Bismillah.

Se första artikeln innan du fortsätter att läsa detta inlägg - tryck här.

7 Man fastar men lämnar inte onda handlingar (synder)

Vissa människor fastar med magen, men lämnar inte onda handlingar av att ljuga, svära, tjafsa, förtala och liknande. Andra fastar med magen, men lämnar inte onda handlingar av att lura andra, stjäla, handla med haram, köpa lotto, sälja alkohol, göra otukt och andra sorters förbjudna handlingar och saker; de förstår inte ens syftet med fastan - det är inte att låta bli att äta och drycka, utan att syftet med fastan är att frukta Allah, att uppnå taqwa.

Troende! Det är en plikt för er att fasta, liksom det var en plikt för dem som levde före er - kanske skall ni frukta Allah.
(översättning av Koranen, II:183)

Rasulullah Muhammad sade: “Whoever does not give up false speech and acting upon it, and ignorance, Allaah has no need of him giving up his food and drink.”
(Sahih Bukhari)

8 Man röker under ramadan

Rökning är förbjuden i islam både under ramadan och för övrigt, som en av al-khabaaith (onda saker). Detta inkluderar all rökning: cigarer, cigaretter, pipa, sheesha, hookah osv.

… och han skall anbefalla dem det som är rätt och förbjuda dem det som är orätt …
(översättning av Koranen, VII:157)

Rökning är skadlig inte bara för den som röker, utan för alla omkring honom. Man slösar sin hälsa genom att röka.

Rasulullah Muhammad sade: “Ingen skada bör ske, och inte heller det ge med samma mynt för liden skada.”
Detta är väsentligt fallet under fastan och det annulerar fastan (gör den ogiltig). (Fatwa, shaykh Ibn Uthaymeen)

9 Man hoppar över suhur

Rasulullah Muhammad sade: “Ät suhur, för i suhur är välsignelse.”
(Sahih Bukhari, Sahih Muslim).

Han sade också: “Det som skiljer skiljer vår fasta från Bokens fo is eating suhoor.”
(Sahih Muslim)

10 Man avslutar suhur vid imsak

Några människor slutar äta suhur 10-15 minuter tidigare än tiden för fajr infaller och kallar det för imsak.

Shaykh Ibn Uthaymeen sade: Det är en sorts bidah (innovation) som har ingen grund i sunnah. Sunnah är snarare tvärtom. Allah tillåter oss att äta till fajr:
och ni får äta och dricka till dess den vita strimman av gryningsljuset kan urskiljas mot nattens mörker.
(översättning av Koranen, II:187)

Rasulullah Muhammad sade: “….ät och dryck tills ni kan höra att Ibn Umm Maktoom ropar adhan, för han kallar inte till fajr bönen (ropar adhan) innan fajr kommer.”

Imsak är en sak som vissa människor har lagt till det som Allah har beordrat, därför är den falsk. Den är en slags av extremism i religionen Rasulullah Muhammad sade: “De som överdriver (i religionen) och som går till yterligheter (extremism) är förlorade, de som överdriver (i religionen) och som går till yterligheter (extremism) är förlorade, de som överdriver (i religionen) och som går till yterligheter (extremism) är förlorade.”
(Sahih Muslim)

11 Man fastar inte om man har missat suhur

Vissa människor är rädda att fasta om de missar suhur. Men detta är en slags svaghet och feghet, samt förkärlek för det som är lätt. Du har missat några bitar mat, än sen? Du skall inte dö för det. Glöm inte, underkastelse till Allah övervinner allt.

12 Man uttalar högt niyyah att fasta eller säger en specifik dua för att börja fasta

Niyyah (avsikt) är hjärtats handling. Vi bör besluta i vårt hjärta att vi skall fasta imorgon. Det är allt som krävs. Det är inte föreskrivet i shariah att säga högt “Jag har för avikt att fast”, “jag skall fasta imorgon” eller någon annan fras som vissa människor har tänkt ut (detta är bida). Det finns inte heller någon specifik dua i autentisk sunnah som man säger när man skall börja fast. Vilken än dua man ser på olika ramadan tidtabeller, den är bidah.

13 Man senarelägger det att bryta fastan

Vissa människor väntar till slutet av adhan eller till och med flera minuter efter det, för att vara extra säkra. Men Sunnah är att skynda sig att bryta fastanvilket innebär att man bryter fastan när man hör athan, direkt efter att solen har gått ner.

Aishah sade: Det är så Rasulullah Muhammad brukade göra.
(Sahih Muslim)

Rasulullah Muhammad sade: “Människor skall fortsätta att ha det bra så länge de skyndar sig att bryta fastan.”
(Sahih Bukhari, Sahih Muslim)

Besluta enligt din bästa förmåga, enligt din klockas precision, kalendar osv. och sedan ha tawakkul (frukta Allah) och bryt fastan exakt i tid.

