Bismillah.

 

Fick precis veta att DO organiserar en konferens om diskrimineringslagar den 12. september i Stockholm. Att sprida informationen är viktigt, men även att delta i den demokratiska processen. Läs mer i inbjudan:

Att främja lika rättigheter och möjligheter – vikten av forskning, lagar och mobilisering

Ni är välkomna till en forskarkonferens angående hur diskrimineringslagar, forskning och mobilisering kan förändra diskriminerande strukturer på till exempel bostadsmarknaden. DO kan konstatera att forskning har ägnats åt teorier om diskriminerande strukturer och hur det slår mot olika grupper. Däremot finns det inte tillräckligt med forskning om vilka konkreta åtgärder som krävs för att åstadkomma en reell förändring. Syftet med forskarsamtalet är därför att testa idén om förverkligandet av icke-diskriminering kräver ett samspel mellan kunskap (forskning), lagar och mobilisering av diskriminerade grupper. Detta ska även kunna höja medvetenheten hos relevanta samhällsaktörer. Genom rundabordssamtal och korta inledningstal ska konferensen behandla detta samspel och hur en positiv förändring är möjlig. Målgruppen för konferensen är forskare med fokus på diskriminering och/eller samhällsförändring.Datum: 12 september kl. 8.30 – 16.35Plats: Finlandshuset (T-bana Östermalmstorg, uppgång Tunnelgatan) Snickarbacken 4 StockholmAnmälan skickas senast den 10 juli 2008. Antalet deltagare är begränsad. Därmed är det viktigt med en snabb anmälan. Ange om ni är allergiska mot något eller vill ha någon annan specialkost.

Det preliminära programmet

08:30 – 09:00 Registrering och kaffe

09:00 – 09:05 Praktiska detaljer: Johan Hjalmarsson och Paul Lappalainen,

09:05 – 09:30 Inledning: Katri Linna, DO

09:30 – 10:00 John Stauffer, DO (Bostadsprojektet, komponenter samt effekter. Projektet bygger på idén om att samspel mellan kunskaper om diskriminering, mobilisering av diskriminerande grupper samt mer effektiv implementering av lagarna mot diskriminering leder till samhällsförändring.)

10:00 – 10:45 Professor Håkan Hydén, Lunds Universitet : Leder (antidiskriminerings)lagar till samhällsförändring? Finns det forskning som visar denna koppling? Sessionen inleds med några tankar från Håkan Hydén och fortsätter med rundabordssamtal.

10:45 – 11:30 Universitetslektor Irene Molina, Uppsala Universitet : Leder mobilisering av diskriminerade grupper till samhällsförändring?Finns det forskning som visar på denna koppling? Denna del inleds med ett tal av Irene Molina och fortsätter med rundabordssamtal.
Professor Masoud Kamali, Uppsala Universitet : Leder forskning om diskriminering till samhällsförändring? Finns det forskning som visar på denna koppling? Även denna del inleds med några väl valda ord från Masoud Kamali och fortsätter med rundabordssamtal.

12:15 – 13:30 Lunch

13:30 – 13:50 Paul Lappalainen, DO Samhällsförändringar i olika kontexter. Medborgarrättsrörelsen, antirasiströrelsen, kvinnorörelsen, handikapprörelsen och HBT-rörelsen.

13:50 – 15:00 Rundabordssamtal

15:00 – 15:20 Kaffe

15:20 – 16:20 Rundabordssamtal Rundabordssamtalen bör sätta olika närliggande frågor i fokus. Exempelvis:

Vad är det som gör att en förändring är möjlig?I vilket sammanhang är det möjligt att skapa förändring?I vilket sammanhang ska juridik/kunskap/mobilisering finnas för att bli en förändringsmotor? Finns det exempel på när kombinationen av juridik/kunskap/ mobilisering lett till förändring?Vad är det som krävs för att en fråga leder till genomslag? Förutsätter det att grupper har kunskap om sina rättigheter och därmed kan hävda dem? Kunskap som belyser problemet? Lagar som kan tillämpas? Alltihop eller delar samtidigt i ett samspel?
Saknas det kunskap om vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma ett samhälle fritt från diskriminering? Varför? Hur kan man få fram den?
Finns det forskning om åtgärder eller sammanhang som kan leda till positiva förändringar? Finns det konkreta exempel på detta?
Finns det stöd och intresse för forskning om åtgärder som leder till förändring?

16:20 – 16:35 Sammanfattning

Bismillahi. 

Låt oss till slut kolla 20 praktiska tips som PR experter ger om debattartiklar (ett av verktyg för att påverka politiskt). Texten är mer eller mindre tagen ur broschuren “Westanders PR-handbok 2008“. Dessa inlägg om DO utbildningar skirvs här med tankte på rådande islamofobi i samhället, och hur man kan använda sig av samlade kunskaper för att bekämpa ondskan, som varje hat är.

