I avslutande föreläsningen under temadagen i Göteborg fick vi höra en mycket lärorik och intressant berättelse om Hâtim al-Asamm som var känd som (sin tids) Ummahs Luqman, så vis var han.

Hâtims, som också träffat Hanbel, studerade i hela 30 år hos Shaqiq al-Balkhi.

Efter 30 år, frågade läraren sin lärling: “Nu har du varit med mig i 30 år. Vad har du lärt dig, å Hâtim?”

Hâtim svarade: “Jag har lärt mig åtta viktiga lärdomar under dessa år”.

“Jag har observerat människor och deras beteende. Människor har någon de älskar mycket - sin hustru, man, barn, föräldrar, farfar… och de älskar dem tillbaka. När man blir sjuk, besöker dem en, tar hand om en, lider med en och hjälper en. De bär en till graven och ber janaza bönen för en när man dör. Men ingen av dem man älskade så mycket i detta liv vill följa med en i graven.

Jag funderade och begrundade och kom fram till att det bästa av vad man älskar följer med en i graven.

Så sökte jag svar i Qor’anen och i Sunnah. Profeten Muhammad, s.a.w.s. har sagt att tre saker följer med den döde till graven: familjen, rikedom och ens handlingar; två av dem går tillbaka och en stannar hos honom. Det är hans handlingar. Jag fann att det bästa av vad jag älskar var mina goda hamdlingar - så de blev mina kära, mina habibti. Första lärdomen: älska dina goda handlingar.

Jag har observerat människor och deras beteende och sett att människor vägleds av sin aptit, sina begär och sitt ego. Jag funderade och sökte svar i Qor’anen, och där hittade jag svaret:

‘Men den som bävade vid tanken att en Dag stå (till svars) inför sin Herre och som kunde lägga band på sina begär skall (få se att) paradiset är (hans) slutgiltiga bestämmelse’. (79:40-41)

Jag tänkte Qor’anen är Sann, så jag ansträngde mig för att lägga band på mina begär, tränade dem, kämpade med dem tills de älskade att underkasta sig Allah. Begär är som galen hund, de måste disciplineras. Andra lärdomen: Disciplinera din själ.

Jag har observerat människor och deras beteende och sett att människor jobbade mycket och samlade dyrbara prylar och älskade sin ägendom. Jag mediterade över mina rikedomar som jag delat ut som blir till skatt för mig hos Gud, och så vände jag mig till Qor’anen för att hitta svaret. Och i Qor’anen fann jag:

‘Det ni har försvinner, men det som är hos Gud består i evighet’. (16:96)

Tredje lärdomen: Ge med lätt hjärta det du har till dem som är i större behov än du, så renar, förökar och mångdubblar du din sanna rikedom - belöningen från Allah s.w.t.a.Jag har observerat människor och deras beteende och sett att människor diskuterade vem som hade högsta statusen enligt hur mycket de ägde. Människor rangordnade varandra enligt det falska rikedom-måttet, och så uppskattade dem andra enligt samma falska mått. Likaså nationer och länder - de med högst BMP och som alltså slösade mest, var viktigaste, mest respekterade och räknades mest. Jag funderade och sökte svar i Qor’anen, och där läste jag:‘Inför Gud är den av er bäst vars gudsfruktan är djupast.’ (49:13)

Taqwa (gudsfruktan) - hur är den? Tänk att du går i en trång stig där det finns taggiga buskar på vardera sida - vad gör du då med dina kläder? Så är taqwa: akta din gudsfruktan. Det finns shaytan den utstötte som lockar med sina taggar från många sidor - undvik hans taggar, var försiktig, var rädd om din taqwa. Fjärde lärdomen: Låt endast folks gudfruktan vara måttet på varför du respekterar och älskar dem, och var rädd om din egen taqwa.

Jag har observerat människor och deras beteende och sett att människor gillar att skvallra, baktala, tala illa om varandra. Detta grundar sig på avundsjuka på grund av antingen pengar, kändisskap eller kunskap. Jag mediterade - allting är förutbestämt och jag fann lugn i att fullständigt förlita mig på Allah, för det är bara Han som ger (lånar) av Sina rikedomar till dem av Sina slavar som Han vill. Femte lärdomen: Var inte avundsjuk på andra, allting är föreskrivet - pennorna har slutat skriva och bläcket är redan torrt. Var inte avundsjuk, för det är Allahs gåvor som Han fördelar rättvist, för Han är Den Barmhärtige.