14 Man äter under hela maghreb-tiden

Vissa människor fyller sin talrik så mycket vid iftar och de fortsätter att äta och njuta av dessertwe, te osv tills de missar maghreb. Uppenbarligen, detta är inte rätt. Profetens sunnah var att när han bröt fastan med dadlar, skyndade han sig att be. När man är färdig med salat, kan man gå tillbaka till maten och äta lite mer om du önskar.

Skribent: syster Asma bint Shameem
Fortsättning följer, insha’Allah

Bismillah.

För några dagar sedan fick jag ett mail (på engelska) som jag kände att det innehåller så nyttiga påminnelser, att jag ville översätta det och dela det med er alla. Mailet är långt och jag har för avsikt att publiera det i flera artiklar. Syster Asma har gjort ett riktigt bra jobb med den här artikeln, och jag rekommenderar alla som har möjlighet till det, att följa den lilla artikelserien genom vår blogg. Påminnelsen och råd från syster Asma bin Shameem riktar jag till mig själv först, och är tacksam till Allah om Han tillåter att turban-artiklar blir till nytta, en nyttig påminnelse till fler än mig.

1 Att ta ramadan som en ritual

För många av oss har ramadan förlorat sin andlighet och blivit mer en ritual än en form av ibadah. Vi fastar från morgon till nattetid som en zombi bara för att alla runt omking oss gör detsamma. Vi glömmer att ramadan är en tid när vi kan rena våra hjärtan och våra själar från allt som är av ondo… vi glömmer att göra dua, vi glömmer att bönfalla och tillbedja Allah att förlåta oss och be Honom att rädda oss från elden. Javisst, vi avhåller oss från mat och drick men det är där det hela avslutas för många av oss.

Trots att Rasulullah Muhammad sade följande: “Gibriil sade till mig, Må Allah gnida hans näsa i dust, människan som i slutet av ramadan inte får sina synder förlåtna, och jag sade, Amiin.
Sedan sade han, Må Allah gnida hans näsa i dust, människan som lever så länge att hon ser en eller båda sina föräldrar bli gamla, men det inte blir anledningen att hon träder in i Jannah., och jag sade, Amiin.
Sedan sade han, Må Allah gnida hans näsa i dust, människan som, när ditt namn nämns, Muhammad, och hennes tunga inte sänder välsignelser till dig., och jag sade, Amiin.’”
(Tirmidhi, Ahmad och andra. Al-Albaani säger att hadith är sahih.)

2 För mycket vikt läggs på mat och dryck

För vissa människor cirkulerar hela ramadaan runt maten. de tillbringar HELA dagen med att planera, laga mat, handla och tänka endast om maten istället för att fokusera på salah, Qur’an och annan ibadah. Allt de kan tänka på, är mat. Så mycket att de förvandlar fastemånaden till fest-månaden. Vid tiden för iftar är deras bord imponerande, med så många olika maträtter och mängder av mat, med olika sötsaker och drickor. De missar poängen med själva fastan och därför ökar deras girighet och lust istället för att ramadan lär dem hur de skall kontrollera dem. Detta är också ett slags slöseri och extravagans.

“Söner av Adam! Anlägg vårdad klädsel var gång ni går till bön - och ät och drick det som är gott och hälsosamt, men visa måtta i allt; Allah är inte vän av dem som går till överdrift.
(översättning av Koranen, VII :31)

3 Tillbringa hela dagen vid spisen med att laga mat

Vissa systrar, antingen av sin egen vilja eller för att deras man kräver det från henne, tillbringar hela dagar och hela nätter under ramadan vid spisen, så att när dagen tar slut är de för trötta att be ens salat-al-ishaa’, för att inte tala om tarawih eller tahajjud, och de är för mentalt och fysiskt utmattade för att läsa Koranen. Den här månaden är en månad av barmhärtighet och förlåtelse. Slå av därför era spisar och slå på er iman!

4 Man äter för mycket

Det finns människor som äter alldelles för mycket vid suhur, tills deras magsäckar är proppfyllda, det känns som om de skall spricka, för att de tror att det är så de inte kommer känna av hunger under dagen. Vissa äter vid iftaar som om det inte fanns någon morgondag, och försöker kompensera för all mat de hade missat under dagen. Men det är totalt emot sunnan. Måttlighet (gyllene medelvägen som är långt från all extremism) är nyckelordet i islam.

Rasulullah sade: “Adams son skall inte fylla värre någon annan behållare än sin magsäck; några munsbitar räcker för att Adams son skall hålla sig rakryggad. Om ni måste fylla magsäcken, fyll då dess ena tredejdel med mat, dess andra tredjedel med dryck och lämna en tredjedel till luften.”
(Tirmidhi, Ibn Maajah. saheeh by al-Albaani).

