Bismillah.

Den överväldigande delen i den här artikelserien är en översättning från boken Iman av dr. Muhammad Nu’aym Yasin.

I den berömda hadithen om arkängeln Gibriil a.s. som hade kommit till Rasulullah för att lära ut religionen, definieras dyrkans nivåer: islam, iman och ihsan genom sina pelare. Iman har 6 pelare, nämligen: att tro på Allah, på Hans änglar, på Hans Böcker, på Hans Profeter (frid vare med dem), på Domedagen (Yaum-il-aakhiri) och att allt som sker, gott som ont, sker med Allahs Vilja.

Ens tro är inte accepterad förrän man tror i dessa pelare så som de är förklarade i islams källor: Koranen och sunnah (Sändebudet Muhammads tradition).

Amentu billahi.
Amentu billahi – jag tror i Gud (Allah) - betyder att man har fast övertygelse om att Allah är Herren och Skaparen av allt; att ingen annan är värd att tillbes och dyrkas med salaat, duaa, bönen, med fastan, med hopp, med fruktan, med dhikr, med underkastelsen och lydnad; samt att bara Han innehar Fullkomliga Attribut och Egenskaper, att ingen efterliknar Honom i Hans Väsen eller Egenskaper och att Han är absolut fri från all ofullkomlighet.

Att tro på Allah är trons (imans) första pelare som består av tre kategorier:
1. tawhid-ur-rubbubiyyah: att upprätthålla enheten i Allahs herravälde
2. tawhid-ul-ulluhiyyah: att upprätthålla enheten i dyrkan av Allah
3. tawhid-ul-esmai-was-sifaat: att upprätthålla enheten i Allahs Namn och Egenskaper

Alla dessa tre kategorier ingår i betydelsen av tron på Allah, som är imans första pelare.

I kommande tre artiklar har jag för avsikt att lägga ut förklaringen av dessa tre kategorier så som Allah har uppenbarat i islams autentiska källor, Koranen och Rasulullah Muhammads autentiska sunnah (tradition), och som de första generationer muslimer var på.