Bismillah.

Syster Sabrin som brukar besöka turban hörde av sig igår med en artikel och ville berika vår blogg med den. Artikeln beskriver systerns tankar om dunya och om det kommande livet, tankar som de flesta av oss många gånger ägnat oss åt… Vi välkomnar systerns bidrag och tackar henne för detta inlägg. Vi hoppas på fler tankar, funderingar, dikter eller berättelser om islam från fler begåvade syskon runt om i Sverige. Variation i skrivstilen som flera skribenter tillför mår turban bara bra av : ) Var så goda, nedan är syster Sabrins fina inlägg:

Syster Sabrin liknar livet i dunya med en bro i vars ena ände vårt eviga öde väntar på oss...

Man kan likna dunia till en bro som leder till det eviga livet. Vissa blir som förtrollade av den vackra utsikten och de glömmer bort att de är på väg någonstans. Andra går den raka vägen till målet, det eviga livet i Paradiset, må vi vara av dem inshalla. För rätt som det är så öppnar sig bron och de som har gått den raka vägen finner något gott som väntar vid målet. Men de som slösade bort sin tid med att njuta av utsikten, de är förlorare. Fastän man varnat dem för det som kommer så har de blundat för sanningen. Men när tiden är inne och bron öppnar sig så kommer de att med båda händerna försöka hålla sig kvar på bron för att kunna skynda sig till andra sidan. Men tiden är då ute och de kan inte förlänga den med ens ett ögonblick. Och de faller ner till helvetet.

Kom ihåg mina systrar och bröder att varje sekund som går aldrig kan komma tillbaka. Och för varje sekund som går kommer vi närmare döden. Vi måste verkligen ta vara på tiden här och göra det bästa av den. Inte lockas av livets frestelser. För vem vet när vår sista dag blir, kanske imorgon och då måste jag vara beredd på det, frågan är om vi är det. Vi måste tänka på att dunia är en förberedelse inför det eviga livet.

// Syster Sabrin