IslamGuidens Nyhetsbrev

Feb 16, 2009 Skribent: Hanumica | Arkiverad under: nyheter

Bismillah ir Rahmaan ir Rahiim.

IslamGuiden gav förra veckan ut sitt första nummer av E-Nyhetsbrevet, något som bröderna från Nyhetsbrevs Redaktion har för avsikt att fortsätta med, med oregelbundna mellanrum. Du kan läsa Nyhetsbrevet om du klickar här. Jag har fått den äran att bli erbjuden att skriva en text till första numret, och skrev en text som har funnits inom mig länge, sedan jag kan minnas… Den kan du läsa nedan, eller om du klickar här. Jag gör duaa till Allah Den Upphöjde att belöna våra syskon från IslamGuiden för att de skapar möjligheter för sina bröder och systrar att ge da’wah. Det är det bästa vi kan göra för varandra: dela med andra alla möjligheter att ge da’wah eller göra andra goda handlingar, samt göra duaa för dem. Och vår Herre välsignar och ger barakah i handlingar som görs med ren avsikt.

KOM TILLBAKA TILL ALLAH!

Jag kommer ihåg medan jag var ett bekymmerslöst och intet-ont-anande barn, och växte upp omfamnad av tryggheten och värmen som bara ens föräldrar kan ge, så fanns det en sak som jag visste att min pappa alltid blev mycket allvarlig av, och bekymrad, och ledsen…

… och det var när de vuxna började prata om Palestina eller när han såg rapporter om Palestina på TV eller läste om Palestinafrågan. Vi kunde tydligt se hur hans energi förändras, som om ett moln kom över honom och tyngde hans hjärta - och vi kände av hans smärta, så som barnen kan göra, trots att vi inte förstod någonting. Vi visste bara att vår pappa, vår beskyddare och hjälte blev i dessa stunder bekymrad, tankfull och för oss avlägsen. På ett naturligt sätt lärde vi oss tidigt att det mystiska ordet ‘Palestina’ var något som var mycket viktigt, och mycket smärtsamt för vår pappa - och det blev därmed en öm punkt i våra hjärtan också. Palestinas lidande och våra föräldrars inställning mot det var en betydande faktor i att den medfödda känslan av tillhörighet till samma ummahs kropp fick blomstra i oss barnen och bli till en oskiljaktig del av vår andliga DNA. Jag kan aldrig tacka Allah tillräckligt för att Han gett mig mina föräldrar: en troende, mild, kärleksfull, mycket tålmodig och förlåtande mor och en troende, trygg, rättvis far med ett starkt och samtidigt barmhärtigt hjärta, en man som alltid var först att hjälpa andra utan att förvänta sig att få något tillbaka från människor. Må Allah vara barmhärtig över hans själ. Må Allah förlåta mina föräldrar på Räkneskapens Dag och låta dem tillträde in i Jannahs högsta grad. Amiin.

Idag, mer än 30 år senare, sitter jag i ett varm och tryggt rum och överväldigas av minnen som bara dök upp när jag började skriva denna text. Bilderna av min avlägsna barndom i trygghet och glädje, en barndom belyst med kärleksfullt, bekymmerslöst, beskyddande solsken, dessa bilder blandas med sin mörka motpol - det som har varit barndom för så många generationer muslimer i Palestina: bilder av brända små kroppar, utspridda blodiga små kroppsdelar, förtvivlade tomma blickar i deras små ansikten, bilder som river hjärtat och skriker smärtan till himmelen.

En barndom ljus och en annan barndom blodig står tyst och tittar på varandra. Själen skriker: de borde vara varandras spegel! … smärtan förstärks och kontrasten mellan bilderna hugger skarpt i hjärtat. Samma barndom, varandras motpol…

Den senaste terrorattacken mot Palestinska folket i Gaza är bara den färskaste påminnelsen om ett beräknat folkmord, plundring och utdragen tortyr över muslimer som pågått så länge i Palestina.

“Säg till Mina tjänare att Jag sannerligen är Den som ständigt förlåter, Den som ständigt visar barmhärtighet - men Mitt straff när det drabbar, innebär det svåraste lidande.” (Koranen, XV:49-50)

Man behöver inte kunna se med hjärtat för att se den omänskliga obalansens kalla fakta i det heliga landet. Det blodiga folkmordet kan ses med blotta ögat och är bara därför mer iögonfallande än det andliga mord som vi själva genomför över oss.

