Bismillah.

“De avundades den unge mannen
eftersom ha hade överträffat dem i det goda och det rätta,
därför fann han dem som sina bittra fiender.
Så som kvinnorna avundades den unga tjejens skönhet,
därför förändrade de med sina onda tungor
hennes skönhet till motbjudande fulhet.”
(Al-Jahiz, Al-Bayanu wat-tabyinu, 4/63)

Säg: “Jag söker skydd hos gryningens Herre,
mot det onda i det som Han har skapat,
mot det onda i nattens tätnande mörker,
mot det onda från dem som blåser på knutar,
och mot det onda i avunden från den som avundas.”

(tolkningen av Koranen, CXIII)

Koranen avslutas med tre korta kapitel, “Den rena tron”, “Gryningens Herre” och “Människornas Herre”, som muslimer brukar recitera tre gånger efter varje salaat (föreskrivna gudsdyrkan). Speciellt är man noga med att recitera dem efter första och mittersta bönen, dvs. innan solen går upp och innan den går ner. Det är då vanlig dhikrullah utökas, enligt Sändebudet Muhammads rekommendation och praxis.

För ett tag sedan berättade en syster hur hon hade drömt en sann dröm (man vet bara att drömmen är sann, om man har en sådan dröm) där hon var ensam, och två svarta vargar närmade sig henne hotfullt. Hon visste bara att deras avsikter var onda, kände sig hotad och berättade hur hon även, för en kort stund, kände rädslan.

Men i drömmen reciterade hon sin dagliga dhikr, och hon hade kommit till dessa suror när vargarna dök upp och började närma sig henne. För en stund blev hon stum, hon blev rädd, beskrev vargarnas ögon som lyste blodtörstigt - de stirrade ihärdigt rakt in på henne, vilket bara ökade obehagskänslan. Vargarna kom alldeles nära henne, men när de var så nära att de stod alldeles framför henne, då kvicknade hon till från sin tillfälliga rädsla, hon kom ihåg att bara Allahs Vilja sker och att om inte Han så bestämmer, så kommer dessa varelser aldrig kunna skade henne, hur mycket de än försöker - och hon kände en inre frid, och hon fortsatte recitera dhikrullah. Hon visste att de inte kan göra något så länge hon förlitar sig på sin Herre och söker skyd hos Honom från det onda i allting som Han har skapat. Vargarna stannade av så fort hon började recitera, de stod nästan som förlamade, men deras obehagliga, onda blickar var kvar på henne. Konstigt nog, gjorde det inte längre ens något, för de var maktlösa.

Enligt islamisk tolkning av drömmar betyder varg - fiende.

Systerns berättelse påminner mig om att det inte finns någon makt förutom med Allah.

Dessa korta suror bör varje muslim kunna recitera, ha för vana att recitera dem och begrunda dem, förlita sig bara på Herren. Dessa suror kallade av världarnas Herre älskade och utvalde Sändebud Muhammad för skyddande suror. Systerns berättelse om hennes sanna dröm väckte minnet om benämningen av dessa suror… det är som om troende blir upplyft inifrån varje gång man bevittnar när Sändebudets ord besannas, även när det sker på märkligaste sätt, i drömmen.