För den som vill vara en aktiv samhällsaktör är debattartikel en bra platform för att etablera sig som den part eller expert som media kontaktar på egen initiativ nästa gång frågan aktualiseras.

Gör så här

1 Följ debatten

Håll er uppdaterade om vad som diskuteras genom att kontinuerligt läsa tidningarnas debattsidor. Använd en elektronisk mediebevakning av era viktiga frågor.

Bror D. L. (alternativmedia) har hållit på med detta ett tag nu.

2 Tag initiativet

Se själv till att ert specialområde uppmärksammas genom att koppla ert budskap till ett ämne som är aktuellt men inte uttjatat. Valet begränsas naturligt av det huvudbudskap ni vill sända, men de möjliga infallsvinklarna är oftast fler än man anar.

Vad kan man säga: islamofobi är rykande hett och aktuellt ämne.

3 Utnyttja dagsaktualuitet

En bra debattartikel börjar ofta med orden “”Idag…” Artikeln kan knyta an en utredning som presenteras, en riksdagsdebatt eller en årsdag. Genom att klippa och klistra från en ny rapport eller ett aktuellt remiss-svar har ni grunden till en en debattartikel.

4 Presentera en nyhet

För avsändaren är den egna åsikten det viktigaste, men debattredaktören (särskilt på DN debatt) vill gärna ha nyheter som gör att tidningen nämns i andra media. Presentera en ny undersökning eller tidigare opublicerad statistik som belyser frågan.

Statistik är sannerligen på vår sida, alhamdulillah, för sanningen är på vår sida. Föreläsning om islamofobi av prof. Gardell byggs på fakta och siffror och slår rakt på spiken. Om intresse finns, kan jag lägga ut i något av följande inlägg några siffror som han presenterade i sin föreläsning.

5 Betona allmänintresset

Argumentera utifrån ett allmänintresse, utan att dölja egenintresset. Redogör gärna konkret med exempel föhur frågan berör många. Undvik all egenreklam, det minskar sannolikheten för publicering.

Detta är något alla som vill bekämpa islamofobi kan tänka på : genom att betona vikten av att bekämpa den ondskan, försvarar man den svenska demokratin (allmänt intresse). Vi behöver trycka mer på faran för samhället i dess helhet, inte bara för muslimer, som islamofobi innebär.

6 Sök alianser

Genom att underteckna debattartikeln gemensamt med andra, kan allmänintresset framhävas. Lyckas ni dessutom hitta oväntade konstealltioner, är detta intressant i sig. Fördelarna skall dock vägas mot att er egen roll tunnas ut samt att ni kan tvingas kompromissa om innehållet.

Alltid en avvägning mellan genomslagskraft och kompromisser man är redo för.

7 Belys motsättningar

Tydliggör olika ståndpunkter och ställ gärna någon till svars i debattartikeln. Debattredaktörer brukar uppskatta skarpa replikskiften och den person som inleder debatten får i normalfallet också avsluta med en slutreplik.

8 Rubricera tydligt

Ofta skriver redaktören en egen rubrik, men ett bra förslag skadar inte. Rubriken skall tydliggöra budskapet, vara kort och intresseväckande. Använd gärna fyndiga ordlekar, laddade ord eller en oväntad ståndpunkt.

9 För resonemanget framåt

Bygg dispositionen på en tankegång per stycke. Huvudbudskapet bör löpa som en röd tråd genom hela texten. Kompletttera med stödjande delbudskap.

10 Bädda för fortsättning

Artikelns avslutning bör sammanfatta budskapet, uppmana till åtgärder eller ställa någon till svars. Det kan vara bra att avsluta med en konkret fråga till en namngiven person, t.ex. en minister.

11 Välj debattredaktion

Valet av debattforum bör göras med tanke på avsändare, budskap och målgrupp. Genom att följa debatten vet man var olika frågor brukar diskuteras.

12 Ring på förhand

Ring debattredaktören på förhand och fråga om intresse finns för er srtikel. Understryk eventuell nyhetsvärde. Be om snabb respons på överskickad artikel, i synnerhet om den har ett “bäst före datum”.

13 Följ upp med pressmeddelande

Öka genomslaget genom att följa upp artikeln med ett rpessmeddelande, som sänds ut så snart artikeln publicerats.

14 Vinkla regionalt/lokalt

Omforma om möjligt artikeln till flera olika  med regional eller lokal anknytning. Med länets elelr kommunens namn i rubriken ökar chansen till publicering.

15 Var beredd att svara

Förberedd ett “frågor & svar-dokument” att ta till hands om journalister ringer. Svara snabbt på repliker. De är en inbjudan till att förtydliga budskapet och föra debatten vidare. Vill ni replikera, kontakta redaktören inom ett dygn.

Några fallgropar

• Texten är för lång
• Artikeln börjar med bakgrunden
• Krångligt fackspråk
• För många budskap
• Fel tonläge (trovärdigheten minskas om man använder nedlåtande tonläge, ironi kan missuppfattas och personangrepp tyder på att argumenten tryter).