“Gud förändrar inte människornas villkor, förrän de ändrar sitt sinnelag” (Koranen, XIII : 11)

Tankarna rullar tillbaka till nutid, till mina syskons i Palestina, Irak, Tjetjnia, Guantanamo… långvariga lidande, till min ummahs pågående förnedring utifrån och vår frivilliga självförnedring… och jag blir otroligt ledsen…

Vad har förändrats sedan jag var barn…? Hur har vi, hur har jag förändrats för att Allahs skulle sända lättnaden över denna ummah?

Tårarna glider långsamt nedför ansiktet i försök att lätta på hjärtat sorg, tårarna lämnar spår på detta papper, ett ångestskrik till min ummah: Förbarma dig över dina lidande syskon världen över och hjälp dem genom att göra tawba till Allah, så att Allah förändrar ummahs villkor! Kom tillbaka till vår Skapare och Herre, Den Ende Som är värd dyrkan, till Den Nåderike, Den Barmhärtige Allah subhanahu wa ta’ala! Hans famn är mjuk, Hans tröst är stärkande, Hans löfte är sant.

Kom tillbaka till Allah!

11 Responsesför "IslamGuidens Nyhetsbrev"

M februari 16th, 2009 at 12:47 f m 1

Sellam Alejkum
vilken fin text och stark
M februari 16th, 2009 at 9:48 f m 2

i tjetenien händer det massa hemskheter omvärlden har glömmt tjetenien och det lilla man ser som visar på att det finns tjeteniska terrorister kanske även bosnier skulle bli kallade det om bosnien kriget skedde nu 2008?
jag blir sorgsen att europa håller munnen omvärlden håller munnen ryssar är många och de gör säkert många saker
i palestina vet vi vad som händer i bosnien visste vi vad som hände i irak också afganistan även
men ingen vet vad som händer i Tjetenien ingen bryr sig det är ju muslimer där…
Hanumica februari 16th, 2009 at 11:52 f m 3

Wa alaykumu salam wa rahmatullah, syster M.

Jag vill förtydliga budskapet i mitt inlägg ännu mer.

Inte någonstans i inlägget skyller jag ryssland eller andra ickemuslimer för vår missär. Deras övervåld över muslimer är bara ett medel för det straff som Allah låter ske för att vi själva har förnedrat oss själva när vi vandrade bort från det bästa vi hade - islam som levnadssätt, inspiration, motivering.

Vi skall vända oss för lösningen av allt som tynger oss endast till vår Herre. Men för att Han skulle hjälpa och förändra det svåra läget för ummah världen över - det spelar ingen roll om det är i Gana, Makedonien eller Kina - då måste vi som ummah återkomma till Honom i uppriktig ånger, erkänna hur långt borta vi är från islam - och islam är ett levnadssätt i alla praktiska detaljer i vardagen, och det är även en tro, en övertygelse, inre motivering, det högsta moralsystem.

I det ögonblicket som vi vände ryggen till islam som vårt levnadssätt, vår inspiration och enda vägledning, i samma ögonblick började vår självförnedring och nedgång. Glöm aldrig - det är inte musllimerna som har gjort islam storslagen - utan tvärtom!

Vi måste var och en inse våra egna fel och hur långt bort just jag har vandrat från Allah, hur jag lever mitt liv… hur mina handlingar som är långt borta från Allah, påverkar det som sker med muslimer i världen.

Om man läser verserna som jag citerat i artikeln, är budskapet klart.

Att Allah tillåtit att muslimer förnedras och lider idag i hela världen, är ingen annans, än vårt eget fel. Ryssarna, zionisterna, hit och dit är bara ett medel genom vilket vi får vårt straff - och det är ingen annan än vi själva som förnedrat oss så äckligt, som är att skylla på för det straffet. Och det är ingen annan än vi själva, genom en uppriktig tawba (ånger) och återkomst till Allah, till islam och dess autentiska källor: Koranen och Sunnah, som kan förändra vårt läge: för när vi som ummah återkommer till Allah i sann tawba, ödmjukhet och ånger, när vi själva förändrar vårt sinnelag - då skall Allah förändra vårt tillstånd.

Och Hans löfte är sant.

