Bismillah.

En syster berättade en gång för mig hur det att begrunda Allahs Ord hade påverkat henne. Det var ett vackert och givande samtal, och en av saker som fastnade i mitt hjärta skall jag dela med er nu insha’Allah. Systern berättade att hon hade haft för avsikt att, utifrån källor hon hade tillgång till (tafsirböcker med hänvisning till seerah som hjälpte henne att förstå bättre de ayat hon läste), ingående studera de tre första kapitel i Koranen.

Och frukta den Dag då ni skall föras åter till Gud! Då skall var och en fullt ut erhålla den lön som han förtjänat, och ingen skall lida orätt.
(tolkningen av Koranen, II:281)

Hur skall det gå för dem när Vi en Dag samlar dem - att den Dagen kommer står utom allt tvivel - och var och en till fullo skall få den lön som han förtjänat och ingen skall lida orätt?
(tolkningen av Koranen, III:25)

Just nu vill jag återberätta bara en del av det vackra hon hade delat av sig med mig; och det gäller ayat, från andra och från tredje kapitlet i Koranen, vars översättning du kan läsa ovan. När systern hade kommit till versen i det tredje kapitelet, tänkte hon omedelbart på den vers som hon hade läst i det andra kapitlet. Och det mest underbara, den bit i denna berättelse som berörde mig så mycket, är systerns reaktion efter att ha läst samma budskap två gånger - om att återvändo och det stora mötet med Allah är sanningen bortom all tvivel, samt att alla skall få sin fulla belöning den Dagen, ingen skall lida orätt. Hon beskrev sin fruktan i få ord, men beskrivningen uppöevde jag desto livligare - det var som om hon hade förlorat alla ord.

Efter att ha funederat om dessa ayat, kände min och din syster från denna berättelse (jag är övertygad om att hon inte skulle samttycka om jag publicerade hennes namn, eller ens initialer) att hon bara kunde böna Allah med en duaa som Han hade skänkt oss i Koranen, faktiskt i samma kapitel, bara några få rader innan den andra ayah som hade skakat om henne, för budskapet hade upprepats och berört henne desto starkare denna gång…

… och det, mina troende systersjälar, är duaa med vilken de som har förstånd bönar och ber Allah: Herre! Låt inte våra hjärtan fara vilse sedan Du har väglett oss. Och förbarma Dig i Din nåd över oss. Du är Den som alltid ger!

Det var en obeskrivlig upplevelse, att på ett livslevande exempel själv inse hur mäktig den bönen är och hur mäktigt den kan påverka hjärtat. Är det inte nästan omöjligt att önska och sträva efter att själv också läsa Koranen på samma sätt… att det man läser fastnar i minnet och i hjrätat, att man studerar det man läst, så att man förstår det korrekt, och att hjärtat läks till närhet till Ljuset? Med en allt snabbare nalkande ramadan, skäm bort ditt hjärta och låt dig utforska Koranen så att du blir påverkad när du lyssnar på den, så att du begrundar budskapet och påminns om de verser du läst när du kommer till nästa vers som påminner om samma sak.

Ramadan är en ovärderlig möjlighet till alla - alla! människor, månaden av Allahs Barmhärtighet, Förlåtelse och Skydd från elden. Till alla, som överger synder och skyndar sig till Honom.

Säg: “Vare sig ni döljer det som rör sig i ert innersta eller visar det, vet Gud det. Han vet allt det som himlarna rymmer och det som jorden bär. Och Gud har allt i Sin makt.”

Den Dag då människan skall ställas inför allt det goda som hon har gjort och allt det onda som hon har gjort kommer hon att önska att den Dagen hade varit oändligt avlägsen. Därför uppmanar Gud er att inte ta lätt på Hans varningar; Gud ömmar för Sina tjänare.

(tolkningen av Koranen, III:29-30)