Jag har observerat människor och deras beteende och sett att människor är fientligt inställda, hetsar upp sig och hatar varandra. Jag funderade - min fientlighet är bara till för shaytan den utstötte. Och så sökte jag svar i Qor’anen. Där hittade jag:

‘Djävulen är er fiende; behandla honom därför som en fiende!’ (35:6)

Shaytan den utstötte skapar osämja mellan människor och triumferar (jublar) när han lyckas få människor att hata eller skada varandra - då har han segrat. Jag har valt shaytan att vara min enda fiende. Sjätte lärdomen: Välj bara shaytan den utstötte till sin fiende och behandla honom som en fiende.

Jag har observerat människor och deras beteende och sett att människor jobbar hårt, slet för föda - tills de föll i det tvivelaktiga och förbjudna, började fuska och lura andra i sina affärer. Jag funderade: Allah garanterar mitt levebröd, och jag sätter mitt hopp och tillit till Honom. Även en liten fågel när den vaknar på morgonen, är den hungrig och har inget att äta, men den flyger iväg och när den kommer tillbaka till sin bo på kvällen, är den mätt: Allah sörjer för allt levande. Men fågeln måste iväg själv, jobba hårt och ärligt, anstränga sig - och Allah skall ge den det hon behöver och söker. jag sätter all min tillit till Allah och kan inte bryta Hans etikregler eftersom jag fruktar hunger. Allah är Den Som sörjer för allt levande.

I Qor’anen hittade jag svaret: ‘Det finns ingen levande varelse på jorden som Gud inte sörjer för’. (11:6)

Sjunde lärdomen: Jobba hårt och sätt din tillit till Allah.Jag har observerat människor och deras beteende och sett att människor förlitar sig på rikedomar att hjälpa dem, så mediterade jag: jag sätter min tillit endast till Allah. I Qor’anen fann jag svaret:‘Allah sörjer för honom på ett sätt som han inte kan förutse; och den som litar till Allah behöver inget annat (stöd). Allah når alltid Sitt syfte (och) Allah har fastställt ett mått för allt.’ (65:3) Åttonde lärdomen: Frukta inte fattigdomen eller arbetslösheten! Det är Allah Som ger allting- sätt därför din tillit endast till Allah!”

Hans lärare sade: “Må Allah ge dig framgång! Jag har studerat de fyra heliga skrifterna och dess budskap kretsar kring dessa 8 lärdomar. Den som handlar efter dessa 8 lärdomar handlar i enlighet med dessa fyra skrifter.”

Vad kan vi lära oss från denna berättelse? Hâtim, sin tids Luqman, brukade observera människor och söka svar i Qor’anen. Vi kan försöka göra på samma sätt.

Har du en favorit bland dessa lärdomar?

Bismillah.

I söndags var jag på temadagen “Levande tro” i Göteborg, om vilken många av er insha’Allah hört i tid och jag hoppas att ni var några stycken där också. Fyra föreläsare höll var sitt föredrag, mycket väl, masha’Allah, inspirerande, dynamiska föreläsningar.

Jag vill dela med er några höjdpunkter från den dagen: under kommande dagar, insha’Allah, kommer jag ta upp fyra föreläsningar från bröderna Bilal, Ahmad Al-Mofty, Mustafa Malaekah, och bror Salih.

Ett tema var “Dyrkan, vad är det?” Den inspirerade mig att vilja dela mina tankar med er.

Föreläsaren tog upp något jag aldrig blir trött att påminnas om, höra om, skriva om, tala om - nämligen två faktorer som termen dyrkan i islam betyder.

Förutom etimologiska betydelsen (ödmjuk underkastelse och lydnad till Allah s.w.t.a), innebär ibadah även kärlek till Allah s.w.t.a. Utan den här känslofaktorn finns inte rätta dyrkan.

Dyrkan av Allah s.w.t.a. - anledning till att Allah s.w.t.a. skapat oss! Meningen med vår jordliga tillvaro! - dyrkan som är påbjuden alla människor omfattar en fullständig underkastelse till Allah s.w.t.a. med en fullständig kärlek för Honom.