För mycket mat distraherar människan från många handlingar av lydnad och ibadah, det gör henne lat, och gör hjärtat tanklöst (obetänksamt).
Man sade till Imam Ahmad, må Allah vara Barmhärtig mot hans själ: “Kan man hitta mildhet och ödmjukhet i hjärtat om han är mätt?” och han svarade: “Jag tror inte det.”

5 Man sover hela dagen

Some people spend their entire day (or a major part of it) sleeping away their fast. Is this what is really required of us during this noble month? These people also are missing the purpose of fasting and are slaves to their desires of comfort and ease. They cannot bear to be awake and face a little hunger or exert a little self-control. For a fasting person to spend most of the day asleep is nothing but, negligence on his part.

6 Man är vårdslös med sin tid

أَيَّامًا مَّعْدُودَاتٍ

Månaden ramadan är dyrbar, mycket dyrbar tid - så mycket att Allah kallar den månaden för Ayyamum Madoodaat - ett begränsat antal dagar.

Innan vi hinner uppfatta det, skall denna månad av barmhärtighet och förlåtelse ta slut. Vi bör försöka tillbringa varje sekund av den som möjligt i ibadah till Allah Den Upphöjde, så att vi kan utnyttja den välsignelsen som mest. Men några av oss slösar sin tid under ramadan på att spela videospel, eller ännu värre, med att titta på TV, på filmer, eller till och lyssnar på musik. SubhanAllah! Försöker de lyda Allah genom att vara olydiga?!

Ur mailet: Några vanliga fel och misstag - låt oss försöka att inte upprepa dem!
skribent: Asma bint Shameem

Fortsättning följer, insha’Allah

Bismillah.

Abu Darda sade:
“Tre saker får mig att le, och tre saker får mig att gråta.

Det som får mig att le är: människan som hoppas på att leva länge, medan döden letar efter honom överallt, människan som är vårdslös, och vet att hon inte kommer att försummas* och människan som skrattar mycket, och vet inte än om hennes Skapare och Herre är Nöjd med henne eller inte.

Det som får mig att gråta är: fruktan från slutet, handlingar som tar slut och att stå inför Allah, när människan skall vänta på att Allah wazajall skall bestämma hennes plats i Jannaah eller jahannam.”

* ingen människa skall försummas av Allah på Domedagen, ingen kommer att undgå Allahs Rättvisa eller Barmhärtiga Dom.

I få ord har Abu Darda sammanfattat så mycket visdom. Är det inte vad var och en av oss fruktar mest: att våra handlingar tar slut innan vi gjort den handling som gör att Allah blir nöjd med oss och förlåter oss våra synder, som tynger var och en av oss - ju andligt närmare Allah man är, desto mer medveten är man om oerhörda bördan som man bär på sina axlar, bördan av sina synder och sin otacksamhet. Bara de 360 leder som vi är skyldiga att ge sadaqa för, varje dag av vårt liv… hur många missar vi dagligen? Hur otacksamma är vi, och hur glömsk är insaan…?

Sedan ser man på sig själv och på människor omkring sig, och vill bara skratta (genom tårarna) när man ser hur vi senarelägger vår tawbah, våra goda handlignar och hoppas på att leva länge, länge… subhanAllah, i väntan på vad…? Detta livs lycka är kort, den tar slut som allting i dunya. Bara segern och lyckan i det eviga livet är den fullkomliga lyckan, en lycka som de flesta av oss inte ens kännt en doft av i detta liv, om inte man andligt närmat sig Allah Den Kärleksfulle. Ja, den glömska människan strävar efter dunya, dunya… och glömmer att, även om hon levde i tusen år, skulle det inte avlägsna straffet som väntar för att hon försummat meningen med sin existens, och hon skulle inte undgå straffet.

Jag älskar sådana djupa uttalanden från våra goda föregångare, våra föredömen. Egentligen behöver de ingen förklaring alls, för de är klara för dem som vill tänka och minnas Allah.

Bismillah.

As-Salamu Aleikum wa Rahmatulahi wa Barakatuh!

När jag surfar runt och läser på alla olika muslimska bloggar så känns det som att jag inte har någonting att skriva om just nu eftersom allihopa täcker i stort sätt allting när det gäller Ramadan! Alhamdulilah! Men jag vill ju skriva också insh’Allah!

Shaytan lämnar oss när ramadan kommer

Då tänkte jag på denna hadithen från Bukhari(1899) och Muslim(1079),

Återberättat från Abu Hurayrah är att Allahs Sändebud sade: “När Ramadan kommer, öppnas Paradisets portar, Helvetets portar är stängda, och alla djävular är fastkedjade.”

