Bismillah.

Ibn al-Qayyim rahimahullah skrev och förklarade skillnaden mellan sann khushu’ och falsk khushu’ i sin bok Al-ruh:

“Sann khushu’ är när hjärtat känner sig medvetet och ödmjukt inför Allahs Storhet, när det är fyllt med bävan, fruktan och blyghet så att hjärtat är fullständigt ödmjukt inför Allah och det är som om det är krossat av fruktan, blyghet och kärlek, samt insikten och erkännandet av Allahs gåvor och sina egna synder. Det finns ingen tvekan att kroppen följer hjärtat i dess khushu’.

Det är sann khushu’.”

Vad gäller det att överdriva och falsk khushu’ - det är attityd av den som försöker att göra en stor föreställning av sin khushu’, men djupt inne är han fortfarande full av begär. Så, på utsidan verkar han ha khushu’, men dalens orm* och skogens lejon* lever kvar i honom och väntar på sitt byte.

Kommentar:
* dalens orm motsvarar straffet i efterkommande livet, skogens lejon föreställer döden i en berättelse om mannen som inte var villig att tänka på det oundkomliga, döden och efterkommande livet, och lät sig hänföras av denna världs sötma, så han glömde att förbereda sig inför det efterkommande livet och döden. Det som Ibn Qayyim vill säga, är att den som gör en stor föreställning av sin khushu’ är en hycklare, ett tomt skal, och hans yttre handlingar och utseende visar upp den skönhet som inte finns i hans inre. Det är en människa som är helt slukad av dunyas sötma och som inte ens tänker på döden och efterkommande livet, men han visar khushu’ utåt, för att få respekt från människor i dunya.

Må Allah ära oss alla och stärka oss alla genom att låta oss ha sann khushu’. Amiin.

Bismillah.

Inledande kommentar: Ville dela med resten av världen en underbar hadith som faller som mjukaste bomull på alla sårade själar, och en annan hadith som låter skräcken inför tanken om hur lätt man kan bli bortrövad ärligheten, den hadithen låter oss känna fruktan inför en sådan möjlighet… vi måste vara rädda om vår ärlighet, en av dyrbara gåvor som Allah överösar oss med. Att säga Amantu billaahi och sedan hålla fast vid den livet ut; att dö på ren tawhiid - det är det väsentliga budskapet i dessa hadither. Var rädd om din tro, var rädd om ditt hjärta, var rädd om din ärlighet, var rädd om ditt förhållande till Allah, säger jag till mig själv och till alla som förstår att den påminnelsen är ett uttryck för min ömhet för Allahs skapelse, Rasulullah Muhammads ummah.

Hudhayfa berättar att Rasulullah sade: “Ärlighet steg ned från Himmelen och rotade sig i troendes hjärtan, och sedan började uppenbarelse av Koranen och människorna läste Koranen och lärde sig ärligheten från den och de lärde sig om ärligheten från sunnah. Både Koranen och sunnah stärkte de trofasta troendes ärlighet.”

(Bukhari bok 9, kapitel 92 “Att hålla fast vid Koranen och sunnah”, hadith 381)

Hudhayfa berättar också i en annan hadith som börjar som de ovannämnda orden, hur Rasulullah sedan berättade hur ärligheten skulle lyftas bort från hjärtan. Han säger att Sändebudet Muhammad sade: ‘Människan skall gå och lägga sig och medan han sover, skall ärligheten lyftas bort från hans hjärta, bara spår av den skall förbli i hjärtat, som spår av små mörka ytor. Och han skall gå och lägga sig nästa natt och medan han sover, skall resten av ärligheten lyftas bort från hans hjärta - ärlighetens spår i hans hjärta skall likna spåren som en blåsa på foten lämnar efter sig, precis som när man tappar ett glödande kolstycke på sin fot och får blåsor: man ser att blåsorna svullnar men inuti, inne i blåsorna är det tomt. Ingenting finns där inne. Människor skall utföra sina affärer men det skall knappast finnas någon pålitlig bland dem. Människorna skall säga I den och den stammen finns det en ärlig man och senare skall människorna säga om en man Vilken vis, artig och stark man det är! Men han skall inte ens ha senapskorn av tro i hjärtat.)’

(del av hadithen 208 från Sahih Bukhari, bok 9, kapitel 88 “Plågor vid världens undergång” som nämns i samband med den första hadithen)

Kommentar: Ärligheten är en dyrbar, dyrbar gåva från Allah, gåvan som bor i våra hjärtan. Jag blundar, och somnar… och när jag vaknat upp, inser jag att jag bara vistats där i en dag eller en del av en dag… och det är dags för det Stora Mötet, världarnas Herre kallar mig - det första jag måste visa upp är mitt hjärta.

Mitt hjärta.

Bismillah.

Må Allah skydda oss. Det här är inför Domedagen…

Inför Domedagen är det också när…
… muslimer hotar muslimer för arbetet med dawah…
… och fortsätter med hotelser, enade i starka saff med KFR…
… muslimer hotar muslimer för att inte ha utfört något människor inte styr över, något som är från ghayb…
… muslimer kränker muslimer för arbetet med dawah…
… och fortsätter med kränkningar, enade i starka saff med KFR…
… muslimer kränker muslimer för att inte ha utfört något människor inte styr över, något som är från ghayb…
… muslimer är säkra på att de har kunskap om ghayb (att de vet vad som är i andra människors hjärta)… astaghfirullah.

Må Allah skydda mig och mina nära och kära från allt ont, från all ondska, från all falskhet. Amiin!