Allah s.w.t.a. förklarar i Qor’anen en precis betydelse av dyrkan:

“Säg: ‘Om era fäder och era söner och era bröder och era hustrur och er släkt och de ting som ni förvarvar och de varor för vilka ni oroar er att de skall förbli osålda och era ombonade hem - [om allt detta] står ert hjärta närmare än Gud och Hans Sändebud och kampen för Hans sak, vänta då till dess Gud ger Sin vilja till känna, Gud vägleder sannerligen inte dem som visar trots och olydnad’.” (At-Tawba:24)

Subhan’Allah - det vi läser här är att ibadah så som Allah beordrar den, måste bestå av två faktorer:

1. Att följa det som Allah har föreskrivit och det som Hans sändebud kom med, både påbud och förbud. Däri - lydnad och underkastelse till Allah s.w.t.a. När vi gör det som Allah s.w.t.a. befaller, och avstår från det Han förbjuder - då har vi bekräftat : “(endast) Dig tillber vi; (endast) Dig anropar vi om hjälp” (Al-Fatihah:5)

Vårt infödda behov av Honom Som skapat allting och underhåller allting, som Är Barmhärtig och Nåderik, Som är EN - det behovet ligger till grund av vår underkastelse till Honom, s.w.t.a.

2. Hjärtat som älskar Allah är källan i vilken vår lydnad till Honom får näring och motivation. Kärlek till Allah s.w.t.a. är oundviklig för varje människa som får insikt om sig själv och sin Herre.

Islam är en lagom, gyllene väg, de båda delarna av dyrkan är balanserade och sammanhängande. Vi överdriver inte den ena eller den andra, och vi försummar inte någon av dessa beståndsdelar av dyrkan.

Allah s.w.t.a. har skapat oss som andliga, kroppsliga och rationella varelser, som varelser som tänker, känner och agerar.

Han har i Sin Barmhärtighet tillgodosatt vårt innersta behov av att dyrka Honom både med tanken - att vi förstår, hjärtat - att vi känner och handlingen - att vi gör, i en harmoniskt sammanhängande akt av dyrkan som visar oss vägen till sanna lyckan, till sanna tryggheten, till sanna kärleken.

Hur känner du när du uttalar (endast) Dig tillber vi; (endast) Dig anropar vi om hjälp? Kan du känna ditt hjärta, verkligen känna det, fysiskt, när du uttalar dessa ord? Blir dina böner din miraj?

Berika dina bröder och systrar genom att dela dina tankar och upplevelser med oss på bloggen.

Under helgen såg jag den omtalade filmen “Death of a President”. Den är inspelad som en dokumentär och handlar om att USA’s president George W Bush blir skjuten till döds. Under filmens gång får man följa spaningen efter mördaren.

Vem tror ni misstänks och anklagas för mordet? Jo, naturligtvis en person med muslimsk bakgrund. Vid filmens slut får man reda på att han kanske är oskyldig och att någon annan står bakom mordet.

Ett av filmens teman är hur blind patrotism kan bidra till att man osidosätter rättvisan.

För mig som muslim är det inte något nytt. Den nya modevågen “Kriget mot terrorismen” har beskyllt många oskyldiga för dåd och brott de aldrig har begått. Och detta är inte Hollywod, detta är inte på film, detta är på riktigt.

Se gärna filmen och kommentera vad du tyckte!

Imorse, efter att ha sprungit ett ärende jag hade tidigt på morgonen, kom jag hem för att hämta några grejor och rusa tillbaka till ett möte… TV:n var på och i förbigående kunde jag se TV4:s Malou von Sivers i studion med två unga tjejer: ena (revertiten Samira) hade sjalen (slöjan), andra inte. Jag stannade och såg på i några minuter.

Det visade sig vara “Nollrasism vecka” på TV4 och temat för i år var islam.

Masha’Allah, vad stolt och glad jag blir att se vältaliga systrar som är trygga i sin tro och representerar islam som den är: kvinnobejakande, människobekräftande, vis, ren och respektfull.

Andra gästen visade sig vara en muslimsk tjej som hade valt att ta av sig slöjan, fast hon fortfarande ber ibland och känenr sig som muslim.

Man ser tydligt skillnaden mellan de två tjejerna: den trygga systern Samira och den lätt förvirrade tjejen i korta ärmar. Den ena har hittat hem (”en vanlig svensk tjej som reverterat till islam”, som Malou uttryckt sig), den andra ger intryck av att vara en osäker, vandrande, förtryckt ung kvinna - förtryckt av rådande värderingar…

Vad tror du, vilken av dessa två tjejer har bra självförtroende?
Vilken av dem har en positiv självbild?
Vilken av dem har bättre förutsättningar att bidra till samhället på ett bra sätt?