————————————————————————

OM intresse finns, kan jag fortsätta lägga in tips på andra verktyg för politisk påverkan:

• pressmeddelandetips
• tips för journalistsamtal
• tips för TV:s morgonsoffa
• tips om förberedelser
• tips på nyheter man redan har
• tips på nyheter som man kan skapa
• tips om publicitetsform
• tips på nuhetsvinklingar
• tips om att ta tillfället i akt
• tips om att följa upp publicitet
• tips om nya medier
• tips om kriskommunikation
• generella lobbyingtips
• tips om att kontakta beslutsfattare
• tips om att påverka alliansregeringen
• tips om att påverka EU
• klassiska lobbyingmissar (de är redan beskrivna i ett tidigare inlägg)

Bismillah.

 

Igår hölls kursen “Politisk påverkan“ som organiserades av DO. Delar av dess innehåll läggs nu på bloggen i syftet att sprida nyttig kunskap. Jag ber alla systrar som var med på kursen att kommentera inlägget och dela med sig kunskaper som de fått från kursen, speciellt om jag missar ta upp något viktigt.

Viktigast med politisk påverkan är att:

• sätta ett mål, med delmål
• definiera vad du vill säga
• ha tydligt budskap (hitta på slogan som allmänhet och politiker kan sympatisera med)
• ringa in målgruppen du vill på verka: partier, allmänhet, ordförande för kommunstyrelse…

Definiera vem du vill nå: identifiera gruppen, kartlägg den och anpassa dina argument för att uppnå målet som gynnar dig mest och bäst.

Vad är lobbying? “Att få någon annan frivilligt göra det du själv vill att de skall göra”

Du behöver inte sympatisera med en politiker för att hon/han skall vara din mållgrupp. Det räcker att ni kommer överens i vissa frågor, att du hittar gemensam nämnare och gemensam agenda - där får du styrkan att genomföra förändringar.

Får jag påminna oss om att vår älskade Profet Muhammed, salallhu ‘alayhi wa sallam, om han kunde uppnå sina mål (dvs. muslimernas intresse) med fredliga medel och genom att ingå alianser, föredrog han att göra så.

10 vanliga missar man gör vid lobbying arbete

1 Vi springer utan någon karta

Vi kastar oss ut i kampanj utan att kartlägga de viktigaste aktörernas ställningstagande och vet därför inte var våra olika argument faller i god jord.

Hur tycker du att vi muslimer är i våra ansträngningar att motverka islamofobi vad gäller detta vanliga misstag? Har vi gjort oss skyldiga till den, är det ett vanligt misstag vi gör (och behöver jobba på för att kunna uppnå våra mål)?

2 Vi börjar 5 i 12

Vi blir upprörda över ett visst beslut, men vi har inte varit vakna och i god tid insett att något håller på att hända. När beslutet är fattat, är det för sent (eller iaf mycket svårare) att påverka och förändra.

Det vore intressant att få höra kommentarer på den punkten. Agerar vi alltid i god tid? Ser vi farliga företeelser i god tid? Vad kan vi förbättra här?

3 Vi låter hälsan tiga still

Vi uppvaktar beslutsfattarna bara när vi har ett problem istället för att ha kontinuerlig kontakt med dem. Om vi vill ha deras hjälp, måste vi etablera en relation, så att de inte känner sig utnyttjade när vi bara kommer med klagomål/problem/krav.

När beslut fattas, är vi dåliga på att ge positiv respons. Om ett beslut eller en handling som gynnar oss fattas/begås, är vi nöjda i det tysta, istället för att tacka, uppmuntra och berömma den ansvarige. Notera något bra de gjort, tacka, uppmuntra, bygg broar för framtiden. Skapa alianser, skapa vänner (istället för fiender)! Bygg alianser, gör politiker intresserade av våra förslag!

Här kan jag säga att jag personligen känner till att muslimer har blivit bättre på att faktiskt ge positiv respons, uppmuntran och tack-brev till t.ex. journalister som skrivit objekltivt om islam, kritiserat islamofobi. Men vi kan naturligtvis alltid vara ännu bättre på den punkten.

4 Vi springer ständiga 100 meters lopp

Vi har kortsiktiga politiska mål men saknar långsiktiga politiska mål. Ett exempel som föreläsaren gav är faktiskt ”Kommitten mot islamofobi” som skapade uppmärksamhet för ett tag sedan och gjorde ett mycket bra jobb. Men när de uppfyllt sitt kortsiktiga mål, slappnade de av och det långsiktiga målet glömdes av. Var är de nu? Vad har hänt med det långsiktiga målet, att verka för ett öppet och demokratiskt samhälle där ingen diskrimineras pga sin religion eller etnicitet? Genom att fortsätta jobba för att uppnå det långsiktiga målet, bekämpar de islmofobi. Men var är de nu?