Vissa kommer med tankarna att men om Sheytan är fastkedjad, hur kommer det sig då att det sker synder efter synder bland alla människor? Någonting som verkligen är självklart men som man antagligen inte tänker på så ofta, är att Sheytan är ju inte den som syndar åt en eller som är orsaken till alla dåliga tankar osv. Sheytan viskar till en och försöker övertyga en, men till slut är det en själv som gör dessa handlingar av egen vilja. Och det luriga är att man inte riktigt kan veta om det är Sheytan som viskar till en eller om det är ens inre nafs!

Bevis, Den Heliga Koranen!

Och när Allahs dom har fallit skall Djävulen säga: “Allah gav er ett löfte och löftet var sant. Jag har också gett er löften, men jag har svikit dem. Jag hade ingen myndighet över er, men jag kunde kalla på er och när jag kallade på er besvarade ni min kallelse. Klandra då inte mig; klandra er själva. Jag kan inte hjälpa er och ni kan inte hjälpa mig. Jag tar avstånd från det ni förr gjorde, då ni gav mig en plats vid Allahs sida.” Ja, de som begår sådan svår orätt har ett plågsamt straff att vänta. (översättning av Koranen, XIV:22)

Under Ramadan, får vi äntligen veta vad som är Sheytans viskningar och vad som är våra inre begär. Från dåliga tankar till dåliga handlingar. Vi kan inte skylla på att “Förlåt det var Sheytan som kom i mina tankar”, NEJ… Det är vi själva som har hemska begär. Det är ju så, vi måste kämpa mot dessa begär verkligen! Det är vår största kamp (jihad)! Sheytan är vår största fiende efter vårt eget nafs, om vi inte klarar av att kontrollera oss själva så hur ska vi kunna kontrollera när Sheytan kallar på oss? Ya Allah! Må Du ta bort alla våra onda tankar!! Må Du ta bort allt ont ifrån oss!

Under Ramadan, får vi den största chansen att rannsaka oss själva, att bli bättre och fokusera mer på religionen. Alhamdulilah! Med Sheytan borta från kartan så är det endast våra nafs kvar att bekämpa.. Det är så bra, Alhamdulilah…

Ni vet när ni har bett, så gör ni tasbeh, gör dua och sen vill ni kanske göra sunna böner? Så hör ni att TVn är på, inte bara att den är på, ni hör exakt vad som sägs i TVn, automatiskt hamnar blicken på lådan! Och där sitter ni och säger Alhamdulilah, SubhanAllah, Allahu Akbar samtidigt som ni har blicken på TVn. Vet inte om det har hänt er någon gång, subhanAllah det är så jobbigt! Iallafall, man blir lat, Sheytan har övertalat en att det räcker med bönen, det räcker med det du gjort, du kan ta det lugnt nu och titta på TV. Gör ingenting extra säger Sheytan. MEN! Under Ramadan, vad är det då? Det är ens eget nafs som vill titta på tv, som är för lat osv. Man måste kämpa!

Kämpa kämpa, jobba jobba som min lillebror brukar säga.. Alhamdulilah..

So whatever you do under Ramadan, don’t blame Sheytan! Blame your own self!

Wa salamu aleikum wa rahmatulahi wa barakatuh,
//Er syster Amanda

Bismillah.

I förra inlägget skrev jag om verserna där Allah Den Upphöjde talar till oss om Sina tjänare som varken skall frukta eller känna sorg. Vår Herre upprepar många gånger i Koranen detta uttryck. Så vad betyder dessa ord?

Dessa ord avser människans lilla och stora Domedag: vår alldeles egna, lilla Domedag inträffar när gharghara kommer, när Allahs sänder dödsänglarna att hämta människans själ, när vår alldeles egen Stund (Sa’a) kommer.

Det är då människan kanske kan känna sorg över allt det som hon lämnar efter sig i dunya… allt som människan hållit kärt och som hon måste ta farväl från: om det var ens familj, det att göra ibadah, eller ens hus, pengar, spel, musik och dans.

Den vars hjärta var bundet till dunya, den vars hjräta var vänt till dunya och som älskade bara dunyas glitter, den vars hjärta översvämmats av syndernas, likgiltighetens och glömskans ogräs, den människa kommer att möta enorm sorg när hon måste lämna denna värld och allt hon älskade i den för att hon kommer att förstå att hon aldrig mer kommer att få tllbaka dessa luriga ting som var källan av glädje till hennes hjärta i detta liv.

Hon kommer att förstå med en ny klarhet att hon nu är på väg till Allah, Ljuset, Den Rättvise, Den Milde, Som tar emot ånger och förlåter mycket men straffar hårt. Hon är på väg tillbaka till Allah, Som hon hade valt att vända ryggen till, Som hon inte har något förhållande till… och allt hon älskade var det som har sin existens inom de begränsade dunya dimensioner och ramar… hon förlorar allt.

