Bismillah.

Den här historien läste jag för ett tag sedan på http://www.streetdawah.com-sidan och kände hur hjärtat darrar och ögonen vattnas… med inre ögat såg jag Al-Husayn ibn Sailam där han läser om Allahs löfte om Profeten som skall komplettera Budskapet och avsluta uppgiften från alla tidigare profeter, a.s, och jag kände hans upprymdhet och glädje när han hörde om Profeten från Makkah, hans iver när han läste om Profetens kännetecken, och när han förstod att Muhammad var Allahs lovade Profet, Allahs barmhärtighet till alla världar… vilken högtidig känsla måste denne man levt med, medan han väntade på att Profeten Muhammad skulle komma till hans stad, och när han själv skulle offentligt kunna erkänna sin tro… mitt inre öga såg honom, där han gör sin väg genom folkmassan till Allahs sista Rasul, Muhammad , hans väntan som närmar sig sitt slut, och såg honom där han uttalar trosbekännelsen inför den länge efterlängtade Rasulullah Muhammad , och ett välkänt vemod fyllde min bröstkorg…

Hur jag önskar att jag levde under Rasulullah Muhammads tid och att jag fick uttala trosbekännelsen inför honom .

Att jag fick lära mig och inspireras från första hand från hans ädla liv, att mina ögon fick vittna hans barmhärtighet, visdom, att mina öron fick vittna uppenbarelsen av Allahs sista Budskap till mänskligheten… (men den önskan är självisk, och dessutom är vi som tror på honom utan att ha sett honom - hans bröder!)

Å Allah, lov och pris tillkommer Dig. Du är himlarnas och jordens Ljus, Du håller hjärtan i Din Hand, Du vägleder från mörker till Ljuset.

Ya Rabbi, låt mitt ljus lysa allt klarare och förlåt mig alla mina synder! Du har allt i Din makt.

 Å människor! Sprid frid... Dela ert bröd med era medmänniskor... Be på nätterna medan andra människor sover... och ni skall träda in i Paradiset i frid...

Al-Husayn ibn Sailam var rabbi i Yathrib som var högt respekterad och erkänd av sitt folk, både judar och icke-judar. Han var känd för sin fromhet och godhet, uppriktighet och sannfärdighet.

Al-Husayn levde sitt liv i fridsamthet och välvilja, men han var seriös, målmedveten och organiserad i hur han använde sin tid. Varje dag brukade han ägna en fastställd antal timmar till att tillbe, lära ut och predika i templet. Sedan brukade han tillbringa en viss tid i sin fruktträdgård, där han skötte om dadelträd och palmer, pollinerade och såg om det var något som behövde beskäras. Efter det, för att öka sin förståelse av och kunskap i sin religion, brukade han studera Torah.

Under dessa studier var han särskilt tagen av de verser i Torah som handlade om kommande Profeten som skulle komplettera tidigare profeternas budskap. Därför blev Al-Husayn omedelbart ivrigt intresserad när han hörde nyheter om framträdandet av Profeten från Makkah.

Han berättade:

När jag hörde om Guds Profets uppdykande, frid vare med honom, började jag undersöka hans namn, hans genealogi (stamtavla), hans egenskaper, hans tid och plats (var och när han dök upp), och jag började jämföra den informationen med det som finns i våra böcker. Efter dessa undersökningar blev jag fullt övertygad om att hans profetskap var autentiskt och i hjärtat bekräftade jag att hans mission var sann. Men jag dolde mina slutsatser från andra judar. Jag höll tyst…

Så den dag kom när Profeten, frid vare med honom, lämnade Makkah och satte kurs mot Yathrib. När han kom till Yathrib och stannade vid Quba, kom en man springandes till stan, tillkallade människor och tillkännagav att Profeten hade kommit. Just då var jag högst upp på ett palmträd och skötte om det. Min tant, Khalidah bint al-Harith, satt under trädet. När jag hörde nyheten, ropade jag:

- Allahu Akbar! Allahu Akbar! (Gud är Störst! Gud är Störst!)

När min tant hörde min takbir, protesterade hon:
- Må Gud omintetgöra dig…Vid Gud, du hade inte blivit mer begeistrad om du hade hört att Profeten Moses kommer!

- Faster, han är sannerligen, jag svär vid Gud, Moses bror och han följer hans religion. Han är sänd med samma budskap och samma mission som Moses.

Hon förblev tyst en stund och sade sedan:
- Är detta Profet som du har berättat om till oss, den som Gud skulle sända för att bekräfta sanningen som tidigare Profeterna hade predikat och för att komplettera Herrens Budskap?
- Ja, svarade jag.

Jag ville inte vänta längre, utan gick ut för att träffa Profeten . Jag såg folkmassan vid hans dörr och gjorde min väg genom massan tills jag kom nära honom . Första orden som jag hörde honom säga var:
Å människor! Sprid frid… Dela ert bröd med era medmänniskor… Be på nätterna medan andra människor sover… och ni skall träda in i Paradiset i frid…

Jag observerade och granskade honom med största uppmärksamhet - och jag var fullständigt övertygad om att hans ansikte inte var en bedragares ansikte. Jag gick ännu närmare honom och uttalade trosbekännelsen, att det inte finns ingen annan gudom värd dyrkan utom Den Ende Sanne Gud (Allah) och att Muhammad är Hans Profet. Profeten vände sig till mig och frågade:
- Vad heter du?
- Al-Husayn ibn Sailam svarade jag.
- Nu är ditt namn Abdullah ibn Sallam sade han.
- Ja sade ja. Abdullah ibn Sailam skall mitt namn vara från och med nu. Jag svär vid Honom Som har sänt dig med Sanningen att jag inte vill ha något annat namn från och med denna dag.