Jag har skickat ett mail till Kommittén där jag ber dem ge sin syn på saken, informera oss om sina långsiktiga mål och vad som görs för att uppnå dem. Men det är inte bara den kommiteen som skall tåla den kritiken, utan det är en av ummahs problem, käns det som. Att sätta upp klara mål och delmål, utarbeta strategier och bilda alianser - och visa uthålligheten i vårt arbete för rättvisan och mot islamofobi, det är vad som muslimer i Sverige saknar idag.

5 Vi smyger som en panter

Vi har kanske fått för oss att politisk påverkan bäst sker i smyg, när vi istället borde köra samman lobbyingaktiviteter mot opinionsbildning och skapa publicitet kring frågan!

Den som äger media, äger förhandlingsbordet! Media älskar statistik, därför - driv opinionsbildning så att politikerna känner sig trygga att fatta ditt beslut! Som grupp är vi starkare om vi figurerat i media med siffror, fakta och statistik innan vi möter politiker (beslutsfattare).

Jag tror att vi har förstått vikten av att skapa publicitet, men är ännu inte så himla bra på att agera och skapa publicitet och allmänhetens sympatier. Vad tycker du?

6 Vi tror att lika barn leka bäst

Vi arbetar med de vanliga samarbetspartners i stället för att skapa oväntade alianser med mycket större möjligheter till medialt genomslag och politisk påverkan.

Jag tror att vi skulle kunna lära oss att bygga oväntade alianser för att uppnå våra mål. Har du några förslag / idéer? 

7 Vi får nya fiender istället för nya vänner

Vi är så inställda på konflikt, att vi skapar motståndare genom att tvinga olika parter i försvarsställning istället för att försöka hitta gemensamma nämnare. 

Här är det viktigt att välja rätt personer som skall delta i offentliga debatter, TV program och representera muslimer. Vilka är dina tankar kring detta?

8 Vi hittar till Australien, men inte till Landvetter (kursen hölls i Göteborg)

Vi har våra långsiktiga mål klara, men vägen dit är oklar. Ofta resonerar vi i termer antingen/eller, trots att det finns många konkreta delmål på vägen.

Vi kan skriva motioner och frågor; vi måste sätta upp delmålen. Vi kan skriva debattartiklar; ja, mycket kan göras på vägen till det liga målet.

Det är själva resan på vägen till slutmålet, ett samhälle fritt från diskriminering och islamofobi, som leder till att våra mål uppfylls.

9 Vi tror att “Han som bestämmer” faktiskt bestämmer

Vi träffar ansvarig minister (som kanske har inte ens 5 minuter att avsätta för oss och är i tankarna i sitt kommande besök till Kina när han väl träffar oss) istället för att hitta initialer i brevhuvudet, och den ansvarige med stort inflytande över sakfrågan.

Jag kan ange ett exempel, se: http://www.frid-net.se/press/frid.html där man bl.a. kan läsa:

“Vi har lagt upp det första temat som handlar om “Islam och hederskultur“. Den som vill kan ladda hem detta dokument från FRID´s hemsida. Dokumentet arbetades fram under uppropet mot Fredrik Reinfeldts val av Nyamko Sabuni som integrationsminister. Temat innehåller ett tiopunktsprogram och konstruktiva idéer för att motarbeta denna form av kultur.”

10 Vi agerar kravmaskin

Vi är obehagliga genom att bara sätta krav. Har vi någon gång kontaktat politiker med ett konkret förslag för att nå det målet? Mindre krav, mer konkreta lösningsförslag - så öppnas dörrar.

Du bör välja de viktigaste kraven och ge förslag på lösningen - hjälp politikerna istället för att bara kräva.

Jag hänvisar till kommentar från punkt 9 ovan. Muslimer har faktiskt kommit med konstruktiva och konkreta förslag för att bekämpa hedersvåld, och därmed motarbeta islamofobi (kunskapslyft och spridning av sann bild av islam). Vad är dina tankar kring detta?

I nästa inlägg på bloggen har jag för avsikt att ta upp verktyg för politisk påverkan, insha’Allah.

Lämnar er med salam.

Bismillah.
 
I lördags fick vi första kurs organiserad av DO. De viktigaste punkterna ur kursens innehåll läggs nu, mycket kortfattat, i detta inlägg för att fler muslimer skall kunna ta del av den, insha’Allah. Jag ber alla systrar som var med på kursen att kommentera inlägget med kunskaper som de fått från kursen, speciellt om jag missat ta upp något viktigt.
 
I Sverige har vi en grundlag där det tydligt står att ingen skall utsättas för diskriminering på grund av sin religion (eller ras, eller etnicitet).
 
När Sverige skriver på internationella lagar eller konventioner, då måste det som står i dessa internationella lagar förankras i Sveriges lagstiftning
 
Till exempel, var det internationell konvention som Sverige skrivit på, och inte någon svensk lag, som gjorde det möjligt för DO att driva fallet med den lilla 5-åriga Somaliska flickan som hade omhädertagits av polisen under misstanke att hennes föräldrar hade fört bort henne till Somalien för att könsstympa henne. Handlingen av omhändertagandet under denna misstanke är nämligen “kränkande i individens religion och privatliv” och faller därmed under den internationella lagbeskrivningen.
 