Det är sorgen som döende människan känner över det som hon lämnar efter sig i dunya.

Allah Den Kärleksfulle tröstar Sina tjänare som tror på Honom och den Yttersta dagen och som lever ett rättskaffens liv, dem som följer Hans vägledning, dem som med hela sitt väsen underkastar sig HANS Vilja och som gör det goda och det rätta, dem som ger av vad de har för Allahs sak och som inte låter gåvan följas av stora ord om frikostighet eller uttryck som sårar, dem som ger av vad de äger, nattetid eller under dagen, i tysthet eller öppet i allas åsyn, dem som tror och lever ett rättskaffens liv och förrättar bönen och hjälper de behövande, dem som tror och gör bot och bättring, dem som fruktar Honom och gör bättring, dem som bekänner “Allah är vår Herre” och så håller fast vid detta - det är DEM som Allah tröstar och lovar att de inte skall känna någon sorg när de dör, och Han lovar dem att de inte skall känna fruktan på Domedagen, när skapelsen skall darra och frukta så som ingen någonsin har darrat eller fruktat i detta liv.

Det är dem som Allah tröstar. Det är till dem som Allah ger Sitt Sanna Löfte: något mycket bättre väntar på dem hos Honom… de skall möta Honom Som de trodde på och dyrkade medan de levde, Som de underkastade sig till och dyrkade så som Han hade beordrat: genom underkastelse, ödmjukhet, taqwa, uppriktig kärlek, givmildhet, milda ord och ånger.

… Och fruktan?

Det är fruktan över alla fruktan som människan hade känt under sitt liv på jorden: fruktan när hon får se sin plats i evigheten… fruktan över sina egna händers (hjärtas!) handlingars resultat…

Det är så hon förlorar allt hopp, all glädje, och hon förstår med ett annat slags medvetande, som är befriat från nafsens kroppsliga ramar, att hennes handlingar har tagit slut, och hon vet vad som väntar henne: evigheten i plågor.

Hon älskade pengarna, hon älskade sina ‘vänner’ som drog henne från den raka vägen som leder till lyckan och friden; till avvägar som går genom krogar, alkohol, spel, högmodig glömska; ‘vännerna’ som fick henne att känna sig oövervinnerlig och självtillräcklig… men hon förstår NU. Hon är mer obetydlig än en flytande sandkorn i tiden som en dag kommer att ta slut - och när tiden tar slut, så kommer den sandkorn som hon är att smaka på förödmjukelse och plågor i all evighet, i en existens där tiden, som vi känner den, inte längre finns och aldrig tar slut…

Förstår människan vad dessa ord av tröst från Allah betyder, när Han Som skapat allt, Som skapat tiden, och Jannah och jahannam (de är också en del av Allahs skapelse!) säger till oss vilka av Hans tjänare Han lovar Sin tröst…? Det är de som inte skall känna fruktan inför eviga plågor i elden på den Dagen vars fruktan ingen kan föreställa sig; och de skall inte tyngas av sorg över det som de lämnar efter sig i dunya.

Något bättre, så mycket, så oerhört mycket bättre, så ojämförbart mycket dyrare, har Han förberett för dem… en evighet i Jannah.

Jannah, där inga lögner finns, ingen falskhet, ingen avundsjuka… Jannah, där man blir hälsad och hälsar endast med FRID! så som man brukade hälsa sina troende bröder och systrar redan i dunya… Jannah, där ingen sjukdom skall äta kroppen… Jannah, där ingen trötthet skall bryta kroppen. Jannah, där ingen rädsla skall finnas, och ingen frukran, och ingen oro… bara ro, kärlek, Ljus och lugnet… och för de som har strävat, Den Vackres Ansikte.

Och inget av det som de hade fått njuta i Jannah skall vara dem mer kärt än att titta på Allahs Ansikte.

Bismillah.

Allah säger på flera ställen i Koranen:

وَلَا خَوۡفٌ عَلَيۡہِمۡ وَلَا هُمۡ يَحۡزَنُونَ

vilket översätts som:
“de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem”

Endast i surat al Baqarah säger världarnas Herre ett antal gånger att vissa av Hans tjänare inte skall känna fruktan och inte tyngas av någon sorg. Sedan upprepar Han det i andra suror.

Så vad betyder dessa ord, och vilka är det som Allah tröstar på detta storartade sätt på flera ställen i Koranen…?