Wslm,
Hanumica
D februari 16th, 2009 at 3:53 e m 4

“Tappa inte modet och glöm er sorg! Står ni fasta i tron kommer ni att vinna överhanden. Om ett hårt slag har drabbat er, har [era fiender avgudadyrkarna] också drabbats av ett hårt slag. Vi låter människorna, de ena efter de andra, uppleva sådana [svarta] dagar för att de troende skall få ge Gud bevis [på sin tro] och för att Han skall utse dem bland er som skall få vittna som martyrer [för sin tro] - Gud är ingalunda de orättfärdigas vän - och för att sätta de troende på prov och låta förnekarna av sanningen gå under. Tror ni att ni får stiga in i paradiset utan att [ha visat] Gud vilka av er som vill kämpa [för Hans sak] och som kan hålla ut [i farans stund]? [Koranen 3:139-142]

Ibn Kathir berättar om dessa vackra ayaat, “Vi låter människorna, de ena efter de andra, uppleva sådana [svarta] dagar” (Koranen 3:140) och vid vissa tider tillåter Allah av Sin Visdom fienden besegra er även om den slutgiltiga segern tillhör er.

Gud är de troendes Beskyddare. Han leder dem ut ur mörkret till ljuset!
Sarah februari 16th, 2009 at 9:20 e m 5

Vilken oerhört stark och sann text syster Hanumica, du får verkligen en att inse att det är dags att vakna och göra något för vår ummah. Må Allah välsigna dig med de allra bästa, amiin
Dhurata februari 16th, 2009 at 10:37 e m 6

Amin syster!

Tipsar er att gå med på detta http://www.islamguiden.com/nb/nb.html, prenumerera på islamguidens sida.
Hanumica februari 16th, 2009 at 10:55 e m 7

Svar till syster Sarah:
Amin, wa iyyaki, älskade syster, för dina ständigt värmande ord. Varje duaa jag läser här blir en förstärkning av min iman också, för den får mig att prisa Allah och tacka Honom.

Till syster D. Må Allah belöna dig för dessa citat. Dock är strävan som jag ville lyfta upp i artikeln annorlunda än den som denna vers beskriver - det är nämligen vår inre strävan som var och en av oss individuellt måste genomgå, det är vägen tillbaka till allt som är av godo, ånger till Allah och återvändo till Hans vägledning. När vi var och en för sig har sann inre moralisk vägledning i Koranen och Sunnah, då har gryningen börjat. Utan Allahs vägledning ær vi arma. Med islam som vår enda inre kompass är Allahs hjælp nära.

Wslm, H.
M februari 17th, 2009 at 10:13 f m 8

Sellam Alejkum
Ja! jag förstår vad du menar
Hanumica februari 17th, 2009 at 10:57 f m 9

Svar till M.

Wa alaykumu salam wa rahmatullah, syster M. Det käns bra att höra det, för det är ett viktigt budskap.

1) Sker bara Allahs vilja.

1a) Allahs skapelse MÄNNISKAN har accepterat att ansvara för planeten jorden, varför hon har fått följande gåvor:
- fitrah: den inre moraliska vägledning som vi föds med, vårt medfödda natur och behov att vara goda, att underkasta oss Allahs vilja
- förstånd: det är Allahs gåva som utmärker oss från resten av skapelsen på jorden, den har vi fått för att vi har accepterat ansvaret att upprätthålla ORDNINGEN på jorden, att INTE spilla blod, att INTE begå övervåld, att INTE vara onda, utan att handla så att hela Allahs skapelse på jorden skall trivas och må sitt bästa
- fri vilja (valfrihet i handlingar som vi skall ansvara för på Domedagen, handlingar som vi själva väljer och kan påverka)
- vägledningen i form av Uppenbarelsen : Koranen och skapelsen

2) Muslimer världen över, hela ummah är i ett förnedrande tillstånd, och på så många platser på jorden idag begås folkmord (genocid) över muslimer.
Varför?
För att muslimer har vänt ryggen till islam.

3) Bevis finns i Koranen och Sunnah (hadith om en tid då vi skall vara många, men våra fiender skall inte ha någon respekt för oss - och då skall de ta ifrån oss vad de vill, och döda oss som de vill). Det är exakt vad kolonialsmen och postkolonialismens tid är, dvs. nutid. Och det innebär även det att kolonialister - terrorister & plundrare från Väst - har skadat ummah på ett mycket värre sätt än de oskyldiga liv de skördat och förstört, än alla de rikedomar och naturtillgångar de stulit och fortsätter att plundra oss på - den skadan är att de har lyckats få oss att se ner på islam, att skämmas för den, och de har lyckats med att få oss att se saker och ting precis tvärtom än dess sanna natur.

DIABOLICAL.

Grejen är, att de försöker bekämpa Den Kosmiska Planen, Allahs Vilja - och de är dömda till nederlag.