Vad gör du om du blir diskriminerad på grund av din religion, etnicitet eller ras?
Som sagt, är förbud mot diskriminering lagstiftat i Sveriges grundlag.
 
Man talar om 2 fall:
1) upplevelsediskriminering och
2) juridisk diskriminering. 
 
För att DO skall kunna driva ditt fall juridiskt, måste det röra sig om den senare, dvs. juridiskdiskriminering.
 
Men hur vet du om du har ett fall av jurdisk diskriminering? Det beskrivs längre ner.
 
Det är viktigt att påpeka vikten av att alla fall av diskriminering anmäls. Varför? Därför att - även om de inte behöver leda till en juridisk process - så utreds de och ligger som underlag för undersökning och för den oerhört viktiga statistiken!
 
Juridisk diskriminering
 
För att DO skall ha ett fall som kan drivas vidare till domstolen (efter att man först försökt uppnå överenskommelse mellan parterna), så måste man ha följande villkor uppfyllda:

• missgynnande behandling
• jämförelsebehandling
• anknytning till etnisk eller religiös orsak (samband)

I så fall lämnar DO bollen till påstådda diskriminerare och bevisbördan ligger på dem: det är upp till dem att bevisa att de inte hade gjort sig skyldiga till diskriminering.
 
Låt oss närmare förklara vad som menas med de tre nämnda villkoren.
 
Missgynnande behandling betyder att du har faktiskt blivit missgynnad.
 
Jämförelsebehandling betyder att du jämför samma situation med en annan i stället för dig. Ett exempel: Muhammed (låt oss anta att han är heltidsanställd, välbetald och gift, utan barn, samt född i Sverige och talar rikssvenska) ringer en hyresvärd och söker bostad men får avslag “Tyvärr har vi inga lediga lägenheter för tillfället.” En havtimme senare ringer Johan (låt oss anta att även han är heltidsanställd, välbetald och gift, utan barn, samt född i Sverige och talar rikssvenska), men han blir erbjuden en (eller flera) lägenhet(er). OBS! Jämförelsen kan även göras hypotetiskt så att man ställer frågan “Hade Johan Svensson blivit behandlad/bemött på samma sätt i liknande situation?”
 
Anknytning till etnisk eller religiös orsak (samband) betyder att orsaken till missgynnande behandling är ens religion/ras/etnicitet. Har man varit missgynnad (i vårt exempel, inte blivit erbjuden att titta på en hyresrätt) och en annan gynnad (i vårt exempel, sökande med samma önskemål och meriter, blir erbjuden en eller flera hyresträtter), då återstår det att inse sambandet. Varför har man missynnats? I vårt exempel är det klart att man hade fått avslag helt enkelt på grund av sin religion (och eventuellt etnicitet, för en som heter Muhammed antas inte sällan ha arabiskt ursprung).
 
Upplevelsediskriminering 
 
Här talar man ofta, om jag förstått rätt, om fall utanför arbetslivet och det offentliga livet. Det vill säga, om tjänstemannen ur vårt exempel (som juridiskt diskriminerat Muhammed) agerar i sin roll av egen person, och inte i sin yrkesroll, och kränker dig genom att kommunicera diskriminerande budskap (glöm inte: själva verbala språket står för en väldigt liten del av den totala kommunikationen!) då har du blivit utsatt för upplevelsediskriminering.
 
Din upplevelse, din känsla av att ha blivit kränkt, kan ingen någonsin ta ifrån dig eller förneka dig. Den är verklig i och med att du upplever den.
 
Vad kan DO göra för dig i så fall? Det är här vikten av att anmäla alla fall av diskriminering till DO visar sin vikt speciellt tydligt: på DO försöker man fånga ett mönster. För att kunna göra detta, behöver de underlag - konkreta fall, dvs. ditt och mitt exempel spelar stor roll och gör skillnad. DO gör ett initiativt ärende med grundlig utredning och den utsatte får ofta upprättelsen ‘bakvägen’.
 
Blir du kallad till en jobbintervju och uppfylle krav/önskemål som angivits i annonsen, men inte får jobbet, har du laglig rätt att ringa arbetsgivaren och kräva att se CV:n till den som fått jobbet. Om dennes meriter stämmer sämre överens med det som arbetsgivaren angivit i sin annons, har du blivit diskriminerad.
 
Indirekt diskriminering
 
Det är den slags diskriminering där policyn målas upp som neutral, men är i grunden oc h i själva verket diskriminerande. Ett exempel är kommuner som vägrar låta flera Romer bosätta sig i deras kommun, med anvisningen att det redan bor för många Romer i deras kommun / stadsdel. Samma händer muslimska familjer där antalet barn anges som orsak. Man säger ibland att man på så sätt vill motverka segregering. På så sätt begränsas dock människors fria rörelser och anledning att göra det är i frunden diskriminerande.
 