Det är en överväldigande upptäcktsresa för alla som för första gången möts med Allahs Ord (Koranen), och en underbar, kärleksfull, längtande inspiration och motivering fylld med skräcken till dem som förösker leva som troende - skräcken vid tanken, om man inte är en av dem som Allah tröstar med dessa Ord. Och ingen av oss kan någonsin känna sig säker, aldrig någonsin, för vi vet inte vad vi har förtjänat med våra egna händer, med vårt hjärta, med vår tunga, med vår ibadah, våra handlingar och avsikter. Endast Allah vet, vi vet inte; allt annat är att hålla fast vid högmod, djävulens utmärkande drag pga vilket han blev kastad ur Jannah och dömd till evigheten i elden, jag söker skydd hos Allah Den Nåderike från allt ont i detta och i nästa liv och från ont i graven, amiin.

Till en början anger jag de verser där jag hittade att Allah tröstar några av Sina tjänare med att de inte skall känna fruktan (inför det som komma skall), och att ingen sorg skall tynga dem (över det som de måste lämna efter sig när de fortsätter resan). Därmed inte sagt att Allah inte upprepar samma löfte och tröst till Sina tjänare på andra ställen i Koranen, men dessa är de verser som jag kunde hitta, som innehåller dessa överväldigande löften:

Ja, Vi sade: “Bort, alla, härifrån! Men vägledning skall helt visst komma er till del, och de som följer Min vägledning skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (översättning av Koranen, II:38)

De som tror på denna Skrift och de som bekänner den judiska tron och de kristna och sabierna - ja, alla som tror på Allah och den Yttersta dagen och som lever ett rättskaffens liv - skall helt visst få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (översättning av Koranen, II:62)

Nej, så förhåller det sig inte! De som med hela sitt väsen underkastar sig Allahs vilja och som gör det goda och det rätta skall få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (översättning av Koranen, II:112)

De som ger av vad de har för Allahs sak och som inte låter gåvan följas av stora ord om frikostighet eller uttryck som sårar, skall få sin lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (översättning av Koranen, II:262)

De som ger av vad de äger, nattetid eller under dagen, i tysthet eller öppet i allas åsyn, skall få sin lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (översättning av Koranen, II:274)

De som tror och lever ett rättskaffens liv och förrättar bönen och hjälper de behövande skall helt visst få sin lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (översättning av Koranen, II:277)

De som tror på denna Skrift och de som bekänner den judiska tron och sabierna och de kristna - ja, alla som tror på Allah och den Yttersta dagen och som lever ett rättskaffens liv - skall förvisso få sin fulla lön av sin Herre och de skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (översättning av Koranen, V:69)

Vi sänder Våra budbärare enbart som förkunnare av hoppets budskap och som varnare. De som tror och gör bot och bättring skall därför inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (översättning av Koranen, VI:48)

Söner av Adam! När profeter kommer till er ur era egna led och framför Mina budskap, behöver de som fruktar Allah och gör bättring inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (översättning av Koranen, VII:35)

De som bekänner “Allah är vår Herre” och så håller fast vid detta skall inte känna fruktan och ingen sorg skall tynga dem. (översättning av Koranen, XLVI:13)

Wallahi, hjärteomskakande tankar följer människan som begrundar betydelsen av dessa Ord.

Jag ser fram emot att skriva några inlägg om detta, insha’Allah - men jag kan inte lova att göta det: hjärtat är en egendomlig ledare; ibland när det känner som starkast, så måste det bara dela sina tankar, sprudlande glädje, förväntan, hopp och fruktan med andra muslimer - men ibland blir de inre upplevelserna färgade så att de sätter stopp på fingrarna, på al-qalam och på tungan - och hjärtat behåller allt för sig, och känner att det att dela sina upplevelser med andra skulle stjäla från hennes dyrbara förhållande med Allah. I sådana lägen gäller det att koppla in förnuftet desto mer, och dela med andra av sina insikter med starkt fokuserad niyyah att man gör det endast för Allahs skull, och hoppas på att allt prat och skrivelser inte förstör förhållandet mellan Allah och hjärtat. Insha’allah hjälper Han (Som skapat hjärtat) hjärtat hitta de rätta orden, och låter inte al-qalams handling stöta bort hjärtat från Al Jamiil, Al HafiiZ.

Om inget annat, har jag för avsikt att översätta tafsir av dessa verser - därför, håll ett öga på vår blogg de kommande dagarna.

Bismillah.

وَٱللَّهُ غَفُورٌ۬ رَّحِيمٌ۬

En syster tipsade om ett videoklipp som du ser när du trycker på länken lite längre ner, Den Barmhärtiges Barmhärtighet, och som var orsaken till att jag skriver det här inlägget.