Men Allah kommer INTE lyfta upp vår misär från oss så länge vi inte står för det bestående goda (dvs. förränn vi genomgått en inre förändring, återkomst till Det Goda). Glasklart och enkelt. Tyvärr är det många muslimer som inte inser den enkla sanningen.

4) Så som bevis för vårt trillstånd och förnedring finns i Koranen, finns även botemedel i Koranen. Den är given i den andra vers som jag citerade i texten.

Den här texten för IslamGuidens Nyhetsbrev innehåller en fråga, ett utrop till hela ummah, men framför allt - till mig själv och dem som står mig närmast. För var och en MÅSTE börja från sig själv. Förändringen måste börja inifrån. När varje individ fått den inre vägledningen, när det inte finns annan möjlighet för var och en av oss, än att underkasta oss Allahs vilja, då skall Allah lyfta vår misär och förnedring utifrån, då skall straffet som Han tillåter fortsätta pga vår självförnedring lyftas bort och det är först då som Allahs skall sända Sin hjälp till oss.

Jag önskar att vi - jag först, och min familj och nära & kära - och sedan hela ummah, förstod det, och började återkomst till sin sanna natur, till det MEDFÖDDA behovet att vara god, att vilja väl till HELA skapelsen, att börja förändringen och återkomst till Allah.

Samma budskap hade jag i andra tidigare inlägg, t.ex. det om Srebrenica, som du kan läsa om du klickar här, eller t.ex. i det här inlägget om ramadan och vikten och budskapet av Badr-striden - se citatet från det inlägget (och läs gärna hela inlägget): “Men Allahs hjälp vid striden vid Badr kunde komma endast efter att muslimer kommit segrande ur en mycket viktigare kamp: kampen med sin nafs”. Badr är en av de viktigaste händelser i islams historia, då Allah sände Sin hjälp till de FÅ muslimerna, vars TRO var bergsäker, stark, orubblig, vars INRE MORALKOMPASS var absolut ren - Allah sände en arme av änglar, Sina goda skapelser av ljus, att hjälpa muslimerna. Och seger var vår. Allahs löfte är sant.

Wslm, H.
sidekick februari 17th, 2009 at 12:14 e m 10

Om det är mest barn som skadas i Palestina, innebär det att det är Barnen som är de värsta syndarna?
Den fria viljan hos Israelerna kan ju också förklara varför just de Palestinska barnen drabbas hårdast.
Hanumica februari 17th, 2009 at 1:45 e m 11

Svar till sidekick:

Bismillah.

Du har tyvärr totalt missat poängen med artikeln. Tanken med artikeln är inte att befria zionisterna från ansvaret för det onda de själva väljer att göra.

En annan viktig sak är - ummah är EN kropp.

En annan viktig sak är: de som dör som martyrer är det absolut ingen synd om - deras väntan på Domedagen är en grön och ljuvlig väntan på att träda in i Jannah. Alltså - barnen som terroristerna har dödat är inte förlorare - tvärtom. Deras martyrsdöd är det bästa som kunde ha hänt dem, det är inget straff. Det är de som är kvar, de överlevande, som lider.

I artikeln har jag blott försökt återberätta bilderna och känslorna som överväldigar mig när jag tänker på folkmord som pågått i Palestina så länge.

Det smärtar mig oerhört att på samma planet kan det finnas barn som växer upp i elände, i skräck, i förnedring, under hotelser och bomber, samtidigt som det finns barn som växer upp i trygghet, kärlek, glädje, solsken. ALLA barn borde ha en sådan uppväxt. ALLA människor borde leva ett tryggt liv och tillföra mänskligheten bara något gott. INGEN människa borde vara källa till ondskan och utföra onda handlingar.

Men det viktigaste budskapet är att vi muslimer (jag vet inte om du är muslim eller inte) begår fel när vi anklagar våra förtryckare för det onda som vi genomgår - orsaken till straffet är att vi har vänt ryggen till islam. Att muslimer i Australien eller i Afrika begår synder, att muslimer i Europa har totalt försummat islam, det är vad som gör att våra bröders och systrars lidande i Palestina m.m. fortsätter. Om vi vill hjälpa dem (och ironiskt nog, om vi vill hjälpa oss själva!) är enda svaret, enda utgånen: UPPRIKTIG ÅNGER TILL ALLAH OCH ÅTERKOMST TILL ISLAM.

Mycket enkelt.

Frid vare med dig.
Hanumica