Bismillah.

Bloggarens inledande ord: Författaren, Hilmi Ali Sha’ban, beskriver några av Rasulullah Muhammads följeslagare i detalj i sin bok “Rasulullahs följeslagare “. En av dem är Abdurrahman b. Awf . Översättning av en liten del av författarens beskrivning av denne ädle följeslagare kan du insha’Allah läsa nedan.

Han var en av de första muslimer. Herren gjorde Abu Bakr as-Siddiq till anledning att Abudrrahman skulle upptäcka Ljuset. Han var i underbart sällskap när han var bland de första att uttala shahadah: Uthman b. Affan, Zubayr ibn al-Awwam, Talaha ibn Ubaydullah och Sa’ad ibn Abu-Wakkas.

Världarnas Herre ärade Abdurrahman till att bli en av de fösta 8 som blev muslimer och en av dem som stärkte den i den tidigaste perioden. Han är också en av 10 följeslagare till vilka Allah (genom Sitt Sändebud ) sänt glada nyheter, medan de fortfarande levde, om att Jannah är dem lovad!

Mänsklig historia känner få människor som Abdurrahman b. Awf , som på Allahs väg har skänkt till andra människor gåvor som Allah hade gett honom. Få människor har haft sådana egenskaper av ren godhet och ädelhet. Om självaste hans själ hade varit av nytta eller till hjälp till en annan människa, hade han - om bara han kunde göra det - skänkt bort den till sin medmänniska som är i behov av den.

Varje gång Allah ökade hans egendom, delade han ut mer och mer av den till andra. Han var lik en flod som himmelen förser med vatten och floden vattnar marken där den rinner.

Abdurrahman hade ett klart och tydligt mål med att öka sin rikedom: att spendera den enligt islams ädla föreskrifter.

När Rasulullah Muhammad ville utrusta armén kallade han följeslagarna och sade till dem att ge sadaqa för det ändemålet. Abdurrahman gick hem och hämtade en påse med pengar: “Ya Rasulullah, jag har 4000 dirham - 2000 ger jag för Allahs skull och 2000 har jag lämnat kvar för min familjs behov.”

Sändebudet , berörd av hans generösitet, gjorde duaa: “Må Allah öka det som du har gett och må Han öka det som du har lämnat för dig själv.”

Efter denna duaa ökade barakah i hans egendom.

När man höll på att förbereda sig för Tabuk, där muslimerna skulle möta enorm Bisantisk armé som var utrustad med många hästar och provianter, behövde muslimerna bidra med stridsutrustning, allt ifrån riddjur, provianter och stridsvapen - och muslimerna gav mycket, men det som Abdurrahman ibn Awf då gjorde (Tabuk blev anledningen till att skilja mellan hycklare och sanna troende), överträffar allt annat. Han kom fram till Rasulullah Muhammad och lade en stor mäng guld som sadaqa. Omar kommenterade: “Jag anser att han har gjort fel, eftersom han inte har lämnat något för sin egen familjs behov.”

Sändebudet Muhammad frågade Abdurrahman : “Har du lämnat kvar något kvar för din familj?”

“Ja” svarade han

“Vad är det?” frågade Rasulullah .

“Jag har lämnat dem med nafaqa och belöningen som Allah och Hans Sändebud har lovat.”

Bloggarens avslutande kommentar: Idag, min troende syskon, du som har familj att försörja…

Hur mycket kan du tänka dig att ge bort för Allahs skull, till våra torterade bröder, systrar, barn i Gaza…?

Hur mycket av din tid kan du tänka dig att avsätta dagligen för Allahs skull för att sprida sanningen om islam och bekämpa islamofobin…?

Eller hur mycket räds du att du och dina kommer att sakan av er rizq om du ger bort uran räkning för Allahs skull, för att underlätta det för en Allahs skapelse som lider?

Hur mycket tid dagligen tror du att du inte kan avsätta för att förbereda gott för dig själv inför Domedagen?

Du själv känner bäst svaret som väntade i ditt hjärta…