Välsignade fastemånaden ramadan, som i år är precis nyfödd, är månad vars ena tredjedel är tiden av Allahs Barmhärtighet. Kan du annat än att börja gråta i ånger över din egen avlägsenhet från Den Barmhärtige när du får en vag aning om hur oändlig, ofattbart oändlig Den Barmhärtiges Barmhärtighet är, hur Vacker Han är - och att vi skall med all säkerhet möta Honom, och se vårt rätta ansikte, framför Honom!

Kom ihåg att det är Han Som just nu tittar i våra hjärtan… Den Vackre… vad har vi förberett, vad bär vi i bröstkorgen, hur är den köttbiten som vi skall visa Honom och vara smärtsamt medvetna då, om vi inte är det nu, om att Han ser oss precis sådana som vi är?

Abu Hurayrah berättade:
Jag hörde när Rasulullah sade: “Allah har delat Barmhärtighet i 100 delar och Han behöll dess 99 delar hos Sig och dess ena del sände Han ner till jorden; och tack vare den - Allahs Barmhärtighets en enda del - är Hans skapelse barmhärtiga mot varandra, så att tilloch med en sto lyfter upp sina klövar från sin unge, för att inte trampa på den (och skada den).”
(Gott beteende / Al-Adab. Bukhari, bok 8, volym 73, hadith 29)

Den Barmhärtiges Barmhärtighet

Abu Hurayrah berättade:
Jag hörde när Rasulullah sade: “Sannerligen, Allah har skapat Barmhärtihget. Den dag som Han skapade den, delade Han den i hundra delar. Han höll kvar nittionio delar hos Sig, och sände en del till hela Hans skapelse. Om icke-troende visste om Barmhärtigheten som Allah håller, skulle han inte förlora hoppet om att träda in i Jannah, och om troende visste om allt straff som Allah håller, skulle han inte anse sig säker från jahannams eld.”
(Att göra hjärtat medkännande / Ar-Riqaq. Bukhari, bok 8 , volym 76, hadith 476)

Bismillah.

Tag då emot något av dem som offergåva, Muhammad; så renar du dem från synd och hjälper dem att växa i rättfärdighet. Och be för dem - dina böner ger dem trygghet och tröst; Allah hör allt, vet allt.
(översättning av Koranen, IX : 103)

Versen ovan avser zakat, en av islams fem pelare. Den rengör vår egendom som vi fått till låns, till användning av världarnas Herre, Ägaren och Försörjaren av allting, Ar-Razzaq, Allaah Subhanahu wa Ta’ala. Den är alltså strikt religiös plikt och betalas (förenklat i våra omständigheter) med 2,5% på en summa som översitger 10 000 SEK som stått utan att användas under mer än ett år. Så om man har 20 000 SEK liggandes i ett bankfack under mer än ett år, då är man som muslim skyldig att rena den egendomen genom att skänka bort 2,5% av den summan som man själv inte använt på ett år, vilket i detta fall är 500 SEK. Om ytterliggare ett år passerar, och man inte har använt de resterande 19 500 SEK, så är man skyldig som muslim att skänka 2,5% av den summan (487,50 SEK) till de allra fattigaste, och man får inte betala till dem som man har plikt att försörja som muslim. Med andra ord, går det itne att ‘lura Allah’ (man skulle ändå bara lurat sig själv). Denna ädla princip motarbetar girighet, vilket är djävulens vapen mot människan, medan islam är barmhärtighets religion!

Detta är zakat, en av islams ädla pelare. Jag har märkt att muslimer ibland kan förväxla zakat med zakat-al-fitr, eller sadaqat-al-fitr, vilken är också fard allmosa, men den är tidsmässigt bunden till att delas ut och når till de behövande i slutet av ramadan, så som det framgår av följande hadith:

Ibn Umar berättade:
“Rasulullah Muhammad beordrade oss att betala en saa’ av dadlar eller en saa’ av korn i zakat-al-fitr för varje muslim - slav eller fri, man eller kvinna, ung eller gammal, och han beordrade oss att betala den innan folk gick ut att be salat-al-’Eid.” (en saa’ är cirka 3 kg)
(Sahih Bukhari, bok 2, volym 25, hadith 579)

Denna hadith har även Muslim nedtecknat i sin Sahih.

Zakat-al-fitr är fard för alla som kan ge den och det är en fastställd summa som motsvarar en saa’ av dadlar eller en saa’ av korn. Summan ändras därför från år till år, och i år är den 75 kronor. Varje person i ett hushåll ger zakat-al-fitr, men ansvaret att ge för alla har familjeförsörjaren.

Om man vill, kan man betala mer än den fastställda summan; då har man gjort en god handling genom att ge frivillig sadaqa (allmosa). Glöm inte att en handling av sunnah ibadah utförd under ramadan, räknar Allah i Sin oändliga Barmhärtighet som en fard handling; och att en handling av fard ibadah utförd under ramadan, räknar Allah i Sin oändliga Barmhärtighet som 70 fard handlingar utförda i en annan månad; och skynda dig att öppna ditt hjärta till Ljuset, till Den Givmilde Allah, sök Hans närhet i detta och i nästa eviga livet genom att skänka bort av de gåvor som Han ha gett dig för att testa dig, och gör det endast för Allahs skull!

