, älskvärda livet i det mest behagliga, älskvärda förhållande till Honom.
Om vi bara ser på en salaah, av fem dagligt obligatoriska böner av dyrkan, som troende utför; om vi ser på det ögonblick när man avslutar sin ruku’ och sujud och sin underkastelse och dyrkan av sin Herre, sedan när han lämnar platsen där han bad… då känner han en stor lättnad och inre frid!
Vid Allah, även om någon spenderade världens alla rikedomar i försök att uppnå denna känsla, skulle han aldrig kunna lyckas med det.

Därför är ett gott liv endast i närheten till Allah. Ett behagligt, bekvämt liv kan människan hitta endast genom närheten till Allah. Om människan inte renar sitt liv och gör det gott genom sitt nära förhållande med Allah, hur annars kan man rena sitt liv…?

وَٱللَّهُ خَبِيرُۢ بِمَا تَعۡمَلُونَ
Gud är väl underrättad om vad ni gör.
(tolkningen av Koranen, III:153)