Man vill inte ta emot fler muslimska barnfamiljer till ett visst område, ofta förort - men erbjuds de central lägenhet? Syftet är inte att gynna lägenhetssökande muslimer och motverka segregation, utan att begränsa antalet muslimer i ett visst område.
 
Samma princip gäller arbetsgivarens krav för perfekt svenska. De flesta jobben går faktiskt att utföra mycket väl med en mindre än perfekt svenska. Vart skulle alla invandrare med alla möjliga slags brytningar i så fall ta vägen? Till socialen? Och bekräfta rasisternas fördomar och anklagelser om bidragstagande fortplantande massor av invandrare…??
 
Logiken brister i varje punkt.
 
Trakasserier är en annan slags diskriminering, och har mobbningens alla förtecken. Låt oss se på ett exemepel: Britta, svensk tjej, talar en gång vid fikabordet på jobbet att hennes make är muslim från Iraq. Dagen efter börjar trakasserierna: en kollega (eller fler) talar vid nästan varje fika eller lunch illa om muslimer, och uttalar sig nedvärderande om naiva svenska tjejer som gifter sig med muslimer som är bara ute efter uppehållstillstånd. Britta känner sig oerhört ledsen och kränkt, och hon känner att intrång på hennes privatliv (äktenskap) görs på ett oacceptablet sätt - fast det är ingen som talar direkt till henne.

Subhan’Allah… antydningar, viskningar… djävulens verk. Önskan att få en annan människa att må dåligt… djävulens verk.

En god muslim känner smärta efter att ha gjort en dålig handling, och glädje efter att ha gjort en god gärning, även om den goda gärningen är att hälsa din bror med leende ögon och med vänlig min.

 
Vad skall Britta göra? Hon skall först försöka tala förnuft med trakasseraren, ta upp det med honom och förklara att det inte är acceptabelt. Om han (de) upphör, är saken löst, men om de fortsätter, är nästa steg att vända sig till DO för att få upprättelse.
 
Det är bra om man kan dokumentera trakasserier.
 
Instruktioner (till exempel, om bostadsrättssäljare instruerar mäklaren att itne sälja hans bostad till en invandrare, och mäklaren följer den instruktionen, gör sig mäklaren skyldig till diskriminering genom instruktioner) och represalier är exempel på förekommande diskriminering.
 
Det är mycket mer som kursen tagit upp och här ber jag mina systrar att berika inlägget med kunskaper de fått från kursen, och som inte angetts här.
—————————————————————————————-
Igår hölls kursen “Politisk påverkan“ som också organiserades av DO. Delar av dess innehåll läggs också snart på bloggen, insha’Allah, i samma syfte som detta inlägg - att sprida nyttig kunskap.
 
Lämnar er med salam.

Bismillah.

En kort nyhet, som en syster redan skrivit en kommentar om, egentligen. I slutet av april anordnar DO heldagsutbildning för muslimer i Göteborg och i Malmö. Respons i Göteborg var mycket god, masha’Allah.

Det vore intressant att se hur många av våra bröder och systrar i Malmö finner tid och intresse för en sådan viktig kurs.

Hadith: “Att söka nyttig kunskap (utbilda sig) är helig plikt för varje muslimsk man och kvinna.”

Hälsar er med salam (frid)!

Assalamu ‘alaykum wa rahmetullahi,

Imorse fick jag ett samtal från muslimernas ombudsman på DO som informerade mig om aktiviteter de håller på med och frågade om jag skulle kunna ställa upp på mötet där problem som muslimska kvinnor möter i Sverige kommer tas upp. Det är “högsta DO“, “pressekreteraren på DO” som uttryckte sig, som kommer till Göteborg för att ta upp detta arbete.

Först, som vanligt, gäller det att definiera problem (för att senare kunna utarbeta en handlingsplan och lösa problemet), och DO pressekreteraren vill därför själv träffa muslimska kvinnor för att få input från oss, från första hand.

Förutom mig har två andra systrar lovat att inhsa’Allah ställa upp. Han har bett mig kolla med mina medsystrar om någon av dem skulle kunna tänka sig vara med - det uppskattas (framför allt är det ett jobb för ummahs bästa i dessa hårda tider; och därmed är det högt upskattat hos Allah subhanehu wa ta’ala när det görs för Hans ajur).

Just nu har de på DO fullt upp (”frågan ligger högt på agendan” som ombudsmannen uttryckte det) med att jobba med just problem som muslimska kvinnor i Sverige möter i sin vardag.

Jag har kontaktat flera systrar i Göteborg, men alla jobbar de som sjuksköterskor eller lärare, och är beroende av arbetsschema och ingen kunde i förväg lova att vara med, men de förstår hur viktigt initierande mötet blir och kommer dit i mån av tid. Därför är det mycekt viktigt att vi får fler systrar som skulle kunna komma och tillföra mötet något positivt, insha’Allah.