Jag känner medlidande med tjejen som valt bort slöjan. Det är som att falla för (för)trycket och förneka sig själv, nöja sig med att stanna på ytan av sitt väsende. Antar jag. Det måste vara förbryllande att fortfarande känna sig som muslim, även be ibland, men känna sig tvungen att välja att ta av sig slöjan…

Jag blir rädd om min tro när jag ser detta. Intrycket förstärks av att denna tjej satt bredvid revertiten Samira - masha’Allah, vilken fin syster. Att få se och höra henne skänkte stor glädje till mitt hjärta och ja gör du’a till vår Herre att ge ummah en stark imaan och sund självkänsla: den som gör att man går genom livet med glädjen i hjärtat över att man är muslim, samtidigt som man respekterar andras val.

Jag vill avsluta med att berömma denna positiva initiativ från TV4. Jag håller varmt med Malou när hon säger:

“Sverige genomgår en förändring från ett homogent land till ett mångkulturellt land. Det blir allt fler muslimer i Sverige och detta både skrämmer och fascinerar många människor. Utåt sett är Sverige liberalt, men jag tror att många går och bär på fördomar och islamofobi som går att råda bot på genom information. Media har en oerhört viktig uppgift att fylla och därför är det bra att TV4 valt islam under årets Nollrasismvecka. Ambitionen är förstås att intresset för och bevakningen av islam ska fortsätta även efter denna vecka.”

Du kan läsa mer om “Nollrasism veckan” på TV4.

Sverige går på högvarv och människor har gått om pengar. All denna rikedom och överflöd som vi idag har skulle kunna användas till så mycket gott, men vad använder svensken sina pengar till? Jo, till spel och nöjen.

Enligt uppgifter i Dagens nyheter har spelfebern stigit i Sverige. Naturligtvis har internetpoker ökat mest. Jag har inte riktigt begriptit mig på nöjet med att ensam sitta framför en skärm och spela bort pengar. Det är verkligen bortkastad tid som man aldrig kan få tillbaka.

Vad artikeln i DN inte tar upp är alla de som fördärvar sina liv genom spel. Jag hittade följande intressanta uppgifter från Spelberoendes riksförbund som beskriver vilka belopp som det spelas om samt skadeverkningarna:

Under år 2004 spelade vi för drygt 36 miljarder. Detta innebär att vi i Sverige spelat för ungefär 4000 kr per person. Det är otvetydigt att en ökad tillgänglighet av spel leder till att fler mäniskor riskerar att fastna i ett spelberoende. Till följd av detta drabbas också anhöriga, närstående, arbetskamrater hårt av de ekonomiska , sociala, emotionella och ibland även kriminella konsekvenser som ofta följer med ett destruktivt spelande.

Helt otroliga siffror om vi verkligen tänker efter. Tänk om vi skulle använt alla dessa pengar till gott? Vi skulle kunna bygga ut våra skolor och förbättra dem. Vi skulle kunna satsa på sjukvården, äldrevården etc. Vi skulle kunna föra samhället framåt. Detta är samtidigt en skym mot världens fattiga som inte har mat för dagen.

Det jag skulle vilja veta är hur mycket spelandet kostar samhället. Alla kostnader för att ge den hjälp och stöd som spelberoende behöver. Den uppgiften har jag inte lyckats hitta ännu men jag kan nog gissa att det är ett antal miljoner.

För mig är islam lösningen på problemet, spel om pengar är helt enkelt förbjudet. I Koranen står det tydligt:

Troende! Rusdrycker och spel om pengar, alla hedniska bruk och spådomskonst är inget annat än djävulens skamliga påbud. Håll er borta från allt sådant, för att det ska gå er väl i händer. Djävulen vill med hjälp av rusdrycker och spel om pengar framkalla fiendskap och hat mellan er och få er att glömma Allah och plikten att förrätta bönen. Vill ni inte upphöra med allt detta. (Koranen 5:90-91)

Jag kommer också att tänka på alla westernfilmer där de skumma personer sitter kring pokerbordet. Ingen lämnar bordet förrän någon skjuts till döds. Du kanske tänker, “men det är ju bara på film!” Hur många uppgörelser i den undre världen handlar inte om spelade pengar?

Det är ingen hemlighet att detta också är förbjudet inom kristendomen. Saken är bara det att ingen vill följa Jesus budskap.

Problemet som jag ser det bottnar i kärlek och girighet för det världsliga livet. När man förnekar det Efterkommande livet vill man leva loppan här på jorden. Det tragiska är att denna världsliga lycka endast är en illusion.