SubhanAllah, hur underbar denna rena tro är! Sannerligen, barmhärtighets religion, där ränta är största synd: allt handel där räntan är med i bilden är blodsugande för att den alltid gör att de fattigaste får det bara värre och värre ekonomiskt ställt, och de rikaste får det bara vidrigt bättre och bättre ekonomiskt ställt; de ena dör av hunger, törst, sjukdom medan de andra håller på att svälta sina själar och döda sina hjärtan genom att inte rena sin egendom. Men som muslimer vet vi att rikedomen är prövning för den rike och fattigdomen är prövning för den fattige; att styrkan och hälsan är prövning för den friske så som sjukdom är ett test för den sjuke; att barnen är test för föräldrarna och att barnlöshet är test för de barnlösa…

Redan nu i början av ramadan, kan och bör vi som har välsignats med att bo i ett land där det inte finns så pass fattiga och behövande att vi kan ge dem zakat-ul-fitr, bry oss om hur och var vi skall betala zakat-al-fitr, som i år är 75 SEK per person.

Sunnan är att betala den så att den behövande får hjälp innan man börjat med Eid-bönen på morgonen den 1:a shawwal. Därför måste vi tänka i förväg och se till att vi har betalt zakat i god tid, så att hjälpen når de som behöver hjälp innan ramadan tar slut.

Det finns, alhamdulillah, flera sätt att betala zakat-al-fitr i god tid: många av oss har någon släkting, granne eller bekant i vårt ursprungsland som behöver hjälp, men detta gäller tyvärr inte våra skandinaviska revertitsyskon. Det finns fler alternativ: pålitliga humanitära organisationer som delar ut hjälpen till de fattigaste världen över. En av dem, möjligen den största sådan i Sverige, är Islamic Relief. De jobbar med flera projekt och det går alltid att bidra till deras ädla mål genom att stödja ett av deras projekt, eller genom att anmäla sig som volontär, eller att ta an sig att försörja ett eller flera föräldralösa barn m.m.

Just nu är det Islamic Reliefs projekt ZAKAT-AL-FITR som är högst aktuellt. Du kan läsa mer om projektet om du trycker här.

Bismillah.

Enligt beräkningar infaller första ramadan 1430h på torsdag eller på fredag efter maghreb, och första tarawih bönen bes samma natt efter isha’ bönen. Detta beror på om shabaan fylls på med den 30-de dagen. För att få veta när exakt ramadan börjar, kolla IslamGuiden-sidan på torsdagskvällen.

På torsdag eller fredag efter maghreb infaller alltså vår älskade, långt efterlängtade månad av Allahs Förlåtelse, Barmhärtighet och Räddning från elden.

Till alla muslimer önskar jag i förväg en god ramadan, att de som fastar får fasta den i khayr och att Allah accepterar vår ibadah. Må Allah titta på oss på Domedagen och tack vare Sin Barmhärtighet rena oss från allt det onda som vi själva har förberett med våra egna händer, för om inte Ar-Rahiim räddar oss, är vi för alltid förlorade.

Jag önskar till hela ummah, till er alla och till mig själv att i slutet av ramadan vi blir närmare Allah, stärkta i vår iman med många goda handlingar, uppriktig ånger och ödmjukhet inför Förlåtelsens Herre, Barmhärtighets Herre; Ljuset; Allah Den Upphöjde.

Allah Den Upphöjde säger om fastan i en berömd qudsi hadith: “… Och Jag belönar för den” - och Han specificerar inte med vad eller hur mycket!

Oändlig är Allahs Barmhärtighet! Försök föreställa dig - och smycka din fasta för Allahs skull (påminner jag mig själv först).
Må Allah öka vår gudsfruktan och medvetenhet: “Allah ser mig”! Amiin!

Till dig, min broder, min syster, önskar jag en ramadan som skall föra dig inom Allahs Förlåtelse, utan vilken vi alla är förlorade.

Må Allah ösa Sin Barmhärtighet över oss i detta liv och i akhira, må Allah underlätta och acceptera vår ibadah, förlåta oss våra synder och våra överträdelser i våra handlingar, och avlägsna helvetets eld från oss för alltid. Amin!

Välsignad, glad ramadan, med ett hjärta i ständig ödmjuk sujud inför Allahs Tawhid önskar jag dig, min ärade syskon!

Islamiska ramadan fridshälsningar
från er syster i barmhärtighets och förnuftets tro