Mötet hålls insha’Allah den 8:e januari med början kl. 17:30, i Römosseskolan i Angered utanför Göteborg. Det kommer behövas fler systrar för bättre input, diskussion och för att kunna ta upp fler problem / frågor, insha’Allah.

Om du är en av dem som skulle kunna vara med, eller känner någon som skulle vilja vara med på mötet, är det viktigt att du hör av dig under onsdagen, 19. december. Jag skall nämligen meddela DO ombudsmannen senast på torsdag, den 20. december, hur många systrar som har lovat att insha’Allah vara med.

Wassalam,

Hanumica

Assalamu ‘alaykum,

Precis varit på mötet med DO och Vårdförbundet, ang. frågan om diskriminering av muslimska systrar som jobbar inom vården.

Olika intryck… men det är olika människor som deltagit.

Damen från Vårdförbundet var mest orolig över att frågan skulle hamna hos DO, och tryckte ihärdigt på att det är en fråga som Facket borde driva.

Det fanns några försök (från olika håll) att förlöjliga och bagatelisera själva frågan, i stilen: “asch, de musliemrna… bara ställer till det, vad är det nu?? Vill de att vi skall sätta våra patienter i smittofara för att de skulle uppfylla sin dresscode?”

Representanter för muslimska sidan (Majna och jag) lade fram förslaget på en konstruktiv lösning.

En av mötesdeltagare (från Uppsala Landsting) uttryckte sin åsikt mycket klart (efter att jag lagt fram den konstruktiva lösningen om engångsärmar, som skulle vara en “vinna-vinna” utgång):

“… motintressen“.

Hon söker alltså inte efter lösning, låter det som (med tanke på hela attityden). Inte undra på, för samma människa kunde inte ens dölja sin svarta vrede över det faktum att muslimska representanter på mötet var 2 högutbildade - civilekonom och civilingenjör, skattebetalande beslöjade kvinnor och spillde en giftig kommentar ang. bådas utbildning. Är det där skon klämmer, eller…? 

Man ville få det hela att gå ut på följande:

- bagatelisera faktiska diskrimineringen som sker gentemot muslimska sjuksköterskor

- framställa muslimer som oförnuftiga som bara kräver, kräver, kräver, utan hänsyn till patienternas bästa (OBS! Mitt första bidrag började med att jag förklarade att vi inte vill skada andras hälsa, men inte heller bli fråntagna våra rättigheter, utan vi är ute efter en konstruktiv och praktisk lösning - och så föreslog jag att man skulle försöka med engångsärmar). 

Jag får inte bara skriva det som var irriterande moment, utan vill lyfta fram det som faktiskt var positivt (men måste först skriva av mig den negativa): dialogen var igång hela tiden, förslag, ideer, tankeutbyte… resulterade i att DO och Vårdförbundet kom överens om att man skulle göra ett försök med engångs långärmar (”induktion”-tänkande) med en liten avdelning, och utifrån resultatet fortsätta med arbetet med denna fråga. Eventuellt önskas, om möjligt, ta med flera små avdelningar med i försöket, för bredare resultatbilden.

Syster Majna var också med på mötet, jazak Allah khayra - känner du att du vill dela dina intryck från mötet med oss, syster?

Wslm, H.
____________

Uppdatering.
DO, Vårdförbundet och Uppsala Landstinget har kommit överens om att man skall, enligt vårt förslag om långa ärmar för kuinnlig muslimsk vårdpersonal, göra ett försök med minst en, och hellre fler, mindre avdelningar på några sjukhus med syfte att testa om muslimernas krav om långa ärmar för systrar inom vården är genomförbart (i praktiken). Dvs,att det går att byta ärmarna och desinficiera händerna mellan 2 patien er,t.ex. Mao, att Smittskyddsinstitutets rekommendation om korta ärmar för att hindra spridning av bakterier inte motarbetas. Att man når en balans mellan denna rekommendation och muslimsk dresscode.

Nu tar det en tid innan försöket är gjort. Dess resultat kommer att stå som utgångspunkt för vidare jobb.
Man kommer även att undersöka hur situationen är i muslimska länder för att se om det är något som skulle implementeras i Sverige,för att möta muslimska sk-or utan att inkräkta på patienternas hälsa. Det kommer behövas statistiska siffror om smittospridning inom vårdavdelningar i dessa länder. Fast man måste ta alla parametrar med i beräkningen,som en mötesdeltagare uttryckte sig,och då menar jag temperaturförhållanden och luftfuktighet i desra länder.

Det var ungefär vad man kommit fram till och hur mötet avslutades.

Assalamu alaykum wa rahmetullhi.

I fredags fick jag ett samtal från DO och blev tillfrågad att närvara mötet som har för mål att initiera dialog kring konflikten mellan smittskyddsreglernas krav på kortärmat och muslimsk kvinnors önskan att slippa bära kortärmat.

Själv kommer jag inte vara i Sthlm just 23:e november, när mötet är planerat, så jag ringde runt till systrar som motsvarar sökta profilen (jobbar inom vården osv)… En av dem svarade såhär:

Jag jobbar med bebisar och kan ibland kavla upp ärmarna när jag tar upp bebisarna… det fungerar bra för min del, vet ej varför jag skulle ta den muslimska sidan i dialogen? Det är ändå bevisat att det är farligt pga risken med smittan att ha långa ärmar…

När jag förklarade att en av systrarna var själv om att ha problem från sin chef angående långa ärmar, medan hennes kollegor från samma avdelning som bar långa ärmar endast pga de tyckte det var för kallt inte blev tillsagda/varnade om smittskyddsreglerna - då tyckte systern att det var bara ett enskilt fall och det borde systern som var själv utsatt ta upp. Fast hon har ingen möjlighet att närvara mötet… Jag påpekade även att det finns nyliga brittiska undersökningar och rapporter som visar en annan slutsats när det gäller smittofaran med långa ärmar, men det tog inte emot, systern verkade tycka att det var ett magert och ensamt bevis på ‘vår’ sida mot tunga argument och rapporter som talar emot långa ärmar inom vården…

 

Hur är vi, egentligen? Är det OK att tännka och handla så - det fungerar för mig, varför skulle jag bry mig om arbetsvillkoren för mina muslimska systrar?

Jag själv har svårt för det sättet överhuvudtaget, och blir speciellt ledsen när jag finner det inom vår stora familj - Ummah.

Vad tycker du?

Was-salaam,

Hanumica

PS Insha’Allah - jag har för avsikt att åka till Sthlm iaf den fredagen och närvara mötet, och tillföra dialogen något konstruktivt med erfarenheter från systrar från Göteborg som jobbar som sjuksköterskor. DS

 

Igår åkte jag från Sthlm till Gbg för att närvara utbildningen inom bostadsprojektet som DO jobbar med. 

Vi var för få deltagare, för att utbildningen skulle genomföras, tyckte man, så vi fick sluta tidigt och själva mötet blev just att dela med sig erfarenhet vad gäller situationen på bostadsmarknaden (diskrimineringen pga man är - i vårt fall - muslim). Det fanns representanter från olika diskriminerade grupper som bor i Sverige, t.ex. svarta, Romer, muslimer…

Det som var iögonfallande, var fåtalet av muslimska representanter. Jämför med detta: Romer, som är 4000 till antal i hela landet, representerades av 3 (tre!!) deltagare!! Givetvis diskuterades det mest just Romernas situation på bostadsmarknaden. Hatten ner till dem för engagemanget.

Det lever 400 000 muslimer i Sverige - hundra gånger mer än Romer! - och vi representerades av det magra antalet ett (dvs. mig) Skamligt och sorgligt. För att inte tala om att jag inte var förberedd, för att jag trodde det skulle bli en utbildning, så jag hade inga siffror, statistiken eller erfarenheter från muslimer att ta med i mitt lilla tal…

Det som mötet klart visade är stora behovet av att organisera oss som muslimer för att kunna skicka representanter som ‘hänger med’ på liknande möten, och som har åtminstone någon statistik i huvudet när de skall iväg och jobba med att förbättra situationen för muslimer i landet, insha’Allah.

DO kommer att stå för eventuella resekostnader ifall någon skulle vilja delta, men har svårt att ta sig fram till staden där utbildningen skall hållas - så bröder och systrar, sprid detta vidare till era organisationer, föreningar, församlingar, grannskap och vänkretsar, insha’Allah. Vi behöver fler representanter på liknande möten: detta är bara bostadsprojektet, men det är viktigt att vi får kontakt med folk på DO och är med på nästa projekt, kan påverka och delta. Khayr för hela ummah, insha’Allah, kan bli stor - ju mer vi engagerar oss, desto större nytta, isA.

I och med att gårdagens utbildningstillfälle föll platt (det blev inte av), så är det planerat att den utbildningen skall genomföras - med större antal representanter (från framför allt muslimer, de andra behöver ingen att pusha dem att bejaka sina rättigheter, subhan’Allah) en lördag i november i Göteborg (i den tät invandrarbefolkade stadsdelen Angered), insha’Allah.

Har DU möjlighet att komma med, insha’Allah?

Är vi lata, indolenta, ointelligenta, egoistiska…? Detta, inklusive mig och mina nära och kära, missförstå inte mina ord.

Muslimernas kontakt på DO har blivit hotad av högerextremister p.g.a. sitt arbete. Må Allah beskydda honom och ge honom styrka att fortsätta jobba för Ummah - och jag ber om samma sak för oss alla.

Jag frågar mig, samtidigt, med ett sorgset hjärta: varför lever en småbarnspappa under allvarliga hot, när vi inte ens understår oss att komma med på möten/kurser som är till för att hjälpa oss själva…??

Allah kommer inte hjälpa ett folk innan de hjälper sig själva - löst översatt, och ni vet vad jag citerar.

Wassalam!

Alla ers syster i deen, Hanumica